Syftet med följande arbete Àr att undersöka betydelsen av utedag ur ett pedagogiskt perspektiv genom en studie av utedagar pÄ min partnerskola, klass 2-3. Arbetet ger en teoretisk översikt över fenomenet utomhuspedagogik. Med hjÀlp av intervjuer ville jag undersöka elevers och pedagogers uppfattningar om utedagar ur ett lÀrandeperspektiv och koppla resultatet till teori. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att pedagoger och elever har en positiv instÀllning till utedagar. Eleverna Àr medvetna om att en utedag innebÀr undervisning ute och upplever att de lÀr sig en mÀngd olika saker.

Denna studie Àr en del i projektet Framtida kompetensförsörjning och arbetslivets lÀngd inom VÀsterbottens lÀns landsting. Studien har syftet att kvalitativt utforska resonemang rörande pensionsintentioner hos Àldre medarbetare inom landstinget, med ett specifikt fokus pÄ pÄverkande faktorer inom arbetslivet. Sju semistrukturerade intervjuer har utförts med respondenter frÄn olika yrkeskategorier. Vid analysen av intervjuerna framkom likheter i respondenternas pensionsresonemang, trots deras skilda livssituationer och tÀnkta pensionsÄldrar. Den mest framtrÀdande likheten var den funna kÀrnkategorin: möjligheten att göra ett bra arbete.

Uppsatsens övergripande syfte Ă€r att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie Ă€r sĂ„ledes att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar pĂ„verkar delaktigheten, och hur dessa faktorer pĂ„verkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet.Empirin har inhĂ€mtats genom tio kvalitativa intervjuer pĂ„ tvĂ„ enheter inom en kommun belĂ€gen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande Ă€r; visa intresse, förtroende, tillgĂ€nglighet, tillĂ„tande, belöning och engagemang.

Ett gott inomhusklimat Àr viktigt för att prestationsförmÄgan ska hÄlla sig pÄ en bra nivÄ. SmÄ avvikelser i ventilationen kan medföra besvÀr som till exempel trötthet, huvudvÀrk och försÀmrade koncentrationssvÄrigheter. Elever pÄ V-sektionen vid Chalmers tekniska högskola har upplevt bristande inomhusklimat i framförallt de stora förelÀsningssalarna dÀr mÄnga förelÀsningar hÄlls för ett stort antal mÀnniskor. Syftet med detta projekt var att kartlÀgga i vilket skick inomhusklimatet var i dessa salar och vad det fanns för möjliga ÄtgÀrder att vidta för att göra det bÀttre. För att kartlÀgga klimatet har det bland annat gjorts mÀtningar av koldioxidhalt och temperatur under förelÀsningstid samtidigt som studiebesök har gjorts för att fÄ fram underlag sÄ som reglerparametrar och driftkort för ventilationssystem.

I detta examensarbete har jag utgÄtt frÄn teorier om klimat och mÀnniska och den energi som jag tror finns i grÀnssnittet mellan mÀnskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgÄtt frÄn att bÄde mÀnskliga aktiviteter och naturliga cykler pÄverkar klimatet och att det Àr den sammanlagda pÄverkan som utgör resultatet. Jag har gÄtt vidare frÄn denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan pÄvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en frÄga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svÄrlÀslig information. Jag har strÀvat efter att lyfta/skildra klimatet och dess förÀnderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjÀlp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om pÄ olika platser och lÄtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgÀnglig för fler Àn de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrÄgor. MÄlet Àr att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta bÄde mÀnsklig och naturlig pÄverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med Àr belÀgen pÄ MöllevÄngen i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och lÀge, som jag ansett vara nödvÀndiga för mitt projekt. Jag valde Àven platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta omrÄde som har stor brist pÄ grönytor, kan svara till fler intressen Àn de som jag sjÀlv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skÄnskt Äkerlandskap, utrullat pÄ platsen. Ett nÀt av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende pÄ brukarnas önskemÄl. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande vÀder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat pÄverkas av förÀndring i pÄverkan frÄn bÄde mÀnniska och natur.

Bakgrund: Hypotermi under kirurgiska ingrepp kan leda till allvarliga komplikationer som bland annat f?rl?ngd l?kemedelseffekt, koagulationsrubbningar, cirkulationsp?verkan och en ?kad infektionsrisk. En viktig del av anestesisjuksk?terskans arbetsuppgifter ?r att ?vervaka och reglera patientens temperatur. Trots detta ?r det en utmaning att h?lla kroppstemperatur inom normalintervallet under generell anestesi, eftersom kroppstemperaturen sjunker under operation.

Studiens syfte Àr att undersöka om barn och förÀldrar kÀnner till instrumentet trumpet och vilka förestÀllningar de har om detta instrument. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vad vet 6-7 Äringar och deras förÀldrar om instrumentet trumpet?Vilka förestÀllningar har de om instrumentet trumpet? För att ta reda pÄ dessa frÄgor har jag genomförd en enkÀtstudie i Arvika med barn i första klass och deras förÀldrar. 33 vuxna och 34 barn frÄn sammanlagt tre skolor deltog i undersökningen. Resultaten visade att kunskapen om trumpet Àr ganska stor bland 6-7 Äringarna och deras förÀldrar. Alla respondenterna i denna undersökning vet vad trumpet Àr och över en tredjedel av de 67 respondenterna kÀnner till nÄgon som spelar trumpet. Bland barnen existerar ingen stor ?kÀndis? pÄ trumpet, istÀllet kÀnner de till vÀnner eller bekanta som spelar.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkÀnsliga och urbana mÀnniskor som anammar en sÀrskild livsstil och bosÀtter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie Àr att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus pÄ den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger pÄ Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillÀmpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens övergripande syfte Àr att ta reda pÄ vad som frÀmst pÄverkar friluftsundervisningen och hur mycket friluftsundervisning lÀrarna i idrott och hÀlsa ger i grundskolan, Äk 6-9.Vad anser idrott och hÀlsa lÀrarna Àr friluftundervisning?Vad pÄverkar undervisningen i friluftsliv?Vilka eventuella pÄverkansfaktorer har störst inverkan pÄ mÀngden friluftsundervisning?Hur tror idrott och hÀlsa lÀrarna att friluftsundervisningen kommer förÀndras med tanke pÄ den nya kursplanen?MetodVi valde semistrukturerad kvalitativ intervju. Med tidigare forskningen som grund konstruerades en intervjuguide med teman. DÀrefter intervjuades fem lÀrare som undervisar i idrotts och hÀlsa frÄn olika skolor i grundskolans senare Är (Äk 6-9), i Eskilstuna kommun. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades för att sedan tolkas utifrÄn ramfaktorteorin och tidigare forskning.ResultatVÄrt sammanstÀllda resultat visar att de intervjuade lÀrarna definierar friluftsundervisning som nÄgon form av praktiskt moment med utevistelse i skogen.

Alla organisationer, oavsett verksamhetsinriktning, Àr i behov av att planera sin verksamhet. En sÀrskild form av planering som fokuserar pÄ den nÀrmsta framtiden Àr budgetering. Budgeteringens betydelse varierar frÄn organisation till organisation och diskussioner kring budgeteringens syften och om företeelsen Àr under utveckling eller avveckling förekommer ? men i de flesta verksamheter utgör budgetar och den process som leder fram till dem en viktig del av den ekonomiska styrningen.Författarna till den föreliggande studien undersökte ett företags befintliga budgetsystem och dess funktioner och analyserade det innovativa klimatet pÄ arbetsplatsen. Författarna undersökte Àven korrelationen mellan budgetsystemet och innovation; vilka innovationsfrÀmjande respektive innovationshÀmmande effekter systemet har samt om och i sÄ fall hur budgetsystemet kan anvÀndas som ett verktyg för att stÀrka det innovativa klimatet pÄ företaget.

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssÀtt i matematik pÄverkar deras lÀrande. Studien har utförts pÄ ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program pÄ gymnasiet i klasser som lÀser kursen matematik A. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning i bÄda klasserna och intervjuer med tre elever frÄn respektive klass. VÄrt resultat pekar pÄ att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser pÄverkar deras lÀrande vid ett laborativt arbetssÀtt i matematik. Dessa faktorer Àr att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

Det huvudsakliga syftet med vĂ„r rapport Ă€r att undersöka hur resonerande matematik anvĂ€nds i skolan och vad den har för effekt pĂ„ eleverna. Vi undersöker hur eleverna anvĂ€nder sig av resonerande matematik, individuellt och i grupp. I vĂ„r studie vill vi ta reda pĂ„ om resonerande matematik leder till en mer positiv effekt i grupp Ă€n vid enskilt arbete och om den för eleverna nĂ€rmare svaret.För att fĂ„ svar pĂ„ detta anvĂ€nder vi oss av observationer, intervjuer och övningar. Övningarna bestĂ„r av tre matematiska uppgifter som genomfördes individuellt och i grupp. I studien deltar tvĂ„ pedagoger och 32 elever frĂ„n Kalmar lĂ€n vĂ„rterminen 2010.

Sverige Àr ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Det finns dock viktiga omrÄden dÀr nivÄn av jÀmstÀlldhet kan ifrÄgasÀttas som Àr viktiga för socionomer att uppmÀrksamma. Det omrÄde som uppmÀrksammas i denna studie Àr hur unga tjejer producerar och reproducerar kön utifrÄn ett heteronormativt perspektiv. Analys av enskilda intervjuer och en fokusgruppintervju baserad pÄ teorierna heterosexuell matris, stigma och kÀrleksideologi visar att tjejer gör kön pÄ ett mycket medvetet sÀtt dÀr tjejer och killar görs olika, samt att de som inte konstruerar sin kvinnlighet rÀtt stigmatiseras. Slutligen finns en stark tro pÄ belöning för den som konstruerar rÀtt, vilken Àr den eviga kÀrleken.

Denna uppsats Àmnar undersöka vilket förhÄllningssÀtt pedagoger och skolledning har till att inkludera elever med diagnos inom AutismspektrumtillstÄnd samt andra i skolsvÄrigheter i en vanlig högstadieklass och vilka de eventuella framgÄngsfaktorerna och fallgroparna Àr. Studien har genomförts pÄ en högstadieskola dÀr man valt att inkludera nio elever, varav fyra med AST-diagnos, som befinner sig i olika former av skolsvÄrigheter i en klass och förstÀrka denna klass med en assistent och en specialpedagog. Studien Àr en fallstudie och metoden som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjuer av inblandad personal. Som bakgrundsmaterial har jag Àven tagit del av dokumentation i form av projektplan och verksamhetsberÀttelse. Vad gÀller organisation pekar resultaten pÄ att tydlig styrning och mÄlbeskrivning Àr av vikt, samt att det finns risker med att liknande satsningar görs i projektform dÄ man lÀtt koncentrerar behoven i en och samma klass vilket innebÀr att denna kan ses som avvikande.

Bakgrund I dagens samhÀlle konsumerar en svensk person i genomsnitt 800 kilo livsmedel per Är och det svenska hushÄllet utgör ungefÀr en fjÀrdedel av klimatpÄverkan i livsmedelsvÀg. VÀxthusgaserna förÀndrar klimatet pÄ jorden och med det medföljer en förÀndring av djur och vÀxtriket pÄ jorden. För att förÀndra detta Àr de viktigt att konsumenterna vÀljer livsmedel som Àr bra för miljön.Syfte Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur konsumenter ser pÄ nÀrproducerat och ekologiska livsmedel.Metod Metoden som anvÀnds i denna studie Àr kvantitativ med beskrivande statistik som analyserades i SPSS 17.0. En webbenkÀt utformades i GApps för att sedan publiceras pÄ webbsidan Facebook.se.Resultat I studien deltog 120 respondenter. Att en rÄvara Àr nÀrproducerad och ekologisk ansÄg majoriteten av respondenterna att det Àr nÀr livsmedlet har ett tydligt ursprung, liten inverkan pÄ klimatet och att rÄvaran ska vara bra för miljön.