Att företag gÄr över frÄn en organisation med en chef till ett delat ledarskap med tvÄ chefer Àr en ny företeelse. Studier visar dock pÄ att organisationsförÀndringar ofta misslyckas och att byte av ledarskap Àr en process som med stor sannolikhet stöter pÄ problem. Denna studie har genom intervjuer med tre olika chefer undersökt problemstÀllningen:Hur kan införandet av delat ledarskap se ut; vilka svÄrigheter kan ledarskapets chefer stöta pÄ och vidtas det nÄgra förberedande ÄtgÀrder?Studien har genomförts med en hermeneutisk syn pÄ kunskap och med ett deduktivt angreppssÀtt dÀr det teoretiska ramverket legat till grund för empirinsamlingen frÄn studiens respondenter.Resultatet av studien visar att det sÀtt som ledarskapet införs och formas pÄ skiljer sig beroende pÄ om cheferna sjÀlva tar initiativet till att införa ett delat ledarskap i organisationen, eller om initiativet kommer frÄn den överordnande ledningen. De svÄrigheter som kan uppstÄ för cheferna grundar sig bland annat pÄ den inbördes relationen, dÀr trivseln dem emellan och tiden det tar att anpassa sig till varandras arbetssÀtt kan leda till svÄrigheter.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

Abstrakt Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsÀttningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsstÀllelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstÄ och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen Àr en kvalitativ ansats dÀr empirin bestÄr av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. SammanstÀllandet av undersökningen har visat pÄ bland annat att medarbetare och chefer sÄg olika pÄ vad som hör till en chefs uppgifter.

MÀnniskan har en förmÄga att anpassa sig till en omvÀrld i förÀndring. Detta syns inte minst pÄ den taktik- och teknikanpassning som sker i kampen mellan verkan och skydd inom den militÀra kontexten. Men idag sker inte bara förÀndring i den militÀra tekniken; Àven uppgifterna förÀndras. Exempelvis krÀver de insatser som sker runt om i vÀrlden, inom ramen för FN-resolutioner, allt mer av civilmilitÀr samverkan samtidigt som enheterna mÄste vara stÀndigt beredda pÄ att möta en motstÄndare i strid. Om anpassningsbarhet Àr det som gör att vi kan förÀndra oss för att möta nya uppgifter i nya miljöer torde ökad anpassningsbarhet i organisationen vara en fördel.Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida de svenska ledningsstyrdokumenten, i form av Uppdragstaktiken (ledningsmetod-/filosofi) och Utvecklande ledarskap (ledarskapsmodell), Àr förenliga med utvecklandet av anpassningsbara officerare.Resultatet av analysen visar pÄ god förenlighet mellan uppdragstaktik och utvecklande ledarskap Ä ena sidan och anpassningsbarhet Ä andra sidan.

Denna studie har som syfte att undersöka olika lÀrares ledarstilar, deras syn pÄ ledarskap och framgÄngsrikt ledarskap. Studien gjordes pÄ ett kvalitativt sÀtt med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielÀrare. Resultaten visade att de flesta lÀrarna anvÀnde en situationsanpassad ledarstil. LÀrarna Àndrade sin ledarstil beroende pÄ vilken elevgrupp som undervisades. Det som Àven kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utstrÀckning som lÀraren ansÄg sig kÀnna elevgruppen.

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur Generation Y:s attityd och vÀrderingar förhÄller sig mot det ledarskap som bör tillÀmpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, sÄledes har studien baserats pÄ det empiriska material som insamlats frÄn de fyra individuella intervjuerna och vÄr fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska sÄvÀl som det teoretiska materialet har sammanstÀllts i sitt respektive kapitel och dÀrefter analyserats med utgÄngspunkt ur vÄra frÄgestÀllningar. Slutsatser: De senaste Ären har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y stÀllt sig ovilliga till att acceptera chefsrollen. VÄrt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt acceptera chefsrollen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra gymnasielÀrare syn pÄ ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lÀrare anser att ledarskapet har för arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lÀrarna. I resultatet framgick att lÀrarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och pÄ samma vis förknippade dÄlig kommunikation med ett dÄligt ledarskap. Studien fann Àven en koppling mellan lÀrares kommunikation och arbetsro, eftersom lÀrarna anvÀnde kommunikativa verktyg för att skapa arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det Àr viktigt att efterstrÀva ett samtalande klassrum, dÀr det sker ett kommunikativt utbyte mellan lÀrare och elev.

DÄ allt fler företag vÀljer att outsourca finner vi det intressant att utifrÄn Mintzbergs fem konfigurationer se outsourcing som en organisationsförÀndring och belysa de problem som kan uppkomma. Vi harvalt att fokusera pÄ, hur förÀndringen pÄverkar ledarskapet samt medarbetaren. genom en jÀmförelse av relevanta teorier har vi funnit att företagets struktur, kultur och ledarskap Àr i stark beroendestÀllning gentemot varandra vilket gör det nödvÀndigt att dessa faktorer samspelar och beaktas vid en organisationsförÀndring likt outsourcing..

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gÀller organisationens framgÄng. DÀremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgÄng i ledarskapet. MÄnga mÀnniskor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men Àr olÀmpliga som ledare, mÄnga mÀnniskor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen Àr inte en yrkesroll som gÄr att kliva i och ur utan ett förhÄllningssÀtt som personen lever med. LedarskapsförmÄgan gÄr dock att utveckla pÄ mÄnga sÀtt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet pÄ gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lÀrare pÄ fyra olika skolor. Vi deltog Àven vid fyra samverkansmöten dÀr bl.a. arbetsmiljön diskuterades.

Försvarsmakten i Sverige genomgick Är 2010 omfattande förÀndringar för att bli mer tidsenlig och punktinsats-orienterad. Syftet med denna studie var att undersöka hur försvarsmaktens organisationsförÀndring har pÄverkat officerarnas upplevelse av det ledarskap de utövar och hur de motiverar sina soldater samt undersöka officerarnas upplevda arbetsbörda och stress. Informationen hÀmtades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem verksamma officerare. Resultatet av en tematisk analys visade att officerarna Àr anhÀngare av ett ledarskap dÀr medarbetare inkluderas och fÄr möjlighet att tillgodose sina psykologiska behov, vilket kan hÀrledas till moderna och tidsenliga motivations- och ledarskapsteorier. Dessutom framgick det att de flesta officerarna upplevde stress som kan relateras till omorganisationen samt försvarsmaktens starka kultur..

Ledarskap Àr en del av sjuksköterskans dagliga omvÄrdnadsarbete. Ledarskapet pÄverkar inte bara arbetsgruppen utan Àven patienten och ska alltid utgÄ frÄn dennes behov. Syftet med denna studie var att, ur ett patientperspektiv, sammanstÀlla kunskap hur sjuksköterskans transformella ledarskap pÄverkar omvÄrdnaden. Metoden som anvÀndes till denna studie var att skapa en systematisk litteraturöversikt över samlad kunskap inom omrÄdet. För att hitta artiklar till studien har en systematisk litteratursökning gjorts i tre databaser.

Bakgrund: Psykosocial hÀlsa har en stor roll i bestÀmmandet av hÀlsa pÄ arbetsplatser, svag psykosocial hÀlsa kan kopplas till försÀmrad allmÀn hÀlsa samt förhöjd sjukfrÄnvaro. Samtidigt visar forskning pÄ hur transformativt ledarskap kan pÄverka arbetsmiljön och anstÀllda vilket resulterade studiens syfte.Syfte: Syftet var att undersöka transformativt ledarskaps pÄverkan pÄ anstÀlldas psykosociala hÀlsa och arbetsmiljö.Metod: Studiedesign som antogs var en systematisk litteraturstudie dÀr sju databaser genomsöktes och totalt 19 vetenskapliga artiklar som svarade pÄ syftet anvÀndes. Alla artiklar genomgick granskning av vetenskaplig kvalité och en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier.Resultat: Tre kategorier hittades och de benÀmns som medför positiva effekter pÄ psykosocial hÀlsa, betydelse för den psykosociala arbetsmiljön samt hÀlsovinster i ett större perspektiv. Resultatet indikerar att transformativt ledarskap kan anvÀndas som ett kraftfullt salutogent verktyg för hÀlsopromotion pÄ arbetsplatsen och att ledarskapet kan skapa bÀttre förutsÀttningar för förbÀttrad psykosocial hÀlsa.Implikation: Ytterligare forskning krÀvs för att kartlÀgga transformativt ledarskap i skilda kulturella, geografiska och praktiska kontexter samt att kvalitativa studier kan ge en mer nyanserad bild av effekterna och pÄ sÄ vis kan ge en tydligare indikation pÄ hur integreringen av transformativt ledarskap kan ske i organisationer och verksamheter..