Sök:

Sökresultat:

144 Uppsatser om Fastighetsägare - Sida 2 av 10

Avsaknaden av relevanta motiv : en studie av fastighetsförvÀrv gjorda av privata fastighetsÀgare frÄn kommunala bostadsföretag

Syfte: GÀllande förvÀrv av kommunala hyresrÀtter har de flesta diskussioner som uppmÀrksammats, enligt vÄr uppfattning, rört ombildningen frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt. Det Àr Àven det som teoretiskt finns beskrivet. DÀrför anser vi att vÄr studie kan bidra till att belysa fenomenet och öka vetskapen, om att hyresrÀtterna kan byta Àgare och de facto byter Àgare utan att upplÄtelseformen Àndras. VÄrt syfte Àr dÀrför att studera hur fastighetsköp gjorda av privata fastighetsÀgare frÄn kommunala fastighetsföretag gÄr till.Metod: Vi har i vÄr uppsats delat hermeneutikernas synsÀtt dÄ vi Àr medvetna om att vÄr instÀllning och tolkning av studien kommer att pÄverka vÄrt resultat. Vidare har vi tillÀmpat ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vÄr studie grundar sig pÄ intervjuer.

Hur pÄverkar styrelsen och ersÀttningsutskottet nivÄn och strukturen pÄ VD:s ersÀttning? : En studie av svenska börsnoterade bolag

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

En ny aspekt pÄ svenska. Om progressiva participkonstruktioner

av litteraturen pÄ omrÄdet visar sig vara i det nÀrmaste förbisedda i tidi-gare beskrivningar av svenskan: progressiva participkonstruktioner, dvs. sekvenser bestÄende av ett verb följt av ett verbalt presensparticip.I undersökningen anvÀnds i första hand korpusmaterialet i Parole. Vid analysen av de 875 progressiva participkonstruktioner som pÄtrÀffas i materialet anvÀnds konstruktionsgrammatiken som verktyg.Analysen av de progressiva participkonstruktionerna visar att de kan delas upp i tre kategorier: riktningsbetecknande participkonstruktioner, som företrÀds i exempel som De kommer gÄende nedför gatan, befint-lighetsbetecknande participkonstruktioner, som kan representeras av De blev sittande med biljetterna, och additiva participkonstruktioner, som man finner i exempelvis Barnen sprang grÄtande tillbaka till dagis.Undersökningen visar bl.a. att de tre typerna av participkonstruktioner Àr progressiva former i svenskan och att det inte Àr de enskilda lexemen utan konstruktionerna som ger den progressiva tolkningen..

Finns det risk för att Sverige gÄr in i en ny fastighets- och bankkris?

The purpose of this thesis is to investigate if there is a risk that Sweden will go in to crises at the house market and in the bank sector. The Swedish house prices have in the last years growth very high and quickly and are now over the development in the beginning of 1990. The method I use to investigate this is a multiple regression model. I follow a regression that both OECD and the Swedish Riksbank use. The difference between my analyse and theirs is that we use different periods..

Kompostering i kommunal regi: en fallstudie i Arvika Parkf?rvaltning

Arvika Fastighets AB is a municipal subsidiary tasked with managing all green areas in the municipality, with a strong focus on the City Park and plant beds in the city centre. These areas generate large amounts of green waste, which is currently transported to the municipality's composting area at Lycke. Currently, the material is piled up and turned once a year without using the resulting soil for flowerbeds, lawns, and shrub/tree plantings. The purpose of the study is to determine if Arvika can compost the green waste in a more efficient manner and produce weed-free soil ready to be mixed into various substrates for different purposes. Interviews with the Swedish Church and several municipalities in Sweden have been conducted to learn from their experiences and knowledge of how they make their composting work.

LÀcker företag information? : En studie om aktiehandlarnas förmÄga att förutspÄ kvartalsrapporter

Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.

Effektivisering av fastighets- och serviceföretag med modern mobil teknik

IsMobile har utvecklat ett Internetbaserat verksamhetsstöd för företag med mobil personal inom fÀltservice (produktlinje BlÄ CoordinatorTM). BlÄ CoordinatorTM kombinerar, stöd för uppdragshantering, avancerad optimeringsteknik och den senaste mobila teknologin. Syftet har varit att studera hur mobil teknologi och mobilt verksamhetsstöd som BlÄ CoordinatorTM kan effektivisera uppdragshanteringen i drifts och serviceorganisationer/företag. Totalt har fem företag/organisationer granskats: ? PiteÄ Kommun ? Hellmans Rör/NVS AB ? Rikspolisstyrelsen ? Riksbyggen ? SkellefteÄ Kraft Slutsatser angÄende hur ett sÄdant system skulle kunna förbÀttra verksamheten Àr baserat pÄ litteraturstudier, kvalitativa bedömningar, intervjuer och analys av verksamheten.

Individuell mÀtning och debitering av vÀrme och varmvatten i flerbostadshus -­? Informationsgivningsprocessen

I februari 2014 lÀmnade Regeringen i en lagrÄdsremiss förslag pÄ genomförande av det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslÄr att en ny lag införs med krav pÄ den som Àger eller uppför en byggnad att se till att varje lÀgenhets anvÀndning av vÀrme, kyla och tappvarmvatten kan mÀtas, om det Àr tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mÀtning och debitering, Àven benÀmnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillÀmpande av IMD i flerbostadshus. Vi undersöker ocksÄ hur ett urval av de studerade bolagens hyresgÀster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar. Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de informerar sina hyresgÀster om IMD till viss del överensstÀmmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har vÀl genomtÀnkta handlingsplaner för hur de ska gÄ tillvÀga nÀr de informerar berörda hyresgÀster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsÀtta pÄ den inslagna vÀgen med stegvist införande och löpande information under denna process. Företagen informerar sina hyresgÀster om att systemet kan bidra till en bÀttre miljö, lÀgre kostnader och en mer rÀttvis kostnadsfördelning.

Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

FALLGROPAR VID TEKNIKUPPHANDLING - En fallstudie av en överprövning enligt LOU

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling dĂ€r parterna i mĂ„let Ă€r ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvĂ€rderingen av anbuden varit bristfĂ€lliga, misstag har gjorts i arbetsgĂ„ngen och ett dĂ„ligt juridiskt sprĂ„k har anvĂ€nts. Vi anser att detta troligen beror pĂ„ kompetensbrist nĂ€r det gĂ€ller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan rĂ„da vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstĂ„nd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare Ă€r det enligt oss viktig att poĂ€ngtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrĂ„gningsunderlag och vid utvĂ€rdering av anbud..

FörrÀttningslantmÀtarens hantering av stiftelser utifrÄn Kammarkollegiets och tillsynsmyndigheternas prövningar

Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrÀttningslantmÀtaren bör handla nÀr en stiftelse blir sakÀgare i en lantmÀteriförrÀttning och hur stiftelsen ska behandlas utifrÄn förrÀttningslantmÀtarens undersökningsplikt. Studien hade Àven tvÄ delsyften dÀr det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan Àndras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. FörrÀttningslantmÀtare Àr en yrkesroll inom lantmÀterimyndigheten och har till uppgift att handlÀgga samt besluta i fastighetsbildnings-Àrenden. LantmÀterimyndigheten Àr den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rÀttssÀker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse Àr en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestÀmt ÀndamÄl.

Essensen av sjuttio Ă„rs ledarskapsforskning

Uppsatsen undersöker med en systematisk litteraturöversikt centrala teman inom ledarskapsforsk­ningen mellan Ären 1940 och 2010. Finns det nÄgon skillnad mellan Àldre (1940-1999) och yngre ledarskapsforskning (2000-2010)? Vidare undersöks typ av artik­lar, var de Àr skrivna och av vem. Uppsatsens analys bestÄr av 2815 artiklar som har ordet ?leadership? i titeln, fo­kus var innehÄllet i titlarna.

Energianalys av studentbostÀder : -Kv. GrÄstenen i Halmstad

Detta examensarbete Àr en energianalys av Studentboendet pÄ Nyhemsgatan, Kv. GrÄstenen Halmstad, i samarbete med Halmstads Fastighets AB. Fastigheterna Àr byggda 1997 och Àr till antalet 11 stycken med sammanlagt 385 lÀgenheter, avsedda för studenter under den tid de studerar i staden. I var och ett av de 11 husen finns för gemensamt bruk ett allrum samt ett större kök dÀr studenter kan samlas om sÄ önskas och pÄ entréplan finns en tvÀttstuga tillgÀnglig. En analys genomfördes genom att studera konstruktionsritningar, ventilation, vÀrme och vattensystem samt att berÀkningar pÄ fastigheterna utfördes i datorprogrammen, VIP+ och Isover Energi vilka sedan analyserades. Med hjÀlp av termografering pÄvisar vi hÀr köldbryggor vid fönster samt vid anslutningen vÀgg och vindsbjÀlklag. Till sist tog vi fram ÄtgÀrdsförslag som vi rekommenderar för att sÀnka energiförbrukningen. Bland dessa ÄtgÀrdsförslag kan nÀmnas installation av frÄnluftsvÀrmepump samt en översyn av duschanordningarna. Som sammanfattning kan sÀgas att byggnaderna Àr i ett gott skick men med höga energiförbrukningar dÀr möjlighet till besparingar finns. .

Migratiionspolitik pÄ EU-nivÄ : Med Sveriges och Italiens syn pÄ migration som fallstudie

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Könsskillnader i upplevelse av lika villkor pÄ arbetet. : - enkÀtundersökning pÄ ett teknikkonsultföretag.

VÄrt syfte var att undersöka könsskillnad i upplevelse av lika villkor pÄ arbetet för kvinnor och mÀn vid ett teknikkonsultföretag med 739 anstÀllda. Tidigare forskning har visat skillna-der i lika villkor pÄ arbetet mellan kvinnor och mÀn (Harris, Gilbreath & Sunday, 2002; Ma-rongiu & Ekehammar, 1999; Wicks & Bradshaw, 1999). Vi undersökte om könsskillnaden kunde förklaras utifrÄn fyra prediktorer: arbetsbelastning, lön och andra belöningsformer, arbetsplatsklimat samt utvecklingsmöjligheter. För datainsamling distribuerade vi en enkÀt till samtliga anstÀllda (N=418). GruppjÀmförelsen visade att kvinnor upplevde lika villkor för könen i mindre utstrÀckning Àn mÀn.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->