Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste a?ren o?kat kraftigt i va?rlden och till fo?ljd av detta har nya mobila tja?nster utvecklats fo?r att kunna uppfylla konsumenters fo?ra?ndrade krav. Mobila betalningar a?r en av de nya tja?nster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher da?r mobila betalningar har implementerats a?r inom den svenska dagligvaruhandeln da?r efterfra?gan pa? tja?nsten dock upplevs som la?g.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen Àr skriven pÄ 30 högskolepoÀng vid lÀrosÀtet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa pÄ hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trÀdval lÀngs vÀgarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hÄllbart i förhÄllande till det framtida förÀndrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssÀtt och kommunerna har anvÀnts som jÀmförelse. Enligt regeringen (2007) mÄste transportinfrastrukturen anpassas till ett förÀndrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta mÄste avsÀttas. Det Àr ocksÄ av yttersta vikt att omrÄden som riskerar att drabbas kartlÀggs sÄ att ÄtgÀrder redan nu kan pÄbörjas. För att kunna avgöra om ett vÀxtval Àr hÄllbart eller inte behövs aktivt arbete gÀllande vÀrnandet av den biologiska mÄngfalden, utförliga vÀxtlistor med vilka arter det Àr som har planterats, i vilken utstrÀckning de har planterats samt ett lÄngsiktigt klimatarbete gÀllande vÀxtval.

Motivation Ă€r av stor vikt för att kunna lĂ€gga mycket tid och energi pĂ„ sitt arbete. Syftet med den hĂ€r studien var att se om de faktorer som leder till motivation för kvinnor och mĂ€n Ă€r olika, och om det kan vara anledningen till att det finns fler mĂ€n Ă€n kvinnor pĂ„ högre positioner. Ämnet har undersökts med en kvalitativ ansats genom att en tio kvinnor och mĂ€n intervjuats. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys och visar att det finns skillnader mellan de faktorer som kvinnor och mĂ€n upplever vara motiverande. Traditionella förestĂ€llningar om kön verkar leva kvar, och Ă€ven upprĂ€tthĂ„llas av organisationer..

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 2 ser pÄ tal- och skriftsprÄk som verktyg i lÀrandet. Jag har genomfört Ätta elevintervjuer och tvÄ lÀrarintervjuer samt observationer under en skoldag i respektive klass. Undersökningen visar att lÀrarna ser pÄ tal- och skriftsprÄket som ett viktigt verktyg i lÀrandet. De Àr medvetna om hur viktiga de sprÄkliga kompetenserna Àr och arbetar aktivt med att utveckla elevernas sprÄkliga förmÄgor. Elevernas syn pÄ tal- och skriftsprÄkets betydelse i lÀrandet stÀmmer dock inte helt överens med lÀrarnas.

Detta examensarbete baseras pÄ ett utvecklingsarbete bestÄende av övningar i att vÄga prata inför klass. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om eleverna genom ovannÀmnda övningar, dÀr tonvikten lÀggs pÄ att vÄga prata, utvecklar denna förmÄga. Arbetet har vi genomfört pÄ en 1-9 skola med 62 elever i Är sju. Med utgÄngspunkt frÄn egna erfarenheter, facklitteratur och styrdokument utformade vi övningar för att stÀrka eleverna i talsituationer. De mÀtmetoder vi anvÀnde för att mÀta resultatet av vÄrt arbete var skriftliga utvÀrderingsenkÀter, slutenkÀt samt en intervju med vÄr handledare.

Uppsatsen undersöker vilka kvinnliga positioner arbetar- och statarförfattaren Ivar Lo-Johansson framhÄller som förebildliga, förkastliga eller normerande i relation till 1930-talets egensinne- och skötsamhetsideologi. Analysen Àr gjord pÄ romanerna "MÄna Àr död" och "Bara en mor". Begrepp som skötsamhet, egensinne, klass, förvÀntad/konstruerad kvinnlighet Àr centrala..

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte fÄr, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka Àr bra för ett barns utveckling, det Àr med hjÀlp av leken som ett barn i stor utstrÀckning formas. Undersökningen Àr gjord i tvÄ mindre stÀder i SkÄne. PÄ skolorna har leksvaga barn 7-8 Är gamla blivit observerade i den fria leken pÄ fritidshemmet.

Syftet med vÄr examensuppsats har varit att undersöka pedagogers förestÀllningar kring kommunikation i ett klassrum dÀr minst en elev lider av hörselnedsÀttning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat 7 pedagoger som arbetar i en sÄdan klass. För att sammanstÀlla vÄr empiri har vi valt att anvÀnda oss av en matris, dÀr vi delade upp intervjustoffet i fyra kategorier, kommunikation, relation, miljöanpassning och hjÀlpmedel. UtifrÄn matrisen analyserade och tolkade vi vÄra respondenters svar utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Vi kom slutligen fram till att estetiska uttrycksmedel kan vara lÀmpliga att utgÄ ifrÄn bÄde för den hörselskadade eleven och för de hörande.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers attityder till lÀsning samt att titta pÄ skillnader och/eller likheter i attityd i förhÄllande till Älder och kön. VÄr studie byggde pÄ en kvantitativ undersökning och resultatet baserades pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes i tvÄ skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. FrÄn varje skola valdes en klass i skolÄr 6 och en klass i skolÄr 8 ut. Resultatet visade pÄ att det fanns en viss skillnad i attityd mellan pojkar och flickor samt mellan skolÄr 6 och skolÄr 8 eftersom pojkar i skolÄr 8 hade en nÄgot mer negativ attityd till lÀsning Àn de övriga urvalsgrupperna..

NÀstan dagligen möts vi i media av olika rapporter kring klimathotet, naturkatastrofer eller andra hÀndelser med koppling till klimatdebatten. FrÄgor om klimatet och vilka insatser som bör vidtas för att stoppa temperaturökningen diskuteras ofta pÄ olika toppmöten. KlimatfrÄgor Àr stÀndigt nÀrvarande och pÄverkar sÄvÀl beslut av styrande politiker likvÀl som beslut som enskilda tar i sitt dagliga liv.Samtidigt som klimatdebatten intensifierats har det blivit vanligare att företag frivilligt tar ett visst samhÀllsansvar, sÄ kallat Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av samhÀllsansvar gör att företag kan förbÀttra sitt renommé i allmÀnhetens ögon. Inom ramen för sitt samhÀllsansvar Àr det en del företag som vÀljer att klimatkompensera sin verksamhet.

Uppsatsens övergripande syfte Ă€r att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie Ă€r sĂ„ledes att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar pĂ„verkar delaktigheten, och hur dessa faktorer pĂ„verkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet.Empirin har inhĂ€mtats genom tio kvalitativa intervjuer pĂ„ tvĂ„ enheter inom en kommun belĂ€gen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande Ă€r; visa intresse, förtroende, tillgĂ€nglighet, tillĂ„tande, belöning och engagemang.

Genom intervjuer och observationer har innehÄllet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrÄn vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnÄendemÄlen istÀllet för strÀvansmÄlen medan observationer visar att Àven strÀvansmÄlen finns med i arbetet. Det matematiska innehÄllet som frÀmst behandlas Àr taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, sjÀlvkÀnsla och att anvÀnda tiden till lÀrande Àr ocksÄ viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna kÀnner stort stöd frÄn forskningsbaserade handböcker.

Syfte och problemomrÄde: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till alkohol. Vi vill Àven undersöka hur klasstillhörighet och kamratgrupper pÄverkar enskilda individer i sitt alkoholbruk. Metod och material: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod och lÀmnat ut 100 enkÀter pÄ en gymnasieskola i Skövde. Vi har studerat tidigare forskning inom omrÄdet, i form av avhandlingar, propositioner, vetenskapliga artiklar och rapporter samt litteratur. Vi anvÀnder oss av tre begrepp utifrÄn socialpsykologisk teori (social identitet, roll och grupp) för att förstÄ och förklara resultatet av vÄr studie.Resultat: VÄrt övergripande resultat Àr att gymnasieungdomar i stor utstrÀckning dricker alkohol.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar ett utav de viktigaste besluten en mÀnniska tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning Àr det svÄrt att reda ut orsaksamband eftersom det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den hÀr studien bekrÀftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan pÄ yrkesvalet.