Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillvÀxt, dels i afrikanska lÀnder, dels i lÀnder tagna frÄn hela vÀrlden. Vad jag genom min uppsats frÀmst vill söka svar pÄ Àr om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillvÀxt. Genom att Àven inkludera andra lÀnder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda pÄ om sambandet mellan frihandel och tillvÀxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv.Som metod anvÀnder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mÄtt pÄ frihandel anvÀnder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index.Mina regressionsresultat visar pÄ att Freedom to Trade Index ej har nÄgot statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillvÀxttakten i de afrikanska lÀnder jag undersöker. I min ?vÀrldsundersökning? visar sig dÀremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillvÀxttakten.

I dagslÀget anvÀnder en stor del av de smÄ och medelstora företagen affÀrssystem. AffÀrssystemet kan sÀgas vara hjÀrtat i ett företag och det bidrar till att genomföra de affÀrsstrategier som finns. Under de senast 10-15 Ären har det vuxit fram sÄ kallade molntjÀnster vilket tillÄter företagen att anvÀnda hela eller delar av affÀrssystemen över Internet istÀllet för att hantera dess hÄrd- och mjukvara lokalt. Detta kan vara till fördel för mindre företag dÄ det leder till flexibilitet, skalbarhet och kostnadsreduceringar. MÄnga stÀller sig positivt till denna utveckling men statistiken visar att det Àr ett lÄgt anvÀndande av molntjÀnster för detta ÀndamÄl.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt kvinnornas olika roller Ă„terspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser. De frĂ„gestĂ€llningar som besvaras med hjĂ€lp av detta arbete Ă€r följande: ? PĂ„ vilket sĂ€tt Ă„terspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfĂ€ren? ? PĂ„ vilket sĂ€tt kan dessa roller analyseras utifrĂ„n perspektiven genus, klass samt etnicitet? Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden 1930-1935. Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgĂ„ngspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt JĂŒrgen Habermas privata och offentliga sfĂ€ren. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om intersektionalitet anvĂ€nds ocksĂ„ för att besvara minafrĂ„gestĂ€llningar. Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans frĂ€msta roll var knuten till den privata (intima) sfĂ€ren. De analyserade reklamverksamheterna Ă„terspeglade dock Ă€ven olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa omrĂ„den verkade underordnas husmodersrollen.

Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslÀrare har till nivÄgruppering inom Àmnet Idrott och HÀlsa samt vilka argument de har för att anvÀnda eller inte anvÀnda sig av arbetssÀttet. Studien undersöker Àven vilka för- och nackdelar idrottslÀrarna ser med nivÄgruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och mÄlgruppen har varit lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och HÀlsa. En jÀmförelse har gjorts mellan idrottslÀrare med lÄng erfarenhet och idrottslÀrare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket pÄverkar synen pÄ arbetssÀttet. Resultatet visar att majoriteten av idrottslÀrarna Àr positivt instÀllda till nivÄgrupperad undervisning men att de inte kan anvÀnda sig av arbetssÀttet sÄ ofta de vill pÄ grund av bristande resurser. Samtliga idrottslÀrare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, nÀr nivÄgruppering anvÀndes jÀmfört med sammanhÄllen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen Àr att nivÄgruppering kan gynna alla elever i en klass om det anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Studien syftar till att undersöka lĂ€rares och elevers uppfattningar om lĂ€randesituationen i skolĂ€mnen och det sociala samspelet i Ă„ldersintegrerade respektive Ă„ldershomogena klasser. Studien Ă€r inte jĂ€mförande för att finna vilken skolform som Ă€r mest fördelaktig utan vi vill se svĂ„righeter och möjligheter i bĂ„da skolformerna. Tidigare forskning visar pĂ„ delade meningar gĂ€llande möjligheter och svĂ„righeter i det sociala samspelet och lĂ€rande i skolĂ€mnen i framförallt Ă„ldersintegrerade klasser. Vi har intervjuat sammanlagt Ă„tta personer, varav tvĂ„ lĂ€rare frĂ„n en Ă„ldersintegrerad skola och tvĂ„ lĂ€rare frĂ„n en Ă„ldershomogen skola. Övriga personer Ă€r fyra elever med erfarenhet frĂ„n bĂ„de Ă„ldershomogen och Ă„ldersintegrerad klass.

This master?s thesis problematizes how students in two Swedish secondary schools think and speak about, and relate to, topics such as gender, class, ethnicity, religion and sex, but also how they move in, make use of, and interact within, the school space. What categorizing and positionings, if any, can be found? Students in two Swedish secondary schools, in a medium sized Swedish town, have been observed (using participant observation) and interviewed (open ended), the material was then examined with intersectional theory. A majority of the ethnic Swedish respondents position ?the religious? as ?superstitious?, ?frightening? and/or ?backwards?, also many of them equated religion with ?muslim/islam?, a greater understanding for the others religious outlook was shown by students with an ethnic background from outside Europe.

The purpose of this paper is to examine the image of the Titanic disaster in two Swedish newspapers reports of the disaster. By analysing various newspapers reporting of the disaster, we wish to investigate whether there are differences in reporting of gender and class in order to say something about the contemporary outlook and the prevailing social beliefs.The source material that the study is based upon comes from the Swedish newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet and their reports from the 15 April to the 30 April 1912 and the reporting from the time of the sea-hearings completion (22 May and 31 July 1912).The study finds that news reporting follows the same standards, however, are different in style of performance because of the newspapers' differing positions.The study finds that a distinction is made between the reporting of men's and women's behaviour. Whether a man followed or violated norms leads him criticized or praised in the newspapers. Women's behaviour is hailed independent if they followed the standard of what was feminine or masculine behaviour in a disaster.The study also finds that a distinction is made between passengers of the various classes in the reporting. The majority of reports concerning individuals in the First Class are in positive terms.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare inom den svenska grundskolan ser pÄ inkludering och den bygger pÄ intervjuer som genomförts med klass- och resurslÀrare pÄ lÄg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv instÀllning till inkludering gÀllande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslÀrares tankar kring vilka som gynnas resultatmÀssigt av ett inkluderande arbetssÀtt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssÀtt medan klasslÀrarna menar att barn utan svÄrigheter riskerar att missgynnas resultatmÀssigt vid en allt för lÄngtgÄende inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser vÀldigt negativt pÄ segregerande lösningar men klasslÀrarna, framförallt pÄ lÄgstadiet, ser i viss utstrÀckning behov av sÀrskilda undervisningsgrupper. Alla informanter Àr eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnÄ en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgÄngsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens instÀllning och stöd Àr.

Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst? kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsÀtta musicera Är efter Är. Fokus ligger vid blÄsorkestern och blÄsinstrumentalister, de Àldre instrumentalisterna i orkestern. Studien Àr avgrÀnsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, frÀmst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hÄlla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer vÀxt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger pÄ faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka KÀllner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Spelberoende och spelmissbruk av olika slag Àr som mÄnga kanske misstÀnker inga nya samhÀlleliga företeelser, men jag vÄgar dock pÄstÄ att fenomenen aldrig tidigare har varit sÄ vanligt förekommande som de Àr i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och dÄ frÀmst med tanke pÄ att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former Àn tidigare. Idag utgör den, förut sÄ strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bÀttre tillgÀnglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas nÄgra grÀnser för hur lÄngt detta kan tÀnkas gÄ. I dagens Sverige finns det tvÄ stycken statliga myndigheter som Àr ansvariga för spelfrÄgor av olika slag.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka faktorer som vuxna upplever har betydelse f?r sina livsmedelsval i butik och hur dessa faktorer h?nger samman med attityder till och k?pav k?ttsubstitut.Metod: Studien genomf?rdes som en kvantitativ tv?rsnittsstudie med datainsamling via en webbaserad enk?t. Urvalet bestod av vuxna personer ?ver 18 ?r som rekryteradesgenom ett bekv?mlighetsurval via sociala medier och personliga n?tverk. Enk?ten inneh?ll fr?gor om kostvanor, livsmedelsval, attityder till k?ttsubstitut och sj?lvrapporterat k?pbeteende.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur annonseringar om reporÀnteförÀndringar pÄverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om rÀntenivÄn har en lÄngsiktig effekt pÄ dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det faststÀllas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa tvÄ branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfÀlle. Studien anvÀnder sig av en eventstudiemetodologi med sekundÀr data dÀr tillkÀnnagivanden angÄende rÀnteförÀndringar frÄn Riksbanken anvÀnds som eventdag frÄn perioden 2000-2009. Sju företag frÄn OMX Large Cap Àr indelade i tvÄ sektorer dÀr den abormala avkastningen frÄn varje bolag berÀknas för att se om det förekommer nÄgra skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den Ärliga rÀntenivÄn pÄverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag pÄ lÀngre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporÀnteförÀndringar och banker dÀr dock inga avgörande slutsatser angÄende orsaken till detta kan faststÀllas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan rÀnteförÀndringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.