Syftet med följande arbete Àr att presentera det förslag till historiekanon som lades fram i Danmark sommaren 2006, samt den debatt som följde i media, samt att jÀmföra klimatet för historieÀmnet i Danmark och Sverige. Svend SÞdring Jensens teori om olika historieundervisningsmodeller applicerades pÄ materialet. Genom en kvalitativ analys av de olika texterna, blev resultatet att föresprÄkarna för en kanon har en objektivistisk och/eller klassisk argumentation, samt att motstÄndarna har en formal argumentation nÀr de inte anser att en kanon ska finnas, och objektivistisk och/eller klassisk argumentation nÀr de anser att urvalet av kanonpunkter Àr felaktigt. I jÀmförelsen med Sverige blir resultatet att Sverige har en mer nyanserad historiesyn, speciellt nÀr det gÀller den egna kulturen..

Syfte Syftet Àr att ta reda pÄ vilka olika faktorer mÀnniskor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrÄn demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.FrÄgestÀllningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det nÄgra faktorer som Àr unika eller framtrÀdande med Uddevalla kommun jÀmfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs frÀmst av unga personer och personer med svag stÀllning pÄ arbetsmarknaden. Vad som utmÀrker Uddevalla jÀmfört med landet i stort Àr att mÄnga skattar naturfaktorer högt, sÄsom att Uddevalla Àr havsnÀra, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lÀgger ocksÄ mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer Àn vad nationella studier har visat. Tittar man pÄ skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna sÄ Àr det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förÀndras beroende pÄ de behov som frÀmst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I frÄga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig sÄ Àr det första steget att se till att samhÀllsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

AndrasprÄksinlÀrning Àr ett komplext omrÄde för bÄde lÀrare ochelever. KunskapsmÄl sÄvÀl som trivsel ska uppnÄs och för dettabehövs stöd och uppmuntran frÄn alla inom skolans verksamhet.Syftet med det hÀr examensarbetet var att kartlÀgga hur möten serut i den mÄngkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie dÀr ett urval forskning omandrasprÄkselevers sprÄkutveckling har studerats. Studiens resultatÀr indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frÄnförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandrasprÄk, sprÄkets betydelse för Àmneskunskaper,modersmÄlsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvÄsprÄkiga elevers sprÄkutveckling pÄ bÄde första- ochandrasprÄket.

Det Àr av vikt att implementera innovation i organisationer som verkar i en pÄverkbar och förÀnderlig miljö. De organisationer som pÄverkas av exempelvis politiska beslut har en svÄrare utmaning att bemöta detta. Vi ser Àven att organisationer inom tjÀnstesektorn och frÀmst tjÀnster som sker nÀra mÀnniskor Àven har en svÄrare utmaning nÀr det gÀller Àmnet innovation. Det finns en smÀrtgrÀns i effektivisering och utveckling inom organisationer som verkar i detta omrÄde. Eftersom omvÀrlden verkar i en pÄgÄende förÀndring anser vi att organisationer stÀndigt behöver bemöta detta för att kunna leverera, och dÄ Àr det viktigt att tjÀnsteföretag Àr medvetna om vikten och innebörden av innovation.

Tomater finns i dagligvaruhandeln Äret runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och dÄ behöver de importeras frÄn lÀnder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater frÄn april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrÄgan pÄ marknaden mötas, inte ens pÄ sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fÄtt mÄnga odlare att byta uppvÀrmning frÄn fossila brÀnslen till förnybar energi.

Syftet med denna studie var att utforska mindre aktiva skolelevers fysiska aktivitetsmönster. Den övergripande frÄgestÀllning var: vilka faktorer pÄverkar skolelevernas idrottsvanor? Sedan undersöktes tvÄ stycken mer specifika frÄgor: Finns det nÄgra skillnader, nÀr det gÀller faktorer som pÄverkar skolelevers idrottsvanor, beroende pÄ hur deras familjs socioekonomiska status ser ut? Bidrar den teknologiska utvecklingen till den ökade fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar? För att besvara min frÄgestÀllning anvÀnde jag mig av fem stycken semistrukturerade individuella intervjuer med ungdomar i Äldern 15-16. Alla fem respondenter gick i 9: onde klass pÄ samma skola. Skolan valdes ut efter kriterierna att den lÄg i ett omrÄde med svag socioekonomisk status och hög invandrartÀthet med respondenterna valdes ut efter kriterierna att de var fysiskt inaktiva.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Syftet med studien Àr att undersöka vad nÄgra intagna med ett kortare straff har för uppfattning om sin fÀngelsevistelse och den behandlingsform som en svensk öppen anstalt erbjuder dem inför deras frigivning, samt belysa deras uppfattning med styrdokumenten för svensk kriminalvÄrd. De intagnas uppfattning kommer ocksÄ att jÀmföras med en ansvarig chef inom kriminalvÄrden och dennes syn pÄ fÀngelsevistelse och behandlingsform. UtifrÄn syfte och frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ metod som baserades pÄ fyra intervjuer, vilka kompletterades med den ansvarige chefens intervju, vilket kan ses som en förstÀrkning till undersökningen. Denna gjordes för att stÀrka validiteten av de fyra första intervjuerna.Studien visade att det verkar vara sÄ att vÄrden inom svensk kriminalvÄrd inte fungerar pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. De som Àr tillfrÄgade upplever att deras personliga livssituation inte beaktas, utan behandling sker mer i form av nÄgot som kan liknas vid massproduktion.

Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslÀrare har till nivÄgruppering inom Àmnet Idrott och HÀlsa samt vilka argument de har för att anvÀnda eller inte anvÀnda sig av arbetssÀttet. Studien undersöker Àven vilka för- och nackdelar idrottslÀrarna ser med nivÄgruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och mÄlgruppen har varit lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och HÀlsa. En jÀmförelse har gjorts mellan idrottslÀrare med lÄng erfarenhet och idrottslÀrare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket pÄverkar synen pÄ arbetssÀttet. Resultatet visar att majoriteten av idrottslÀrarna Àr positivt instÀllda till nivÄgrupperad undervisning men att de inte kan anvÀnda sig av arbetssÀttet sÄ ofta de vill pÄ grund av bristande resurser. Samtliga idrottslÀrare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, nÀr nivÄgruppering anvÀndes jÀmfört med sammanhÄllen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen Àr att nivÄgruppering kan gynna alla elever i en klass om det anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

Det hÀr en uppsats som syftar till att nÀrma sig frÄgor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka tvÄ kunskapsproducenters sÀtt att reagera pÄ vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill sÀga nÄgot om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att tvÄ diskursordningar konstrueras och appliceras pÄ tvÄ exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angÄende Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn pÄ Star Trek i boken Fysiken i Star Trek.

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur elever i Ärskurs fem upplever matematiklÀxorna och om det finns faktorer som pÄverkar instÀllningen positivt. Det empiriska underlaget bestÄr av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebÀr bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestÄende av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematiklÀxan uppfattas positivt av övervÀgande del. Slutsatser Àr att matematiklÀxan verkar vara ett flitigt anvÀnt arbetsÀtt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utstrÀckning, framför allt för elever med negativ instÀllning..

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ största professionella bloggarna i Sverige, blondinbella.se och kissies.se. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilka markörer för klass och genus som kan hittas pÄ bloggarna och utifrÄn dessa vilken bild av att vara ung tjej det Àr som förmedlas till bloggarnas lÀsare. Debatten om de tvÄ aktuella bloggarna pÄgÄr i media och speciellt Àr det författarna bakom bloggarna som uppmÀrksammas, Isabella Löwengrip och Alexandra Nilsson. Med hjÀlp av teorier kring kön och klass analyserar jag bloggarnas innehÄll och försöker utkristallisera vilka teman som Àr dominerande pÄ dessa bloggar. Resultatdelen Àr uppdelad utifrÄn dessa teman som handlar om shopping, kroppsuppfattning och valmöjligheter.

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

SyftetmeddettaarbeteÀrattförsökabeskrivavilkakvantitativafaktorersomkanförklarafondersöveravkastninggentemotjÀmförelseindex.Dettagenomattanalyseraobserveraddataförglobalaaktiefondernoteradeisvenskakronorgenomstatistiskametoder,blandannatminstakvadrat--?skattningarochlogistiskaregressioner.DenundersöktamodelleninnehÄllervariablerförfondförmögenhet,delÀgarskapiförvaltningsbolaget,genomsnittligtP/E--?talhosunderliggandeaktieinnehav,allokeringsstorlek,omsÀttningshastighet,aktivrisk,avgiftochÄlderpÄfond.EnsammantagenobservationavresultatenÀrattöveravkastningverkarfinnashosÀldrefondermedlÄgavgiftochstabilinvesteringsprofil.ResultatenharenförhÄllandevisgodförklaringsstyrka..

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..