Sök:

Sökresultat:

267 Uppsatser om F-formad mönster gruppering - Sida 9 av 18

Sammanhang och identitet i Sorgenfri. -Stadsförnyelse i Malmö

En attraktiv stad Àr ett vitt begrepp. Vad som Àr attraktivt för nÄgon behöver inte vara det för nÄgon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta Àr överens om krÀvs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men ocksÄ om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna nÀrmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet Àr viktiga ingredienser i omrÄden dÀr mÀnniskor bor och arbetar.

De direkta bekÀmpningssystemens död?

De direkta bekÀmpningssystemen har stundtals ifrÄgasatts under Försvarsmaktens ominriktning mot detnÀtverksbaserade försvaret (NBF). Detta har framförallt gÀllt enskilda typer av plattformar som t exstridsvagnen. De förmÄgor som de direkta bekÀmpningssystemen har idag sÀgs i framtiden kunna helt ellerdelvis övertas av indirekta bekÀmpningssystem med precisionsförmÄga. Ett av nyckelorden hÀrvidlag ÀrlÄngrÀckviddighet, d v s porté pÄ 100 km och dÀröver. Uppsatsen har undersökt behovet av direktabekÀmpningssystem pÄ det framtida slagfÀltet.

Metaforer och metonymier i myndighetstexter : En studie av oetablerat bildsprÄk i FörsÀkringskassans broschyrer

I denna studie underso?ks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer fra?n Fo?rsa?kringskassan. Det som underso?ks a?r om broschyrerna inneha?ller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i sa? fall finns na?gra mo?nster i anva?ndningen.Resultaten visar att det fo?rekommer ytterst fa? metaforer och metonymier i materialet: endast tre bela?gg hittades. Tva? av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero pa? att dessa avsnitt handlar om hur en la?sare kan agera, medan o?vriga avsnitt har en informerande funktion.

Den varierade andrasprÄksinlÀrningen : En kvalitativ intervjustudie

Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.

UTOMEUROPEISKT F?DDAS UPPLEVELSER P? DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Bedömning i svenska som andrasprÄk pÄ individuella programmets introduktionskurs för invandrare : Fyra lÀrares uppfattningar

AbstractSyfteSyftet med denna studie var att studera fyra lÀrares uppfattningar om andrasprÄksbedömning inom Àmnet svenska som andrasprÄk. Bakgrunden till undersökningen Àr svÄrigheterna med att bedöma sprÄkkunskaper och sprÄkutveckling. Ett specifikt problemomrÄde Àr bedömningen av sprÄknivÄer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andrasprÄk pÄ individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men Àven bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades pÄ det arbetssÀtt eller de underlag som tillÀmpades vid bedömning och möjliga sÀtt att utveckla bedömningsprocessen.MetodDen metod som tillÀmpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som arbetade med att undervisa i svenska som andrasprÄk pÄ ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frÄgorna hÀmtades frÄn en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.ResultatResultaten visade att de underlag för bedömningar som anvÀndes var frÀmst elevernas prestationer i det dagliga arbetet.

MobilbetalningstjÀnster i fysisk butik : En studie ur ett anvÀndarperspektiv

I takt med att Internethandeln ökar och fler och fler anvÀnder smartphones, introduceras alternativa betallösningar pa? marknaden. En betalmetod som redan Àr etablerad a?r SMS-betalning. Med tanke pa? detta borde inte steget till att anvÀnda mobilbetalningstjÀnster i fysisk butik vara sÄ stort.

Kvinnors upplevelser och erfarenheter av ÄterhÀmtning efter hjÀrtinfarkt : En systematisk litteraturstudie

SAMMANFATTNINGBakgrund: I Sverige drabbas nÀra lika mÄnga kvinnor som mÀn av hjÀrtinfarkt, trots detta Àr vÄrden formad till större delen för mÀn. Kort tid pÄ sjukhus innebÀr att ÄterhÀmtningen sker i huvudsak pÄ egen hand i hemmet. Sjuksköterskans uppgift Àr att ge patienten verktyg för att klara av att ÄterhÀmta sig i största möjliga mÄn.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kvinnors upplevelse och erfarenheter av ÄterhÀmtning efter hjÀrtinfarkt.    Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. 13 kvalitativa artiklar inkluderades.

Skapandet av en affÀrsidé frÄn idé till slutsats

Företagsklimatet Àr oerhört hÄrt idag och klÀdbranschen Àr inget undantag, vi undrar om det finns plats för nyetablering pÄ marknaden. Och hur detta företag dÄ skulle behöva se ut och vara utformat för att kunna ha en chans att överleva pÄ marknaden. Vad skulle detta företaget sÀlja och till vem? Vilka klarar sig i klÀdbranschen? Hur ser framtiden ut för e-handeln? AlltsÄ, vad gör att de som klarat sig pÄ marknaden gjort detta? Vad Àr hemligheten? - Och vem vore bÀttre pÄ att besvara dessa frÄgor Àn de som befinner sig i branschen. Vi har talat med ett antal personer som alla har olika stÀllningar i olika företag, allt frÄn tidning, reklam, IT och e-handel.

Revisionsbranschens anpassning till CSRD. En kvalitativ studie om h?llbarhetsgranskning

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

"En puff i rÀtt riktning" - En kvalitativ undersökning om Àldre kvinnors upplevelser av stöd i egenskap av anhörigvÄrdare och efterlevande

Syftet med uppsatsen var att undersöka Àldre personers upplevelser av att vara anhörigvÄrdare och att fÄ anhörigstöd samt stöd som efterlevande. Ett vidare syfte var att fÄ en uppfattning om vilket stöd deltagarna har fÄtt i sin sorgeprocess. Vi ville ocksÄ fÄ en uppfattning om anhörigkonsulentens erfarenheter av och tankar om anhörig- och efterlevandestöd. VÄra frÄgestÀllningar var: Vilka upplevelser och erfarenheter har deltagarna av att vara anhöriga och att fÄ anhörigstöd? Vad innebÀr deltagandet i efterlevandegruppen? Vilka upplevelser har deltagarna av stöd i sorg? Vilka upplevelser och erfarenheter har anhörigkonsulenten av anhörig- och efterlevandestöd genom sin yrkesroll?Vi genomförde fem intervjuer med deltagare i en efterlevandegrupp samt en intervju med den anhörigkonsulent som ansvarat för de anhöriggrupper deltagarna varit med i och möjliggjort nÀmnda efterlevandegrupp.

Ideal och verklighet. : Studiecirkelns betydelse för lÀrande och hÀlsa.

Syftet med studien Àr att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lÀrande och hÀlsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvÀrderingen av studiecirkelnDet goda livet, frÄn tvÄ studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet frÄn den ena studiecirkelgruppen bestÄr av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkeltrÀffar. FrÄn den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkeltrÀff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfÀlle, fick besvara nÄgra frÄgor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förvÀntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

Logotyper och deras fÀrgsÀttning_en gapanalys

Denna uppsats Àr en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrÄn morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan vÀst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. DÀr Madrid och London fÄtt representera det vÀsterlÀndska medan Moskva stÄtt för det österlÀndska.

SVT:s sjÀlvklara (o)frihet? : En kritisk diskursanalys om svensk svensk public service-television

Syftet med studien Àr att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lÀrande och hÀlsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvÀrderingen av studiecirkelnDet goda livet, frÄn tvÄ studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet frÄn den ena studiecirkelgruppen bestÄr av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkeltrÀffar. FrÄn den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkeltrÀff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfÀlle, fick besvara nÄgra frÄgor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förvÀntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

HÀlsa Àr individens ensakñ€“ det viktigaste för företaget Àr vÀl kompetensen? ñ€“ En studie i hur företagshÀlsovÄrd visar att det Àr lönsamt att investera i deras tjÀnster

I vÄr studie har vi kommit fram till att det inte finns nÄgon entydigt och klart svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄrt exempelföretag Previa visar och mÀter att kundens investering ger effekt genom ett unikt kommunikationsverktyg som heter HÀlsoeffekten. Verktyget fungerar sÄ att företagets alla siffror förs in i ett system som ger en överblick av företaget. Previa kan sÀllan garantera att den önskade effekten av investeringen verkligen uppstÄr, det vill sÀga att den kommer företaget till del. Det föreligger vidare ett problem att kunna bevisa att förebyggande insatser kommer att ge effekt, eftersom det ibland inte kan pÄvisas att problem i framtiden kommer att uppstÄ och dÄ inte heller ÄtgÀrdas.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->