UtifrÄn ett kvalitativt perspektiv har vi undersökt hur ledare i Norrköping upplever sig sjÀlva i sin roll och hur kommunikation anvÀnds som verktyg i ledarskapet. Studien har genomförts som examensarbete vid institutionen för Konst, kommunikation och lÀrande inom vetenskapsdisciplinen Pedagogik. DÄ vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats har det varit av stor vikt att förhÄlla oss objektivt gentemot de sex informanter som deltagit i vÄr studie. Resultatet visar att ledarskap Àr ett komplext fenomen och gÄr dÀrför inte att koppla till en tydlig ledarroll. Ledarskapet Àr beroende av individens egenskaper och hur de tillÀmpas i ledarskapet.

Abstract Malin Holst och Anja Olsson (2011) ?Lugn, sansad och inget skrik?- En studie om lÀrares ledarskap i klassrummet. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Denna studie bygger pÄ en mindre empirisk studie kring lÀrarens ledarskap i klassrummet. Syftet Àr att hitta och försöka förstÄ likheter och skillnader mellan lÀrares och elevers olika perspektiv och uppfattningar pÄ lÀrarens ledaregenskaper och auktoritet. Genom att jÀmföra lÀrares och elevers syn pÄ ledarskap i skolan, strÀvar uppsatsen efter att finna svar pÄ hur ledarskapsdiskursen upprÀtthÄlls och verkar i en svensk grundskola idag.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

In 2014 came new guidelines for after-school centers. These guidelines clarifies that it is the principal who is pedagogically responsible for the after-school centers. Due to that fact we became interested in investigating how principals describe their educational leadership for after-school centers. With qualitative interviews as a method we have investigated how four principals describe their educational leadership for the after-school center based on the new guidelines and how they talk about their employees and the after-school centers. Our results are based on the empirical material we received from these interviews. By analyzing this empirical material, based on the theory of situational leadership, we received answers to our research questions. .

Studiens syfte var att fÄ kunskap om förhÄllanden som kan leda till ett förÀndringsarbete som Àr lyckosamt. Det vi ville undersöka var hur en ledare ska bete sig/handla för att fÄ en lyckad organisationsförÀndring men Àven varför och pÄ vilket sÀtt kommunikationen Àr viktig vid en förÀndring?Metoden som anvÀndes var kvalitativ och vÄrt empiriska material skaffades genom intervjuer. I vÄr studie deltog fem respondenter. Genom analys av teori och intervjumaterial har vi kommit fram till slutsatsen att man mÄste ha egenskaper frÄn bÄde transformativt och transaktionellt ledarskap.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Ledarskap Àr ett komplext begrepp som innehÄller mÄnga olika faktorer och har olika innebörder för mÄnga mÀnniskor. Som ledare för en mindre butik Àr du ensam om att utöva ett ledarskap och Àr dÄ ocksÄ ensam om att hantera de eventuella konflikter och svÄrigheter som uppstÄr. Som ledare fÄr du dagligen hantera förÀndringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstÄr oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tÀnker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförÀndringar. Delsyftet Àr att undersöka hur de allmÀnt kan pÄverka personalen pÄ ett positivt sÀtt.

ProblemfrÄgestÀllning: Hur yttrar sig den interna kommunikationen pÄ den utvalda ICA Kvantum butiken med fokus pÄ ledarskap och makt?Syfte: VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka, beskriva och förklara om det gÄr att utlÀsa olika hierarkier och maktutövning i organisationens interna kommunikation och ledarskap.Teori: Den teoretiska bakgrunden handlar om intern kommunikation, ledarskap och makt i organisationssammanhang.Metod: Kvalitativa intervjuer, semistrukturerade som följer en intervjuguide i samtalsform.Empiri: ICA Kvantum som Àr en livsmedelsbutik dÀr empirin Àr hÀmtad frÄn kvalitativa intervjuer.Slutsatser: I denna ICA Kvantum butik rÄder en vertikal hierarki med demokratiska ledare dÀr cheferna uppmuntrar till samarbete och tillhörighet. Chefen har det största ansvaret och dÀrmed mest makt. Dock Àr det ledarskapet som avgör om den interna kommunikationen uppfattas positivt..

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap pÄ förmÄgan att motivera, sÀtta upp mÄl och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas Àven pÄ aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation Àr ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation Àr som mest effektiv nÀr den leder till delad förstÄelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den hÀr studien Àr att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation frÄn ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat pÄ femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet Äterspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och vÀrdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Sjuksköterskan Àr ledare för omvÄrdnadsarbetet samtidigt som hon/han Àr delaktig i utförandet av omvÄrdnaden. Sjuksköterskans ledarskap bestÄr av förmÄgan att utifrÄn patientens behov och medarbetarnas olika kompetens samordna omvÄrdnadsarbetet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan pÄ arbetsmiljön och omvÄrdnadskvalitén. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2003 och 2009.

VÄr slutsats Àr att det finns en relation mellan ledarskap och hÀlsa men att gÄ sÄ lÄngt som att pÄstÄ att det finns nÄgot som kan kallas för "det hÀlsosamma ledarskapet" vill vi inte göra. VÄr analys visar pÄ vikten av att skapa förutsÀttningar för ett psykiskt vÀlmÄende i organisationen, inte bara ett fysiskt. En god hÀlsa förknippas med ett gott arbetsklimat och ett gott arbetsklimat anser vi uppkommer genom att de förvÀntningar som medlemmarna inom organisationen har pÄ varandra, bÄde chefer och medarbetare, överensstÀmmer. Om ledarskapet Àr auktoritÀrt eller mer coachande Àr egentligen inte av betydelse sÄ lÀnge medarbetare och chefer Àr överens om vilken typ av ledarskap som ska utövas. För att lycks med detta Àr kommunikation ett viktigt verktyg.

Denna uppsats behandlar Àmnet ledarskap. Vi sjÀlva kÀnde sÄvÀl en nyfikenhet som en osÀkerhet inför detta Àmne vilket bidrog till att vi ville undersöka hur vi kan ta till oss ledarskap. Uppsatsen syftar inte till att undersöka ett konkret problem utan vi gör istÀllet ett försök att ta med lÀsaren pÄ den resa vi sjÀlva gjort genom teori och praktik. Vi har en förhoppning om att resan ska ge bÄde oss och lÀsaren en insikt som skapar tankar och diskussion. Eftersom ledarskap Àr nÄgot som vi anser Àr vÀldigt individuellt Àr vi dÀrför inte ute efter generaliseringar.

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.