Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Syftet med min uppsats Àr att belysa hur skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frÄgestÀllningar jag anvÀnt mig av Àr: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprÀtthÄller skolledarnas vision och vilja att leda? Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra skolledare i vÀstra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra Àr skolledare för gymnasieskolan och alla har samhÀllsprogrammet som sitt ansvarsomrÄde. Jag utgÄr frÄn ledarskapsforskning som visar pÄ en historisk förÀndring i synen pÄ ledarskap och pÄ ledaren.

Syftet med min uppsats Àr att belysa hur skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frÄgestÀllningar jag anvÀnt mig av Àr: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprÀtthÄller skolledarnas vision och vilja att leda? Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra skolledare i vÀstra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra Àr skolledare för gymnasieskolan och alla har samhÀllsprogrammet som sitt ansvarsomrÄde. Jag utgÄr frÄn ledarskapsforskning som visar pÄ en historisk förÀndring i synen pÄ ledarskap och pÄ ledaren.

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger pÄ projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser nÀrmare pÄ projektledarens ledarroll utifrÄn ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sÀtts pÄ projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav pÄ ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegrÀnsat ledarskap samt synen pÄ svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.

PÄ mÄnga arbetsplatser i vÀrlden uppstÄr det dagligen olika situationer dÀr det krÀvs av ledare att kunna anpassa sitt ledarskap för att kunna lösa situationerna. Situationer kan definieras sÄ som konflikter, vÀgledning och andra oplanerade hÀndelser som skulle kunna sÀtta ?kÀppar i hjulet? för en annars fungerande arbetsprocess. Det finns Àven behovet av specifik motivering för enskilda individer och grupper pÄ arbetsplatser för att fÄnga uppmÀrksamhet och kunna förmedla den information du vill nÄ ut med.Syftet med studien Àr att undersöka om teoretiska förestÀllningar kring situationsanpassat ledarskap bidrar med förstÄelse för eventbolaget Gotevent och företag med liknande organisationsform. Detta Àr en teoretisk och empirisk studie dÀr vi har anvÀnt oss utav publicerad litteratur kring situationsanpassat ledarskap samt litteratur om ledarskap och event management.

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

I vÄr uppsats har vi studerat produktionsföretag i koncerner under en avvecklingsprocess. VÄr fokus har legat pÄ att studera hur den övergripande chefen pÄ respektive företag har hanterat den situation som uppstÄtt under avvecklingen. De faktorer vi valt att studera Àr ledarskap, ledarskapsstilar och motivation. Vi ville se om chefernas syn och beteende pÄ det problemomrÄde vi valt Àndrades under avvecklingsprocessen och vilka faktorer cheferna sÄg som mest grundlÀggande under samma process. Under vÄr studie har vi sett bÄde likheter och skillnader mellan de olika cheferna.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida vÄr motivationsmodell som bygger pÄ Herzbergs tvÄfaktorteori, stöds och anvÀnds av ledare inom organisationen Retail House för att motivera sina anstÀllda pÄ distans.Teoriavsnitten ledarskap pÄ distans och motivation samt vÄr motivationsmodell ligger till grund för empiri, analys och slutsats. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med tre företagsrepresentanter frÄn Retail House. Uppsatsen finner att Retail House ledning motiverar sin personal i stor utstrÀckning enligt vÄr motivationsmodell. Dock har undersökningen visat att företagets speciella sÀtt att arbeta försvÄrar motivationsarbetet för ledningen, snarare Àn distansen till personalen. Det framkom att de faktorer som Àr bÀst lÀmpade som motivationsverktyg för Retail House Àr feedback och lön..

Förekomsten av 360-graders inventeringar i samband med ledarutvecklingsprogram Àr vanlig. De modeller och verktyg som anvÀnds Àr noggrant validerade och kontrollerade. Det saknas studier om hur inventeringar upplevs av deltagare som inte Àr inventeringens fokus. Denna studie syftade till att skapa förstÄelse för vilka processer som startar och vad som hÀnder bland medarbetare och överordnade som deltar i en 360-graders ledarskapsinventering som ska fungera som en avstÀmning av ledarskapet i en mindre organisation. En induktiv tematisk analys visade att det finns förvÀntningar inom organisationen pÄ inventeringens resultat, samt pÄ de effekter som deltagarna uppfattar bör komma ut av en inventering.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrÄn transformellt och transanktionellt ledarskap med hÀnsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frÄgestÀllningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrÄn transanktionellt och transformellt ledarskap beroende pÄ hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det nÄgra skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frÄgestÀllningarna genom att anvÀnda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg anvÀnde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats Àr att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla anvÀnder sig utav bÄde inre och yttre motivationsaspekter. UtifrÄn hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del pÄ ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna Àven till viss del pÄ ett transanktionellt ledarskap utifrÄn deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers ledarskap praktiseras och karaktÀriseras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att intervjua chefer som övergÄtt till att arbeta i aktivitetsbaserade kontor visade resultatet att kontorets utformning stÀller nya krav pÄ chefer att leda medarbetarna jÀmfört med tidigare kontorslösning. Kontorets design har lett till att medarbetarnas synlighet i relation till chefen minskat medan medarbetarnas individuella ansvarstagande ökat. Cheferna upplever en minskad kontroll i relation till medarbetarna som lett till att cheferna behövt anpassa sitt ledarskap för att minska distansen och bidra till ökad interaktion. Lyhördhet och tillgÀnglighet visade sig vara viktiga egenskaper för att bidra till ett gott ledarskapför medarbetarna.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Psykologisk forskning visar pÄ att unga medarbetare, den sÄ kallade Millennialgenerationen, efterfrÄgar en annan typ av ledarskap Àn deras Àldre föregÄngare. Syftet med studien var att undersöka unga medarbetares förestÀllningar om transformativt ledarskap samt i vilken utstrÀckning dessa förestÀllningar motiverar dem i arbetet. Hypotes: Transformativt ledarskap Àr gynnsamt för unga vuxnas motivation pÄ arbetsplatsen jÀmfört med andra ledarstilar sÄ som laissez-faire och transaktionellt ledarskap. Undersökningsmetoden som anvÀnts var en webbaserad enkÀtdesign med 28 deltagare i Äldrarna 20-38. Resultatet stödjer studiens syfte och hypotes, det transformativa ledarskapet var det som motiverade unga vuxna mest pÄ arbetsplatser.

Denna studie undersöker hur kvinnliga ledare inom kommunal teknisk förvaltning förhÄller sig till ledarskapsrollen och genus. Med en Àmnesriktad litteraturstudie och empiriskt underlag problematiseras ledarskapsrollen och vilka förvÀntningar som stÀlls pÄ en kvinnlig ledare inom teknisk förvaltning. Detta görs för att ge en bild av ledarskapsrollen Ät framtida kvinnliga ledare inom omrÄdet. I detta arbete har tre ledande kvinnor inom kommunal teknisk förvaltning intervjuas gÀllande sin Äsikt i Àmnet ledarskap och genus. För att analysera materialet jÀmfördes tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med litteratur pÄ omrÄdet. Litteraturen har haft inriktningen ledarskap samt teori om organisation och kön. De tre kvinnorna tyckte att det behövdes fler kvinnliga ledare pÄ högre chefspositioner eftersom diskussionen blev mer djupgÄende och regelmÀssig Àn om det enbart fanns manliga chefer.