PÄ senare Är har man i dags- och fackpress kunnat lÀsa om att den yngre generationen som Àntrar arbetsmarknaden Àr ovilliga att ta chefsjobb. Man har kunnat lÀsa om att de som faktiskt gör det har sÀmre hÀlsa, Àr mer stressade och saknar befogenheter i högre grad Àn Àldre chefer. Unga chefers ledarskap skiljer sig frÄn traditionellt ledarskap och unga stÀller andra krav pÄ sin arbetssituation och pÄ chefsrollen. Unga mÀnniskor födda mellan slutet av 70- och 90-talet har helt andra vÀrderingar Àn Àldre som vÀrdesatte hÄrt arbete, sparande och trygghet i livet.Generation Y, som den unga generationen har kommit att kallas, uppskattar fritid och frihet allt högre. De har kallats lata, bortskÀmda och krÀvande men ocksÄ vÀlutbildade, ambitiösa och socialt ansvarstagande.

Under sÀsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare pÄ högsta position inom svensk elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jÀmstÀlldhetsmÄl Àr att andelen representanter frÄn vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar sÄ fÄ kvinnor ledande positioner inom svensk elitishockey?FrÄgan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och dÀrav fÄ ökad förstÄelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar pÄ att kvinnor som försöker klÀttra i karriÀren möts av ett normativt motstÄnd vilket pÄvisas i teorierna om ?tokens? och glastaket.

Arbetets utgÄngspunkter belyser empiriskt hur naturkunskapslÀrare arbetar pÄ gymnasielaborationer med regler och procedurer samt vad som utmÀrker den gode lÀraren. Arbetets undersökning skedde pÄ ett kvalitativt sÀtt med hjÀlp av observation och intervju. Fyra naturkunskapslÀrare medverkade i undersökningen varav tre kvinnor och en man. NÄgra intressanta resultat som undersökningen visade var att samtliga lÀrare i undersökningen poÀngterade variationen vid tillsÀgningar nÀr regelbrott uppstod. LÀrarna i studien menade bland annat att om lÀrarna anvÀnde samma tillsÀgelse t.ex.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hp Institutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2015:28.

Studien syftar till att undersöka mellanchefers upplevelse av utvecklingsarbete i en kunskapsorganisation, sÄvÀl i sjÀlva organisationen som för de enskilda medarbetarna och egen del.Datainsamlingen bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex mellanchefer i ett svenskt mediaföretag. För att analysera svaren anvÀnds teorier om ledarskap och chefsidentiteter. Analysen bygger pÄ en tolkning av hur de intervjuade mellancheferna upplever sin situation.Analysen visar att mellancheferna upplever att deras arbete Àr fritt inom uppstÀllda organisatoriska ramar, men att de ibland upplever att de hamnar ?i klÀm?, genom att motstridiga krav stÀlls frÄn olika intressenter.Analysen visar ocksÄ att mellancheferna upplever att de i hög grad fÄr agera informationshanterare, vilket upplevs som ett problem. I studien kommer vi Àven fram till att ledningens krav pÄ mellanchefen kan vara hinder för utvecklingsarbete men att arbetet i en kunskapsorganisation.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad nÄgra elever och lÀrare anser att bra lÀrare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lÀrare i uppfattningarna om detta. UtifrÄn detta syfte har jag lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua nÄgra elever och lÀrare om vad de tycker och fÄ fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte har nÄgra frÄgor anvÀnts till hjÀlp: Hur beskriver lÀrare och elever en bra/mindre bra lÀrare? Hur relaterar elevernas och lÀrarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha lÀst litteratur och gjort intervjuer sÄ blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lÀrare jag intervjuat tycker att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestÀmd, beslutsfast, tÄlmodig, positiv samt flexibel, man ska Àven ha bra Àmneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lÀrarprofession, ledarskap.

Syftet med denna studie var att med en enkÀt undersöka belÄtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsstÀllelse i förhÄllande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens pÄ 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgÄende mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeÀven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belÄten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lÀgst arbetstillfredsstÀllelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades nÀr det gÀller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmÄttet förmÄner.

Syftet med arbetet Àr att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som vÀl fungerade utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. I litteraturen finns en stor mÀngd ledarstilar beskrivna och jag har tittat nÀrmre pÄ auktoritÀr-, demokratisk-, lÄt-gÄ-mÀssig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrÄn en enkÀt undersökt hur lÀrare och elever pÄ tvÄ gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar.Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen Àr den ledarstil som, bÄde lÀrare och elever, tillÀmpar och uppskattar mest samt att lÀrarens ledarstil i stor utstrÀckning Àr situationsanpassat. AuktoritÀr- samt lÄt-gÄ-mÀssig ledarstil anvÀnds ocksÄ och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lÀrare och elevers Äsikter var att lÀrarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansÄg sig sjÀlvgÄende och ville ha egenansvar..

Ett problem som lÀrarna stÀlls inför idag Àr de ska kunna hantera förvÀntningar pÄ ett starkt, demokratiskt ledarskap och samtidigt vara lyhörda för elevernas behov. Denna uppsats visar vilka kompetenser det stÀlls pÄ en lÀrare i rollen som arbetsledare. Uppsatsens litteratur utgÄr ifrÄn att elevernas skolmiljö kan jÀmföras med en arbetsplats. Syfte Àr att belysa förvÀntningar som elever i gymnasiet har pÄ sina lÀrare. Som vÀgledning har teorier om kommunikations och relationskompetens, grupprocesser och motivation anvÀnts.

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar pÄ rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. MÄnga lÀrare upplever arbetsbördan för stor och sÄ Àven rektorer. Detta visar pÄ en organisation som inte mÄr riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrÄn kÀrnverksamheten, undervisningen.

Syftet med undersökningen Àr studera vad som prÀglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka vÀrdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering pÄverkas av gruppsituationen som rÄder i klassrummet. Mina frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet fÄr i relationen mellan lÀrare och elever, vad som avgör om en lÀrare respekteras av elever och vad det beror pÄ att en lÀrare fÄr eller inte fÄr auktoritet i en grupp. I studien undersöks ocksÄ hur det Àr möjligt att pÄ olika sÀtt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lÀrare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ÀmnesomrÄden. Resultatet har jag sedan jÀmfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet mÄste förtjÀnas genom bland annat social kompetens och goda relationer.

The aim was to examinehow managers, based on similar education and policy background, perceive their leadership today, and how it according to them, maybe developed in the future. The sample consisted of younger and older managers within the same organization, with diverse experience in managementand leadership roles. Data were collected by two focus groups interviews and analyzed bya thematic analysis. The results indicated that managers, regardless of age and experience, have similar views on their management role and are in general positive regardingtheir leadership, despite stressand time pressure related issues. They have also suggested similar changes for future management and leadership roles.

Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förĂ€ndrar. Studien utgĂ„r frĂ„n Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollĂ€rar- eller fritidspedagogsbakgrund Ă€r mer skolutvecklingsbenĂ€gna Ă€n rektorer med lĂ€rarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgĂ„ng av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. DĂ€r har typiska kĂ€nnetecken framkommit nĂ€r intervjuerna analyserats utifrĂ„n fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar pĂ„ att rektorernas grundutbildnings ledord ?att sĂ€tta barnet i centrum? gjort att förĂ€ndringsbenĂ€genheten Ă€r en naturlig del av verksamheten.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.