Sökresultat:
144 Uppsatser om Fastighetsägare - Sida 2 av 10
Avsaknaden av relevanta motiv : en studie av fastighetsförvÀrv gjorda av privata fastighetsÀgare frÄn kommunala bostadsföretag
Syfte: GÀllande förvÀrv av kommunala hyresrÀtter har de flesta diskussioner som uppmÀrksammats, enligt vÄr uppfattning, rört ombildningen frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt. Det Àr Àven det som teoretiskt finns beskrivet. DÀrför anser vi att vÄr studie kan bidra till att belysa fenomenet och öka vetskapen, om att hyresrÀtterna kan byta Àgare och de facto byter Àgare utan att upplÄtelseformen Àndras. VÄrt syfte Àr dÀrför att studera hur fastighetsköp gjorda av privata fastighetsÀgare frÄn kommunala fastighetsföretag gÄr till.Metod: Vi har i vÄr uppsats delat hermeneutikernas synsÀtt dÄ vi Àr medvetna om att vÄr instÀllning och tolkning av studien kommer att pÄverka vÄrt resultat. Vidare har vi tillÀmpat ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vÄr studie grundar sig pÄ intervjuer.
Hur pÄverkar styrelsen och ersÀttningsutskottet nivÄn och strukturen pÄ VD:s ersÀttning? : En studie av svenska börsnoterade bolag
Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.
En ny aspekt pÄ svenska. Om progressiva participkonstruktioner
av litteraturen pÄ omrÄdet visar sig vara i det nÀrmaste förbisedda i tidi-gare beskrivningar av svenskan: progressiva participkonstruktioner, dvs. sekvenser bestÄende av ett verb följt av ett verbalt presensparticip.I undersökningen anvÀnds i första hand korpusmaterialet i Parole. Vid analysen av de 875 progressiva participkonstruktioner som pÄtrÀffas i materialet anvÀnds konstruktionsgrammatiken som verktyg.Analysen av de progressiva participkonstruktionerna visar att de kan delas upp i tre kategorier: riktningsbetecknande participkonstruktioner, som företrÀds i exempel som De kommer gÄende nedför gatan, befint-lighetsbetecknande participkonstruktioner, som kan representeras av De blev sittande med biljetterna, och additiva participkonstruktioner, som man finner i exempelvis Barnen sprang grÄtande tillbaka till dagis.Undersökningen visar bl.a. att de tre typerna av participkonstruktioner Àr progressiva former i svenskan och att det inte Àr de enskilda lexemen utan konstruktionerna som ger den progressiva tolkningen..
Finns det risk för att Sverige gÄr in i en ny fastighets- och bankkris?
The purpose of this thesis is to investigate if there is a risk that Sweden will go in to crises at the house market and in the bank sector. The Swedish house prices have in the last years growth very high and quickly and are now over the development in the beginning of 1990. The method I use to investigate this is a multiple regression model. I follow a regression that both OECD and the Swedish Riksbank use. The difference between my analyse and theirs is that we use different periods..
Kompostering i kommunal regi: en fallstudie i Arvika Parkf?rvaltning
Arvika Fastighets AB is a municipal subsidiary tasked with managing all green areas in the
municipality, with a strong focus on the City Park and plant beds in the city centre. These areas
generate large amounts of green waste, which is currently transported to the municipality's
composting area at Lycke. Currently, the material is piled up and turned once a year without using
the resulting soil for flowerbeds, lawns, and shrub/tree plantings. The purpose of the study is to
determine if Arvika can compost the green waste in a more efficient manner and produce weed-free
soil ready to be mixed into various substrates for different purposes. Interviews with the Swedish
Church and several municipalities in Sweden have been conducted to learn from their experiences
and knowledge of how they make their composting work.
LÀcker företag information? : En studie om aktiehandlarnas förmÄga att förutspÄ kvartalsrapporter
Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.
Effektivisering av fastighets- och serviceföretag med modern mobil teknik
IsMobile har utvecklat ett Internetbaserat verksamhetsstöd för företag med mobil personal inom fÀltservice (produktlinje BlÄ CoordinatorTM). BlÄ CoordinatorTM kombinerar, stöd för uppdragshantering, avancerad optimeringsteknik och den senaste mobila teknologin. Syftet har varit att studera hur mobil teknologi och mobilt verksamhetsstöd som BlÄ CoordinatorTM kan effektivisera uppdragshanteringen i drifts och serviceorganisationer/företag. Totalt har fem företag/organisationer granskats: ? PiteÄ Kommun ? Hellmans Rör/NVS AB ? Rikspolisstyrelsen ? Riksbyggen ? SkellefteÄ Kraft Slutsatser angÄende hur ett sÄdant system skulle kunna förbÀttra verksamheten Àr baserat pÄ litteraturstudier, kvalitativa bedömningar, intervjuer och analys av verksamheten.
Individuell mÀtning och debitering av vÀrme och varmvatten i flerbostadshus -� Informationsgivningsprocessen
I februari 2014 lÀmnade Regeringen i en lagrÄdsremiss förslag pÄ genomförande av
det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslÄr att
en ny lag införs med krav pÄ den som Àger eller uppför en byggnad att se till att varje
lÀgenhets anvÀndning av vÀrme, kyla och tappvarmvatten kan mÀtas, om det Àr
tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell
mÀtning och debitering, Àven benÀmnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ
av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds
Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillÀmpande av
IMD i flerbostadshus. Vi undersöker ocksÄ hur ett urval av de studerade bolagens
hyresgÀster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar.
Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens
tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de informerar sina hyresgÀster om IMD till viss del
överensstÀmmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat
sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har vÀl
genomtÀnkta handlingsplaner för hur de ska gÄ tillvÀga nÀr de informerar berörda
hyresgÀster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsÀtta pÄ den inslagna
vÀgen med stegvist införande och löpande information under denna process.
Företagen informerar sina hyresgÀster om att systemet kan bidra till en bÀttre miljö,
lÀgre kostnader och en mer rÀttvis kostnadsfördelning.
Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments
Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).
FALLGROPAR VID TEKNIKUPPHANDLING - En fallstudie av en överprövning enligt LOU
Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling dĂ€r parterna i mĂ„let Ă€r ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Ă
storp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvÀrderingen av anbuden varit bristfÀlliga, misstag har gjorts i arbetsgÄngen och ett dÄligt juridiskt sprÄk har anvÀnts. Vi anser att detta troligen beror pÄ kompetensbrist nÀr det gÀller att upphandla enligt LOU.
Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan rÄda vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstÄnd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare Àr det enligt oss viktig att poÀngtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrÄgningsunderlag och vid utvÀrdering av anbud..
FörrÀttningslantmÀtarens hantering av stiftelser utifrÄn Kammarkollegiets och tillsynsmyndigheternas prövningar
Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrÀttningslantmÀtaren bör handla nÀr en stiftelse blir sakÀgare i en lantmÀteriförrÀttning och hur stiftelsen ska behandlas utifrÄn förrÀttningslantmÀtarens undersökningsplikt. Studien hade Àven tvÄ delsyften dÀr det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan Àndras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. FörrÀttningslantmÀtare Àr en yrkesroll inom lantmÀterimyndigheten och har till uppgift att handlÀgga samt besluta i fastighetsbildnings-Àrenden. LantmÀterimyndigheten Àr den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rÀttssÀker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse Àr en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestÀmt ÀndamÄl.
Essensen av sjuttio Ă„rs ledarskapsforskning
Uppsatsen undersöker med en systematisk litteraturöversikt centrala teman inom ledarskapsforskÂningen mellan Ă„ren 1940 och 2010. Finns det nĂ„gon skillnad mellan Ă€ldre (1940-1999) och yngre ledarskapsforskning (2000-2010)? Vidare undersöks typ av artikÂlar, var de Ă€r skrivna och av vem. Uppsatsens analys bestĂ„r av 2815 artiklar som har ordet ?leadership? i titeln, foÂkus var innehĂ„llet i titlarna.
Energianalys av studentbostÀder : -Kv. GrÄstenen i Halmstad
Detta examensarbete Àr en energianalys av Studentboendet pÄ Nyhemsgatan, Kv. GrÄstenen Halmstad, i samarbete med Halmstads Fastighets AB. Fastigheterna Àr byggda 1997 och Àr till antalet 11 stycken med sammanlagt 385 lÀgenheter, avsedda för studenter under den tid de studerar i staden. I var och ett av de 11 husen finns för gemensamt bruk ett allrum samt ett större kök dÀr studenter kan samlas om sÄ önskas och pÄ entréplan finns en tvÀttstuga tillgÀnglig. En analys genomfördes genom att studera konstruktionsritningar, ventilation, vÀrme och vattensystem samt att berÀkningar pÄ fastigheterna utfördes i datorprogrammen, VIP+ och Isover Energi vilka sedan analyserades. Med hjÀlp av termografering pÄvisar vi hÀr köldbryggor vid fönster samt vid anslutningen vÀgg och vindsbjÀlklag. Till sist tog vi fram ÄtgÀrdsförslag som vi rekommenderar för att sÀnka energiförbrukningen. Bland dessa ÄtgÀrdsförslag kan nÀmnas installation av frÄnluftsvÀrmepump samt en översyn av duschanordningarna. Som sammanfattning kan sÀgas att byggnaderna Àr i ett gott skick men med höga energiförbrukningar dÀr möjlighet till besparingar finns. .
Migratiionspolitik pÄ EU-nivÄ : Med Sveriges och Italiens syn pÄ migration som fallstudie
I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.
Könsskillnader i upplevelse av lika villkor pÄ arbetet. : - enkÀtundersökning pÄ ett teknikkonsultföretag.
VÄrt syfte var att undersöka könsskillnad i upplevelse av lika villkor pÄ arbetet för kvinnor och mÀn vid ett teknikkonsultföretag med 739 anstÀllda. Tidigare forskning har visat skillna-der i lika villkor pÄ arbetet mellan kvinnor och mÀn (Harris, Gilbreath & Sunday, 2002; Ma-rongiu & Ekehammar, 1999; Wicks & Bradshaw, 1999). Vi undersökte om könsskillnaden kunde förklaras utifrÄn fyra prediktorer: arbetsbelastning, lön och andra belöningsformer, arbetsplatsklimat samt utvecklingsmöjligheter. För datainsamling distribuerade vi en enkÀt till samtliga anstÀllda (N=418). GruppjÀmförelsen visade att kvinnor upplevde lika villkor för könen i mindre utstrÀckning Àn mÀn.