Skolpliktiga elever som under lÄng tid inte gÄr till skolan kallas för hemmasittare. Fördessa elever finns det pÄ vissa stÀllen bl.a. i projektform, nÀr annat inte fungerar, enorganiserad kontakt bestÄende av mentorer, med hemmasittarna via Internet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mentorer till hemmasittare arbetar ochförsöka beskriva de kunskaper, strategier och erfarenheter som de begagnar sig av.Studien Àr genomförd med kvalitativ metod dÀr data samlades in genom attpedagoger, handledare, kurator och elever intervjuades via telefon, Skype,seminarium, fysiska trÀffar och e-mail. Elva personer ingick i studien.Av datamaterialet framgÄr att mentorns kommunikation med hemmasittaren Àr viktigt.En mentor utses pÄ informella grunder efter bedömning av personlig lÀmplighet, sÄkallad ?fingertoppskÀnsla?.

Landstinget i Östergötland har problem med stĂ€ndigt vĂ€xande informationsmĂ€ngder i patienters journaler. Anledningen till att detta Ă€r ett problem Ă€r att journalen blir svĂ„r att överblicka vilket gör det svĂ„rt för exempelvis lĂ€kare och sjuksköterskor att snabbt hitta relevant information och skaffa sig en uppfattning om patientens sjukdomshistoria vid exempelvis patientmottagning. Informationsöverflödet gör patientjournalen ostrukturerad och dĂ€rmed svĂ„r att söka i. Det tar lĂ„ng tid att hitta specifika data som eftersöks vilket kan leda till frustration och irritation i den redan tidsmĂ€ssigt pressade arbetsdagen. Enligt tidigare studie Ă€r dubbeldokumentation i patientjournalen en stor bidragande faktor till detta problem.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn pÄ balans mellanarbete och privatliv. ForskningsfrÄgor som anvÀnts Àr bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sÀtter grÀnsermellan arbete och privatliv, men ocksÄ om strategier anvÀnds, bÄde frÄn företagensoch individers sida, för att fÄ en bÀttre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpÄ advokatbyrÄ. De Àr i varierande Äldrar med olika befattningar, hararbetat olika lÀnge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras pÄ kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen dÀr etiska aspekter beaktades bÄde vid det tillfÀllet och under intervjuernasgÄng. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrÄn en intervjuguide,materialet sammanstÀlldes och organiserades i teman.

I vÄrt examensarbete skrev vi allenast om elever som redan har diagnos ADHD. Vi valde att undersöka och studera de pedagogiska strategier som lÀrare anvÀnde sig av gÀllande lÀs-, skriv- och talutveckling hos elever som har ADHD. För att anpassa skoluppgifterna till elever som har ADHD fanns det mÄnga fakta, tips och idéer. VÄra frÄgestÀllningar handlade om lÀs-, skriv- och talutveckling, undervisning, klassrumsmiljö och utbildning. Litteraturen som vi har lÀst poÀngterar vikten av att vuxna, sÄsom lÀrare och förÀldrar, skall utbilda och vidareutbilda sig.

I dagens kunskapsekonomi Àr medarbetarnas kompetenser och kunskaper viktiga konkurrensfaktorer för kunskapsföretagen. I och med detta har konkurrensen om medarbetarna ökat och det ligger i företagens intresse att behÄlla sina medarbetare. I detta sammanhang har begreppet Talent Management fÄtt en viktig betydelse. MÄnga tidigare Talent Management-studier har utgÄtt frÄn ett ledningsperspektiv, denna studie utgÄr dock bÄde frÄn ett lednings-och medarbetarperspektiv. Syftet med studien har varit att undersöka de Talent Management- strategier som ett stort teknik- och konsultföretag anvÀnder sig av för att behÄlla och utveckla sina medarbetare.

Idag Àr samhÀllet vÀldigt miljöinriktat och allt fler mÀnniskor uppskattar ett utbud av hÄllbara resurser för en hÄllbar utveckling. MÄnga företag tillÀmpar detta i sitt varumÀrkesbyggande jÀmsides med andra strategier och faktorer för att uppnÄ ett starkare varumÀrke.Vi har valt att avgrÀnsa oss till elbolaget Telge Energi som befinner sig konkurrensprÀglad bransch för att undersöka hur de byggt upp sitt varumÀrke. Ett av till att vi valt Telge Energi Àr pÄ grund av att företaget gÄtt ut med att de har blivit utsedda Sveriges grönaste elbolag.1Förutom att vi har god access till företaget Àr ytterligare ett att de Àven sÀger sig erbjuda förnyelsebar el och utmanar dÀrmed de större konkurrenterna inom den svenska elbranschen.Med utgÄngspunkt i att fÄ ökad förstÄelse för Telge Energis varumÀrkesbyggande har som mÄl att belysa viktiga faktorer och strategier som företaget tillÀmpat och som företag kan inspireras av. Dessa faktorer och strategier som vi har faststÀllt ur studien Àven försökt illustrera i en egen modell. Dessutom har vi Àven tagit fasta pÄ brister i Energis varumÀrkesbyggande i relation till vÄr valda teoretiska referensram, som kan vara hjÀlp och anvÀndning för företaget i framtiden.Den teoretiska referensramen Àr frÀmst baserad pÄ David A.

Tidigare forskning visar att ensamhet kan leda till förlust av hÀlsa. Ensamhet och hÀlsa Àr subjektivt och upplevs olika av alla individer. Upplevelsen av ensamhet kan komma lÄngsamt eller plötsligt och ovÀntat. Ensamhet Àr starkt associerat med psykisk ohÀlsa. Det Àr viktigt att förstÄ hur ensamhet upplevs och kan pÄverka Àldre personers hÀlsa.

Denna studie bygger pÄ observationer av barns fria lek pÄ förskolan. Barnen som observerades var i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder anvÀnder sig barn av nÀr detta sker. Barn anvÀnder sig av olika tilltrÀdesstrategier dÄ de söker tilltrÀde till en lek.

Denna uppsats undersöker hur Malmös högstadieskolor arbetar mot homofobi och heteronormativitet. Uppsatsen utgÄr frÄn ett queerteoretiskt perspektiv och materialet bestÄr av tvÄ enkÀter bland lÀrare och skolledare pÄ sammanlagt tretton skolor. Resultaten tyder bl a pÄ att krÀnkningar pga sexuell lÀggning och kön Àr vanliga pÄ skolorna samt att lÀrarna nÀstan helt saknar utbildning och kompetensutveckling pÄ omrÄdet. Vidare saknas det sammanhÄllna strategier för likabehandlingsarbetet frÄn skolledarnas sida, vilka i stÀllet överlÄter detta arbete pÄ hugade lÀrare. Detta lÀmnar fÀltet öppet för de heteronormaliserande processerna upprÀtthÄllande av tystnader, patologisering av homosexualiteter och bevakning av genusgrÀnser.

Syftet med föreliggande studie var att belysa hur nÄgra individer, pÄ ett positivt sÀtt, handskats med problematiken runt alopeci vid cytostaticabehandling. Följande frÄgestÀllningar har varit i fokus: Hur sÄg dessa individers copingstrategier ut innan, under och efter hÄravfall? Finns det nÄgon gemensam nÀmnare mellan individer som till synes har en vÀl fungerande  copingstrategi? Ostrukturerade intervjuer genomfördes samt skriftliga kÀllor sÄsom bloggar och berÀttelser anvÀndes.Det resultat som kunde utlÀsas ur materialet har bland annat pekat pÄ hur olika kamoufalgestrategier anvÀnts samt hur situationsbundna dessa var. Flertalet deltagare anvÀnde sig av sÄkallade anicipatory coping, sÄsom att införskaffa olika typer av camoufalge som inte nödvÀndigtvis kom till anvÀndning senare. TvÄ olika strategier anvÀndes för att handskas med alopecin, antingen inkorporrerades hÄrlösheten som en del av personligheten eller sÄ sÄgs utseendeförÀndringen som en ovidkommande del av sjukdomsförloppet som var skiljd frÄn personligheten.

MÄlet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stÀrka sina personliga varumÀrken i sociala medier. Studiens huvudfrÄga lyder ?Vilka kommunikativa strategier anvÀnder mÀnniskor inom PR- och informationsbranschen för att stÀrka sitt personliga varumÀrkesbyggande i sociala medier??. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förstÄelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumÀrkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhÀllsvetenskapliga forskningsfronten.Studiens teoretiska ramverk utgÄr frÄn varumÀrkesteori, Erving Goffmans teori om sjÀlvpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning pÄ omrÄdena sociala medier och personligt varumÀrkesbyggande, vi har Àven gjort en innehÄllslig kartlÀggning av tio digitala personliga varumÀrken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumÀrkena.

SammanfattningTitel: Kvalitet till max ? En undersökning om strategier's betydelse inom företaget MaxÄmne/Kur's: FEK 582 Kandidatuppsat's, 10 poĂ€ng Författare: Per Nordqvist, David Olhed och Kristin GrenHandledare: Han's Knutsson Företag: MaxNyckelord: Strategi, kvalitet, expansion, differentiering, strategiprocesser, restaurang- och mĂ„ltidsbranschenSyfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka, beskriva och analysera vilka strategier som ligger bakom företaget Max framgĂ„ng.Metod: Vi har anvĂ€nt os's av ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt dĂ€r intervjuer bidragit till majoriteten av insamlad empiri.Teoretisk referensram: Strategiprocesser, Porter's Five Force's, tjĂ€nstekvalitet, strategiprocesser, de tre generiska strategierna.Empiri: Vi har genom intervjuer fĂ„tt en inblick i Max strategiska arbete och verksamhet. Slutsatser: Den frĂ€msta slutsatsen som vi kommit fram till Ă€r att Max koncept bygger pĂ„ kvalitet. Kvalitet genomsyrar hela organisationen, bĂ„de internt och externt. De flesta av dera's strategiska beslut grunda's pĂ„ kvalitetsaspekten och med kvalitet vinner de kunderna's förtroende..

Syftet med denna uppsats Àr att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslÄr och dessa metoders anvÀndningsomrÄden. Vidare att jÀmföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhÄllna genom en intervju. Jag jÀmför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrÄn hennes lÄnga erfarenhet som pedagog (ca 50 Är), med erfarenhet av undervisning pÄ alla nivÄer, av ett brett Älderspann, och stor variation pÄ begÄvningar, dessutom pÄ grund av hennes lÄnga erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och instÀllning till utantillspel, och dÀrigenom belyses frÄgan kring utantillspelets funktion och roll.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Studiens syfte Àr att upptÀcka strategier och metoder för att pÄ gehör planka musik. Detta har undersökts genom studier av min egen lÀrprocess nÀr jag plankar en för mig okÀnd lÄt pÄ gehör. Under processen har jag filmat mig sjÀlv och fört loggbok för att kunna dokumentera vad som har hÀnt och vad som har upplevts. Vid analysen av filmerna har jag tittat pÄ mitt lÀrande utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv. Jag har dÄ upptÀckt olika resurser för att ?höra och göra?.