Bakgrund: Ledarskap Àr ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge förestÀllningen av inflytelserika, driftiga personer som pÄverkar bÄde organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsomrÄdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmÄga att nÄ ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. MÄnga har en Äsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mÀktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt dÀrmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen Àr utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och tvÄ rektorer pÄ tvÄ kommunala högstadieskolor. Med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna delades vÄra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig Ät pÄ de undersökta skolorna.

Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Juliusson, K. Vad Àr hÀlsofrÀmjande ledarskap? ? en empirisk studie om hur le-darskapet ses ur ett hÀlsoperspektiv. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 20 po-Àng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, Enheten för biomedicinsk laborato-rievetenskap, folkhÀlsovetenskap och omvÄrdnad, 2005. Ledaren spelar en betydande roll nÀr det gÀller medarbetarnas arbetsmiljö.

Bakgrund: Ledarskap har sedan en lÄng tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nÄ tillvÀxt inom organisationer och för att fÄ medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnÄ ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillvÀxt.ForskningsfrÄga: För denna uppsats lyder forskningsfrÄgan som följande:Hur ser ledare pÄ ledarskapets pÄverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgÄngsfaktorer som Àr krÀvs för ett bra ledarskap. Ambitionerna Àr att genom empiri och intervjuer fÄ fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgÄng.Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vÄrd samverkar olika sorters team dÀr sjuksköterskors ledarskap pÄverkas/pÄverkar olika grupprocesser. Specialistsjuksköterskor, inriktning psykiatrisk vÄrd har ett ansvar medan sjuksköterskor pÄ grundnivÄ utför ledarskapet utifrÄn deras vilja och förmÄga. Kunskapsbrist rÄder vilka aspekter som pÄverkar sjuköterskors ledarskap inom psykiatrisk vÄrd.Syfte: Syfte med föreliggande strukturerade litteraturöversikt Àr att beskriva aspekter som pÄverkar sjuksköterskors ledarskap som Àr verksamma inom psykiatrisk vÄrd.Metod: Metoden systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design anvÀndes och analysprocessen bestod av tematisk analys. Resultatartiklarna utgick frÄn kvalitativa- och kvantitativa metoder.Resultat: Sex teman och sex kategorier framkom; Organisationsstruktur med dess inflytande av genomförandeprocess och kommunikation. VÄrdande kultur, med stödjande ledarskap och chefers betydelse för sjuksköterskors ledarskap.

Denna rapport Àr inriktad pÄ ÀmnesomrÄdet ledarskap, dÀr fokus ligger pÄ att utreda om det finns likheter och skillnader inom ledarskap hos formella ledare inom byggvarubranschen jÀmfört med formella ledare inom damklÀdersbranschen. Intresset för denna studie uppkom dÄ vi insÄg att ledarskap Àr ett omfattat begrepp, vilket gör att det blir svÄrt att konkludera vad som kÀnnetecknar en god ledare och hur man utövar ledarskap pÄ effektivaste sÀtt. DÀrför ville vi ta reda pÄ vad det fanns för olika ledare och ifall man de kunde utöva samma ledarskap inom tvÄ skilt olika branscher.Rapporten Àr grundad av intervjusvar frÄn tre formella ledare inom byggvarubranschen och tre formella ledare inom damklÀdersbranschen. Valet av branscher gjordes för att fÄ största kontrasten och kunna göra en jÀmförande studie samt se ifall det fanns likheter och skillnader mellan de formella ledarna beroende pÄ bransch. Anledningen till valet att endast intervjua formella ledare var pÄ grund av att vi ville avgrÀnsa oss och ha den formella ledares syn pÄ ledarskap.Teoretiska referensramen omfattar benÀmningar om vad ledarskap Àr, följt av olika ledarskapsstilar, fyra perspektiv pÄ ledarskap, skillnaden mellan chef och ledare samt tio vÀgar till ett myndigt medarbetarskap för att fÄ en sÄ god arbetsmiljö som möjligt.

Delat ledarskap Àr ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken Àn enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag Àr att denna arbetsform passar bÀttre för kvinnor dÄ de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förstÄelsen kring varför en del kvinnor vÀljer delat ledarskap samt hur de ser pÄ fenomenet i allmÀnhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i nÄgon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys.

Syftet med uppsatsen var att visa hur elever med lÀrstilarna visuell, auditiv, kinestetisk/taktil (VAK) beskriver ett pedagogskt ledarskap som gynnar deras lÀrstilar. Uppsatsen besvarar syftet genom en empirisk undersökning om ledarskap. Studien genomförs bland uppsatsförfattarens egna danselever. Resultatet visar att ett pedagogiskt ledarskap har stor betydelse för elevers lÀrande. Genom tydligt ledarskap och engagemang för individen kommer eleverna att lyckas.

Syftet med studien Àr att visa en ökad förstÄelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrÄn den geografiska placeringen. Denna förstÄelse har vi huvudsakligen erhÄllit genom intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra pÄ distans och en som bÄde arbetar i nÀrhet och pÄ distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna grundas pÄ ett semistrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebÀr att enhetschefernas svar medför en djupare förstÄelse för deras Äsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar bÄde för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i nÀrhet samt pÄ distans.

Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrÄn ett rektor- och lÀrarperspektiv. Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka och försöka förtydliga hur rektor sjÀlv och lÀrarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen pÄ kommunala skolor. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebÀr formellt, hur rektorn utövar pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som pÄverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som anvÀndes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare pÄ tvÄ kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrÄn intervjuer och frÄgestÀllningar.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.