SAMMANFATTNING: BostadsgÄrdar bör vara bÄde funktionella och vackra för att uppskattas av de boende. För att uppnÄ detta Àr vegetation pÄ bostadsgÄrden ett viktigt element. BostadsgÄrden bör Àven vara relativt lÀtt att sköta för fastighetsförvaltaren. För att vegetationsytorna ska vara lÄngsiktigt hÄllbara ur bÄde en funktionell och ekonomisk aspekt krÀvs goda kunskaper om utformning, anlÀggning och förvaltning av vegetationsytor. Bristande kunskaper kan leda till att det krÀvs mer skötsel Àn vad som annars varit nödvÀndig eller att en sÀmre funktion pÄ platsen fÄr accepteras pÄ grund av felaktigt vÀxtval för platsen, brister i anlÀggningsskedet eller brister i förvaltningsskedet.

I Sverige beskrivs klotter och graffiti som tvÄ olika uttryck. I grunden betyder dessa uttryck samma sak nÀmligen att mÄla med sprej fÀrg. Detta har resulterat i en osÀkerhet i samhÀllsdebatten och hos politiker hur de ska förhÄlla sig till klotter och graffiti. Det olagliga klottret resulterar Ärligen i kostnader pÄ flera hundratals miljoner för det svenska samhÀllet. Den lagliga graffitin ses som en konstform som ger utövarna möjligheter att uttrycka sig.

Denna studie Àr skriven inom fÀltet för sprÄkvetenskap med fokus pÄ hur reklamtexter anvÀnder vÀrderande sprÄk och sprÄkliga strategier för att tilltala en manlig mÄlgrupp, och i förlÀngning förstÀrka fördomar och heteronormativa vÀrderingar genom sprÄket som utgÄngspunkt. Studien har utgÄtt frÄn kvalitativ innehÄllsanalys samt diskursanalys för att besvara frÄgestÀllningarna, och metoden som brukats Àr nÀrlÀsning av materialet som utgörs av diverse reklamannonser och artiklar ur livsstilsmagasin riktade mot mÀn. Den teoretiska bakgrund som anvÀnts Àr genusteori, mediateori och sprÄklig teori i kombination, framförallt utifrÄn etablerade teorier om den konstruerade och hegemoniska manligheten. Resultatet av studien Àr att Àven om kÀllmaterialet varit alltför begrÀnsat för att  dra definitiva slutsatser om den manliga reklamvÀrldens sprÄkbruk i helhet, finns ÀndÄ tydliga tendenser att skaparna av dessa material anvÀnder sprÄkliga strategier baserade pÄ normativa vÀrden för att tilltala sin primÀra konsumentgrupp..

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Detta arbete utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys av lÀrarhandledningar och andra texter frÄn museilektioner.se. Mitt syfte Àr att försöka se vilka strategier som finns för att legitimera den institutionsförlagda kulturpedagogiken i skolan, vilka argument som Äterfinns för ett sÄdant arbete och dÀrmed hur kulturen positionerar sig gentemot skolan. I de handledningar jag undersöker gör jag ett försök att se hur eleven Àr tÀnkt att agera, vilken roll denne tillskrivs och dÀrmed hur kulturen förhÄller sig till den enskilde eleven. Konst och kulturpedagogik stÄr traditionellt inför ett dilemma dÀr pedagogen vÀger en strÀng förmedling av föremÄl och konst mot en öppen reception dÀr mottagaren lÀmnas fri att se vad denne vill. Genom att undersöka vem som har makt över situationen och hur besökarnas erfarenhet hanteras kan jag nÀrma mig en förstÄelse för hur ovanstÄende dilemma hanteras i handledningarna. Min analys visar att institutionens funktion som kulturbÀrare eller kulturskapare har inverkan pÄ hur pedagogiken utformas och dÀrmed hur receptionen blir behÀftad med olika ramar..

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att frÀmja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier anvÀnder man sig av i skolan för att hjÀlpa dessa elever? I vÄr litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vÄrt Àmne. Resultaten visar att relationen mellan lÀrare och elev Àr viktig, dÀr pedagogens röstanvÀndning spelar in. RÀtt ord och rÀtt ton kan vara betydelsefullt för att behÄlla en god relation mellan lÀrare och elev och pÄ sÄ vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

Fastighetsförvaltaren ska underlÀtta för hyresgÀsten att lyckas i sin affÀrsverksamhet. För att möjliggöra detta kan det vara av vikt att ha en vÀl fungerande sammansÀttning av hyresgÀster. Det Àr Àven av betydelse att fastighetsföretaget har en förstÄelse för hur den egna verksamheten pÄverkas hyresgÀstens verksamhet. Uppsatsen Àr en studie av hur sex fastighetsföretag i SkÄne arbetar med sammansÀttningen av hyresgÀster i kommersiella lokaler. I vilken utstrÀckning fastighetsföretagen arbetar med sammansÀttningen skiljer sig Ät.

Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lÀrare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudomrÄden: definition pÄ gruppdynamik, synen pÄ ledarskap, lÀrares strategier och kopplingen mellan inlÀrning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade frÄn att enbart ha arbetat nÄgra Är i yrket, till att ha 40 Ärs erfarenhet. VÄrt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lÀrare anvÀnder nÀr de arbetar med en grupp elever för att Ästadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville Àven synliggöra lÀrares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn pÄ kopplingen mellan inlÀrning och gruppdynamik.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter pÄ vÀgen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ velat pÄvisa vilka vÀgar och strategier som kan ge framgÄngsrika resultat. Genom vÄra intervjudeltagares erfarenheter har vi fÄtt fram vad de tycker kan förbÀttras för att göra arbetsmarknaden mer tillgÀnglig. VÄrt mÄl med undersökningen har varit att fokusera pÄ positiva resultat, dÄ vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat pÄ hur sysselsÀttningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som Àr bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med studien Àr att undersöka ett konsultföretags interventionsmodell för grupputveckling ur ett konsultperspektiv respektive kundperspektiv. Detta görs för att ta reda pÄ vilka strategier som kan anvÀndas för att arbeta med grupputveckling och för att undersöka dessa strategiers upplevda resultat. Studiens teoretiska referensram bestÄr av forskning inom grupputveckling. Susan Wheelans teori om hur effektiva team skapas ses som en grund för studien, dÀr hennes 10 nycklar till produktivitet utgör kriterier för vad som kÀnnetecknar högpresterande arbetsgrupper. Studiens empiriska material bestÄr av intervjuer med konsulter pÄ konsultföretaget samt kunder till dem.

Hem och förskola Àr ett av lÀroplanens omrÄden dÀr avsevÀrda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring förÀldrasamverkan har satts igÄng i förskoleverksamhet. DÀrför har vi valt att vÄrt examensarbete skall handla om det hÀr Àmnet. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur pedagoger och förÀldrar resonerar kring samverkan i förskolan. FrÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar pedagoger kring förÀldrasamverkan samt vilka strategier anvÀnder de för att skapa förutsÀttningar för förÀldrars delaktighet och inflytande? Hur ser förÀldrar pÄ sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med depression. I studien deltog Ätta legitimerade arbetsterapeuter, inom öppen och slutenvÄrd, som hade erfarenhet av interventioner i arbetet med klienter som lider av depression. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys och analysen resulterade i tre kategorier; strategier för att möjliggöra förÀndring, anpassning av aktivitet och grupp som terapeutiskt medel. I resultatet framkom vikten av att klienten fick lÀra sig nya strategier i syfte att lÀra sig kÀnna igen risksituationer och pÄminnelsesignaler i miljön och pÄ ett mer framgÄngsrikt sÀtt kunna hantera vardagen.

Bakgrund: Tiden har blivit en av de viktigaste resurserna i vÀrlden. Tidspressen har ökat och drabbar alltfler arbetare och ledare med ohÀlsa i arbetslivet. Risken Àr stor att organisationer missar en del av sitt lÀrande och sinprestanda dÄ det blivit allt svÄrare att hantera tidsproblematiken.Syfte: Attundersöka vad som begrÀnsar tid, men ocksÄ vad som frigör den hos chefer ochinom organisationer samt hur dessa aktivt arbetar med tidsproblematiken och dess upplevelser.Design/metod/tillvÀgagÄngssÀtt: Uppsatsen inspireras av socialkonstruktivism och grundad teori. Det ingÄr i chefernasarbete att hantera flera tidsdimensioner samt grÀnser. PÄ sÄ sÀtt har de benÀgenhet att utveckla nya strategier för att bÄde kunna hantera och optimera tid.Resultat: PÄfrestningen av att alltid vara tillgÀnglig, hantera en stor mÀngd information samt svÄrigheten att prioritera informationen beskrivs som tidskrÀvande.

Studien utforskar hur min livsvÀrld pÄverkades och förÀndrades dÄ jag undersökte mina strategier för saxofonövning. UtgÄngspunkten för studien utgÄr frÄn instuderingen som gjordes av Paul Bonneaus stycke Suiet pour saxophone alto et piano och de loggboksanteckningar som skrevs i samband med varje övningspass. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv som kommer ur den fenomenologiska filosofin. Analysen av instuderingsprocessen kretsade kring mina reflektioner över hur jag ser pÄ övning utifrÄn min livsvÀrld. I resultatet framkommer ett mönster som visar en övergÄng frÄn negativt tÀnkande till mer positivt tÀnkande.