Intentionen med denna studie som fått namnet en resa tar sin början - a journey begins är att låta olika kvinnor spegla sin resa genom livet ur ett klassperspektiv. Denna resa börjar med en förförståelse som symboliserar vår egen vandring och vad som influerat oss att skriva om kvinnors relation till klass. Därefter följer ett bakgrundskapitel som redogör för vad klassbegreppet innebär i just denna studie och vilken form det tidigare intagit längs människans och samhällets långa historia. Nästkommande kapitel återger hur tidigare forskning i ämnet har sett ut. Bourdieus teori om kapitalets inflytande över olika sociala fält och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet presenteras i teorikapitlet.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad mellan hur medarbetarna uppfattar sin chefs ledarskap och hur chefen uppfattar sitt ledarskap. Studien undersöker även organisationsklimatet på arbetsplatsen för att eventuellt kunna dra paralleller mellan organisationsklimatet och ledarskapet. Mätinstrumenten som använts vid mätningen av ledarskapsstil är Multifactor Leadership Questionnaire, utvecklat av Bass (1985) och vid mätning av organisationsklimatet användes GEFA formulär, utvecklat av Ekvall (1986). Deltagarna var medarbetare på Hiltis kundtjänstavdelning samt kundtjänstchefen. 17 av 22 medarbetare medverkade.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om elever får lättare att ta till sig kunskap om de kombinerar kroppen och hjärnan i undervisningen genom att arbeta praktiskt med olika rörelse moment under matematiklektionerna. För att ta reda på detta gjorde vi en undersökning i två årskurs ettor med åtta respektive sju elever i varje klass. Den ena klassen fick genomföra två matematiklektioner med rörelse och praktiska moment och i den andra hade vi varken rörelse eller praktiska moment i lektionerna. Vårt resultat blev lite oväntat då den klass som hade matematiklektioner med rörelse och praktiska moment inte var den som hade bäst resultat det var tvärsom klassen utan rörelse och praktiska moment som visade sig ha lärt sig mest..

 Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lärarens välbefinnande (Iselau, 2006). Därmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tänkas bidra till att främja lärares välbefinnande och hållbarhet, vilket är syftet med denna studie.Jag har i denna studie genomfört två kvalitativa undersökningar med hjälp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkätfrågor. Genom att intervjua 4 lärare som varit verksamma inom skolan minst 40 år identifierade jag ett antal faktorer, vilka lärarna ansåg vara de mest betydelsefulla i främjandet av deras hälsa och hållbarhet. Därutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hälsofrämjande faktorer med lärarens välbefinnande och hållbarhet, där 16 lärare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkätfrågor.Genom lärare och skolledares svar framkommer främst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hälsa och välbefinnande. Den ena är den egna livsstilen, den andra är det sociala klimatet och den tredje är skolledaren.Det visar sig att hälsofrämjande arbete är en process som pågår på dessa tre nivåer.

SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse social klass och kön har för elevernas motivation till sitt skolarbete. Frågeställningarna vi använt oss av är, vilken typ av motivation har eleverna på studieförberedande program?, vilken typ av motivation har eleverna på yrkesförberedande program?, vilken typ av motivation har pojkar? och vilken typ av motivation har flickor?MetodVi har med hjälp av enkäter genomfört en undersökning med 100 sistaårselever från fem olika gymnasieskolor i Stockholmsområdet. 50 elever från studieförberedande och 50 elever från yrkesförberedande program, könsfördelningen är helt jämn. Enkätsvaren har bearbetats statistiskt i statistikprogrammet SPSS, signifikansnivån är i denna studie 95%.ResultatDet finns ett statistiskt säkerställt samband mellan motivation och kön.

Min studie behandlar social rörlighet som har sin grund i de stora folkförflyttningar som har skett under andra hälften av 1900-talet på grund av krig. Mitt syfte är att undersöka hur klass gör sig gällande i mina tre informanters liv samt hur deras klassidentitet har förändrats vid flytten till Sverige. Indirekt talar jag även om den klassresa som mina informanter gör, då de lämnar sitt gamla liv och etablerar sig i det svenska samhället. Det är en undersökning som utgår från ett kulturhistoriskt perspektiv, där sociologen Pierre Bourdieu och hans syn på klass har varit den främsta inspirationskällan. Resultatet visar att mina informanter har med sig vissa betydelsefulla kapital då de anländer till Sverige.

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

ABSTRAKT Syftet med min rapport är tvåfaldigt. Det är för det första att utifrån ungdomars perspektiv undersöka och beskriva vad det beror på att en del elever börjar närvara i skolan, när de tidigare haft en hög frånvaro. För det andra är syftet att undersöka och beskriva faktorer som är viktiga att beakta då man diskuterar IV-programmets framtid. Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun. Metoden jag använt är fokusgruppsintervjuer där elva elever från två olika IV-program beskriver sina upplevelser från grundskola och gymnasium. Resultatet visar att eleverna har liknande upplevelser från grundskolan. De flesta har uppgett att skolan fungerat bra fram till högstadiet.

För att åstadkomma ett effektivt utvecklingsarbete är det av yttersta vikt att undersöka vilka faktorer som leder till stärkt kvinnlig egenmakt. Med hjälp av ekonometrisk analys jämför denna uppsats kvinnlig egenmakt i Rwanda år 2000 respektive 2010. Trots Rwandas omfattande ekonomiska och jämställdhetsfrämjande reformer kan denna uppsats inte visa på mer än marginella ökningar vad gäller kvinnlig egenmakt. Ökningen hittas endast för kvinnor med hög utbildning. I linje med tidigare forskning indikerar resultatet att Rwandas utveckling i många avseenden främst verkar ha gynnat en mer privilegierad minoritet.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om samma genusmärkning som återfinns i bland annat Veckorevyn också återfinns i den svenska fackpressen. De tidningar analysen baseras på är Unionens medlemstidning Kollega och Kommunals medlemstidning Kommunalarbetaren. Frågeställningen är följande: Hur representeras kvinnor respektive män i sina olika yrkesgrupper i tidningarna Kommunalarbetaren och Kollega? Hur beskrivs klass i texterna?För att besvara frågeställningen genomfördes text- och bildanalyser på 19 artiklar och 19 bilder från Kollega och Kommunalarbetaren. För att göra en korrekt analys har analysarbetet utgått från förberedda frågeformulär till både bild-och textanalysen som konstruerats utifrån Britt Hulténs metod för textanalys samt Fogdes metod för bildanalys.

Hur valet av karriär ter sig för individen har varit ett forskningsfält i ca. 100 år. Syftet med studien var att undersöka föräldrars, kamraters, studievägledares, statusens och självförverkligandets påverkan på gymnasie- och yrkesvalet för elever i nionde klass. Likheter och skillnader mellan yrkesgymnasieintresserade och högskoleintresserade elever undersöktes utifrån faktorerna. Fem yngre män och tre yngre kvinnor i årskurs nio som gjort sitt val till gymnasiet valdes ut till intervjuer.

Idag står bostads- och servicesektorn för närmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvändningen. Därför är det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvändningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvändning och inomhusklimat analyseras, så att inte förändringar i energin medför till försämringar för inomhusklimatet. Baserat på identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkänslighet för energianvändning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus.

Uppsatsen tar upp SFI:ns karaktär och uppbyggnad, manligt och kvinnligt och motivation. Syfte är att mot bakgrund av tidigare forskning och litteratur undersöka om det finns skillnader mellan mäns och kvinnors motivation att lära sig det svenska språket i en SFI-klass. Det är viktigt att uppmärksamma om sådana skillnader finns så att pedagoger i så fall kan arbeta aktivt för att öka motivationen hos den grupp där det brister. Då kvinnor och män skiljer sig åt på många områden är det troligt att även åtgärder för att öka motivationen bör se olika ut, beroende på vilken grupp man vänder sig till. Resultaten av denna undersökning är därför i högsta grad relevanta för utformningen av en god SFI-undervisning.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad hemtjänstpersonal har för föreställningar om anhöriga till äldre hjälpbehövande. Vidare är syftet att titta vilka föreställningar dessa har om de anhöriga i relation till faktorerna kön, klass och etnicitet. Frågeställningarna är; Vilka föreställningar har hemtjänstpersonalen om anhöriga till äldre hjälpbehövande? Vilka föreställningar har hemtjänstpersonalen om anhöriga till äldre hjälpbehövande, relaterat till faktorerna kön, klass och etnicitet? Sedan 1980-talet har den svenska välfärdsstaten genomgått förändringar på äldreomsorgsområdet. Dessa förändringar har bland annat medfört att det har blivit allt svårare för äldre att få hjälp i form av hemtjänst, och till att familj och anhöriga därför börjat ta allt mer ansvar för äldre hjälpbehövande.

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.