Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Borrelios Àr den vanligaste vektorburna infektionssjukdomen i Europa och orsakas av bakteriekomplexet Borrelia burgdorferi sensu lato. Bakterien har en livscykel som involverar olika reservoarer och den överförs mellan dessa med hjÀlp av fÀstingar. Bakterien förekommer frÀmst i fÀstingens mag-tarmkanal men kan ocksÄ sprida sig systemiskt vilket kan pÄverka smittöverföringen. FÀstingens utbredning i Sverige har ökat sedan början av 1990-talet, vilket tycks bero pÄ ett varmare klimat i kombination med ökad tillgÄng till vÀrddjur. Den hÀr litteraturstudien syftar till att undersöka sambanden mellan ett varmare klimat och förekomsten av borrelios i Sverige. Klimatet har stor pÄverkan pÄ fÀstingen och den har visat sig kÀnslig för uttorkning och krÀver en hög relativ luftfuktighet för att överleva.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid UmeÄ universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet dÄ de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frÄgestÀllning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex Äterkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svÄrt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osÀkerheten i gruppen och rÀdslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

Att förbereda barnen inför sin fortsatta skolgÄng Àr en av grunderna i det pedagogiska yrket redan frÄn förskolan. Förskoleklassen har gemensam lÀroplan med grundskolan men ska arbeta utifrÄn förskolans pedagogiska arbetssÀtt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandemiljöerna i förskoleklassen dÀr pedagogiska traditioner möts och omvandlas samt ta reda pÄ hur verksamheten i förskoleklassen ser ut i praktiken. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ observationer av tvÄ förskoleklasser och intervjuer med personalen i dessa. FörförstÄelsen av mig som forskare har jag erhÄllit genom att lÀsa in mig pÄ litteratur som berör Àmnet. Slutsatsen av denna undersökning Àr att förskoleklassen befinner sig i skolans lokaler dÀr den Àr en mer styrd förskola samtidigt som det Àr en friare form av skola.

INTRODUKTION: Kommunikation har en viktig roll inom hÀlso- och sjukvÄrden, inte minst i multiprofessionella team dÀr flera yrkesgrupper bedriver ett nÀra samarbete. I högriskmiljöer som hybrid- och operationssalar Àr det extra viktigt med en vÀl fungerande kommunikation och ett gott samarbete för att nÄ patientsÀkra resultat. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka kommunikation till sÄvÀl det bÀttre som det sÀmre.SYFTE: Att beskriva hur sÀker kommunikation utformas i operationsteam.METOD: En litteraturöversikt har valts för att besvara syftet. Litteraturöversikten bestÄr av tio vetenskapliga artiklar.RESULTAT: I granskningen av artiklarnas framkom tre huvudteman; kommunikation, patientsÀkerhet och team. Under dessa tre huvudteman ryms sedan tio underteman; utbytet, utbildning, teamkommunikation, personal, arbetsmiljö, checklistor, samarbetet, teamegenskaper, teamfördelning och brister..

Syftet med följande arbete Àr att fÄ grundlÀggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda pÄ hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i Är 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror pÄ det ledarskap som rÄder. Elevers sciala relationer Àr nÄgot som stÀndigt bör uppmÀrksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nÄ ett positivt klimat.

Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebÀr, vilken instÀllning de har till begreppet samt om de sjÀlva anser att de har den kompetens som krÀvs för att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd..

Har vi svartskallar eller invandrarbarn i BollnĂ€s kommun?Vi kan se tendenser i vĂ„rt samhĂ€lle, att ytterlighetsgrupper för frĂ€mlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska lĂ€ge förĂ€ndrats. Den lĂ„gkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal Ă„r, med ökad arbetslöshet som följd, har förvĂ€rrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att mĂ„nga gĂ„nger förstĂ€rka det frĂ€mlingsfientliga budskapet.Skolans nya lĂ€roplan, Lpo 94, sĂ€ger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lĂ€rare Ă€r, att bekĂ€mpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för vĂ„ra invandrarelever.

Denna c-uppsats undersöker om elever i Är nio blivit informerade om betygskriterierna för G, VG och MVG i Àmnet Idrott och hÀlsa samt om de kan identifiera dessa betygskriterier. En annan frÄgestÀllning som undersöks Àr om det Àr nÄgon skillnad mellan flickor och pojkar betrÀffande kÀnnedom om betygskriterierna. Undersökningen genomfördes höstterminen 2005 pÄ tre olika högstadieskolor i VÀsterbotten. Resultatet av vÄr undersökning Àr sammanstÀllt frÄn en enkÀt som elever i klass nio frÄn respektive skola fÄtt fylla i. EnkÀten var baserad pÄ betygskriterier och mÄl att uppnÄ som finns faststÀllda i den nationella lÀroplanen, Lpo-94, och de lokala kursplaner som skolorna i undersökningen gemensamt tagit fram.

Audionomprogrammet.

Bakgrund: Finanskrisen 2008 pÄverkade kreditmarknaden och konsekvensen blev att företag fick det allt svÄrare att fÄ lÄn beviljade samtidigt som lÄnevillkoren försÀmrades. Detta borde pÄverka företagens finansiering dÄ de inte har samma möjlighet att vÀlja sin kapitalstruktur och pÄ sÄ sÀtt utnyttja de fördelar som lÄnefinansiering medför. Vidare Àr det fortfarande oklart vad som pÄverkar företags val av kapitalstruktur. Det finns fÄ kvalitativa studier gjorda inom Àmnet varför det Àr av intresse att studera kapitalstrukturen och dess pÄverkande faktorer ur ett djupare perspektiv.Syfte: Syftet med studien Àr att studera vilka faktorer som pÄverkar företags val av kapitalstruktur och hur arbetet kring kapitalstrukturen ser ut samt studera om det förÀndrats till följd av finanskrisen 2008.Metod: Studiens metod Àr av kvalitativ karaktÀr och Ätta företag har deltagit. För att uppnÄ studiens syfte har en representant frÄn respektive företag intervjuats vilket tillsammans med tidigare forskning och teorier har legat till grund för diskussionen i analysen och de slutsatser som författarna har konstaterat.Slutsats: En mÀngd olika faktorer pÄverkar valet av kapitalstruktur men den frÀmsta faktorn Àr verksamheten som bedrivs, vilka strategier och förutsÀttningar bolaget har.

Normer och vÀrderingar samverkar för att forma mÀnniskorna i deras miljö. I socialisationsprocessen utvecklas identiteten som handlar om vad som Àr viktigt och meningsfullt. Bland de frÀmsta identitetskÀllorna kan nÀmnas kön, sexualitet, etnicitet och samhÀllsklass. Medierna pÄverkar hur vi förstÄr olika samhÀllsfenomen och vilket förhÄllningssÀtt vi har till personer och grupper som kallas till exempel flyktingar, invandrare, funktionshindrade eller homosexuella. Hatbrott anvÀnds som ett samlingsbegrepp för rasistiska, frÀmlingsfientliga och homofobiska brott.