Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Kompetensutveckling är en verksamhet som får allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete är att utvärdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvärderas är ett eftersatt område såväl teoretiskt som praktiskt och forskning om ämnet är nästintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete är så svårgenomträngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att använda som hjälpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvärdera kompetensutveckling..

I dagens snabbt föränderliga affärssamhälle är innovation en nödvändig förutsättning för framgång och kanske till och med för överlevnad. Det är på grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i världen. Organisationskultur är avgörande för innovation och företag behöver förstå denna koppling bättre för att kunna dra nytta av det. Innovation uppkommer genom bra idéer som kopplas till en kultur och ett bra arbetsklimat. Innovation har blivit viktigt i organisationer och en kultur som stödjer innovation kan vara nödvändig.

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer påminna om näringslivets privata företag. En anledning är att kraven på uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel på förändringen är att offentliga organisationer i större utsträckning börjat använda sig av det privata näringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhåller sig till och arbetar med återkoppling vid balanserad styrning. Syftet är att identifiera och beskriva hur återkoppling kan bidra till att en offentlig organisation använder en balanserad styrmodell på ett ändamålsenligt sätt.

I den här studien undersöks genom semistrukturerade intervjuer hur elitidrottsföreningar bygger upp sitt varumärkeskapital inom den professionella idrotten. Sex stycken marknadsansvariga inom idrottsföreningarna som är verksamma inom respektive förening har intervjuats för att få reda på deras syn på byggnationen av ett varumärkeskapital inom den nämnda kontexten. Anledningen till detta var för att på bästa sätt kunna ta del av kunskap erfarenhet och information som dessa respondenter sitter på. Så som många författare fastslår som jag påvisar i min inledning som Uggla, (2002) Lagergren, (1998), Aaker, (1996) så blir vikten av varumärket allt viktigare för organisationer i dagens samhälle. För att nå ett bra resultat och samtidigt följa med i marknadens utveckling och hävda sig mot sina konkurrenter blir det allt mer diskussion kring varumärkesfrågor inom organisationer. Resultaten av denna studie påvisar hur ett varumärkeskapital skapas för elitidrottsföreningar genom en intern process och påverkan.

Det svenska biståndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhällets roll i demokratiseringsprocesser har fått ökad uppmärksamhet de senaste 15 åren och är numera ett av de vanligaste fokusområdena inom demokratibistånd. Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska demokratibiståndet inriktat på det civila samhället och dess effekter och dess möjligheter att påverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvärderingar av olika projekt, vars syfte varit att stärka det civila samhället, har biståndets egentliga effekter kunnat redovisas. De länder som undersöks i denna uppsats är Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra län-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och främst i attityd- och beteendeförändringar på individnivå hos de som varit inblandade i organisationer, men även bland vanliga medborgare.

Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. Samhället och media ställer nya krav där det inte längre räcker att tillfredsställa ägarna och kunder, utan hänsyn måste även tas till allt runt omkring verksamheten. Den här uppsatsen belyser utsuddningen av gränser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa på relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation.Empirin bygger på intervjuer med chefer inom verksamhetsområdet Besök och Bosättning hos Migrationsverket. Genom att använda en intervjumall med olika teman såg vi olika fenomen hos respondenterna.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats på är Swedbank och Nordea där studien belyser kommunikation av CSR från central nivå till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utsträckning än tidigare granskade inom områdena samhällsarbete och hållbarhetsfrågor. Swedbank och Nordea är två stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt påverkan än direkt, och verkar för att samhället ska fungera genom in- och utlåning.Den externa kommunikationen från organisationerna bygger på att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas på hemsidor, CSR-rapporter, hållbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda på central, regional och lokal nivå inom de både organisationerna.

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

Den omgivning organisationer idag ställs inför blir alltmer krävande. En allt hårdare reglering, hot från nya teknologier, samt de företagsskandaler som härjat i media, har lett till att dagens organisationer ser på risk på ett nytt sätt. En utveckling som nyligen skett inom riskhantering är Enterprise Risk Management (ERM). Denna uppsats undersöker den roll ERM, och i synnerhet ett nyutvecklat ramverk som används för att implementera ERM, har i en organisations riskarbete. Ramverket, COSO:s ERM, består av åtta kontrollpunkter som enligt ramverket bör finnas i en organisation som utför sitt ERM-arbete på ett korrekt sätt.Studiens syfte är att undersöka likheter och olikheter mellan en organisations riskarbete och COSO:s riskhanteringsramverk samt den teoribildning som skapats kring Enterprise Risk Management.

SammanfattningExamensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar. VT 2013Bakgrund: Personalen är en resurs som besitter mycket kunskap som ofta inte framförs till ledningen. När anställda bidrar till organisationens utveckling ökar även deras arbetsmoral och organisationens finansiella resultat förbättras. Nya tjänster, produkter och förbättringar som konkurrenter inte har kan skapas genom att utnyttja den kunskap personalen besitter.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur organisationer kan tillvarata personalens förslag till förbättring för att utveckla organisationen. Vi vill också bidra till kunskap inom området som behandlar personalens möjligheter att bidra till utveckling inom organisationer.Metod: Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats för att få bättre förståelse för problemet och för att det är mest lämpligt i förhållande till problemets karaktär.

Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar är ett ämne som är intressant både ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels på grund av att den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan läggas de problem och svårigheter som existerar vid inköp av komplexa tjänster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att säkerställa en god tjänstekvalitet, vid inköp av komplexa tjänster, med perspektiv på fri konkurrens och nära relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vår uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nå sitt mål som vi definierar som god tjänstekvalitet.

Allt fler system blir integrerade till en gemensam plattform som kallas för affärssystem. Genom att vara integrerade med andra informationssystem, kan ett affärssystem skapa snabbare informationsflöden i en organisation. Implementation av ett affärssystem kan skapa många fördelar, men för att organisationer ska nå dit finns det utmaningar. Denna studie kommer att behandla utmaningar vid förberedelse av datamigration i en organisationsenhet, dvs. en del av en organisation.

Följande studie syftar till att undersöka hur en organisation kan arbeta mot mål med ett lösningsfokuserat förhållningssätt tillsammans med individuella målplaner och hur det upplevs av ett antal anställda. Med arbeta mot mål avses en process i tre delar; att formulera, genomföra och uppnå mål. Studien utförs på Abba Seafood som 2009 började arbeta med Appreciative Inquiry (AI) i samband med ett förändringsarbete. AI utvecklades sedan till ett verktyg och förhållningssätt inom organisationen. Abba Seafood införde även ett arbete med individuella resultatrapporter i samband förändringsarbetet.

I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stärka unga kvinnor vars psykiska ohälsa fortsätter att öka. Statistiskt sett så finns klara samband mellan den psykiska ohälsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbättra den psykiska ohälsan bland flickor samt att beskriva faktorer som påverkar det ideella arbetet på tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie användes som metod. Sju intervjuer genomfördes på aktiva medlemmar på olika tjejjourer och analyserades med hjälp av en innehållsanalys.