Detta examensarbete Àr utfört under vÄrterminen 2009 pÄ Högskolan i BorÄs pÄ uppdrag av BrÀmhults kommundel/BorÄs Stad. BorÄs Stad Àr uppdelad i tio kommundelar som alla ansvarar för Àldreomsorg av sina invÄnare. BrÀmhults kommundel, som ligger i fokus för detta arbete, bestÄr av sju omrÄden; Boda, BrÀmhult, FrÀmgÀrde, HÀssleholmen, Hyberg, SvensgÀrde och Sörbo. Inom kommundelen arbetar cirka 900 anstÀllda; 400 inom Àldreomsorg, 500 inom förskola/skola och de resterade 150 arbetar som vikarier.Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad som Àr utmÀrkande för ett bra ledarskap. Sex personer intervjuades, tre enhetschefer respektive tre medarbetare med avsikt att ta reda pÄ om det finns nÄgon skillnad mellan deras bild av ett framgÄngsrikt ledarskap.

Syftet med studien ?r att n? f?rdjupad kunskap om hur l?rare i anpassad grundskola utformar och genomf?r l?sundervisning f?r elever som l?ser ?mnesomr?den, med fokus p? tidiga och grundl?ggande l?sf?rm?gor. Genom att synligg?ra vilka metoder och strategier som anv?nds i undervisningen samt hur dessa motiveras av l?rarna, avser studien att bidra med praktikn?ra kunskap. Studien utg?r fr?n en kvalitativ ansats.

Bakgrund: PÄ grund av omorganisationer och större personalgrupper inom vÄrden kommer det behövas bÀttre struktur för ledarskap i framtiden. Studien syfte var att undersöka hur första linjens chefssjuksköterskor pÄ ett akutsjukhus i Sverige upplever sin arbetssituation vid delat ledarskap.Metod: För att fÄ en djupare förstÄelse av chefssjuksköterskornas upplevelse av sin arbetssituation valdes kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats. Studien inkluderar semistrukturerade intervjuer frÄn Ättachefssjuksköterskor.Resultat: Det var viktigt att det fanns en balans mellan krav och kontroll samt ett socialt stöd för att chefssjuksköterskorna skulle kÀnna en tillfredsstÀllande arbetssituation. Det fanns bÄde vinster och risker med att vara tvÄ. Förhoppningen var att ett plus ett skulle bli tre men risken var att ett plus ett istÀllet blev ett.Slutsats: Chefssjuksköterskorna upplevde att arbetssituationen var bÀttre i delat ledarskap Àn om de skulleha arbetat ensamma.

I princip samtliga företag runt om i vÀrlden har ledare, vars största uppgift Àr att skapa förutsÀttningar för deras personalstyrkor att uppnÄ företagens mÄl och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren Àr den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredstÀllelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hÀnsyn. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur ledare vid LuleÄ kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnÄ syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anstÀllda av LuleÄ kommun.

Karlholm, Anja. Svensson, Jakob.Hur ett antal chefer inom Kalmar kommun uppfattar hÀlsofrÀmjande ledarskap. Attityder, kunskap och förvÀntningar. Kandidatuppsats. Akademin för utbildning och ekonomi.

I dagens samhÀlle uppmÀrksammas ledare överallt. Den som mÄnga dock refererar till Àr den chef som finns pÄ den egna arbetsplatsen. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vad tjÀnstemÀn har för upplevelser och attityder till begrepp som ledarskap och hÀlsa samt relationen dÀremellan. Vilken sorts ledarskap Àr att föredra? Hur fÄr man medarbetarna att mÄ bra pÄ arbetsplatsen och prestera bra? Ord som delaktighet, kommunikation, planering, feedback, stöd och relationer till arbetskamrater och chef lyftes fram.

Forskning om manligt och kvinnligt ledarskap har funnits sedan en lĂ€ngre tid tillbaka men trots det Ă€r Ă€mnet fortfarande omdebatterat. Ännu verkar det inte finnas nĂ„gra direkta svar pĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader mellan mĂ€ns och kvinnors ledarskap eller inte. Syftet med denna undersökning var att undersöka om det möjligtvis fanns skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer med avseende pĂ„ ledarstil, kommunikation och konflikter. Studien utfördes med hjĂ€lp av intervjuer dĂ€r tio personalchefer (fem mĂ€n och fem kvinnor) vid utvalda företag tillfrĂ„gades. Undersökningen visade marginella olikheter mellan manliga och kvinnliga personalchefer.

Syftet Àr att undersöka lÀrares och rektorers instÀllning till ledarskap i relation till den sÄ kallade Monroe-metoden..

Syftet med uppsats Àr att belysa vilken innebörd medarbetare (undersköterskor, habiliteringspersonal) ger det nÀra ledarskapet, som Àr nuvarande ledarskapsinriktning i organisationen Lysekils kommun. Studien belyser Àven vilka förvÀntningar medarbetarna har om ett nÀra ledarskap och om det finns ettbehov av att utveckla ledarskapet sÄ att de enligt medarbetarna handlar om ett nÀra ledarskap. För att besvara detta syfte har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har sökt svar pÄ informanternas tankar och förvÀntningar vad som enligt dem kÀnnetecknar ett nÀra ledarskap, samt om de anser att nÄgot behöver utvecklas inom detta omrÄde.Resultatet visar pÄ att medarbetarna framförallt tÀnker att nÀra ledarskap handlar om tillgÀnglighet, nÄbarhet och en delaktighet pÄ enheten. Chefens betydelse av nÀrvaro pÄ enheten ser olika för medarbetarna beroende pÄ om deras chef sitter pÄ enheten eller Àr utlokaliserad pÄ annan enhet.

LÀraren har idag mÄnga olika roller i sitt yrke. Bland dessa Àr lÀrarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vad olika lÀrare har för syn pÄ ledarrollen i klassrummet.Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lÀrare. I litteraturstudien presenteras nÄgra definitioner av begreppet ledarskap samt nÄgra olika sÀtt att se pÄ ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktÀrer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar pÄ att de intervjuade lÀrarna anser att tryggheten och lugnet Àr det viktigaste att inbringa i klassrummet.

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat pÄ ledarens karaktÀrsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess pÄverkan för organisationens framgÄngar. Denna studie avser en annan vinkling, dÄ fokus ligger pÄ hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien Àr en fallstudie dÄ ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och tvÄ med mÀn, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar Àven interndokument, angÄende organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Uppsatsen unders?ker hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer upplever och beskriver sitt professionella handlingsutrymme i en medicinskt dominerad v?rdkontext samt vilka strategier de anv?nder f?r att skapa, uppr?tth?lla och p?verka sitt handlingsutrymme inom dessa villkor.Studien bygger p? semistrukturerade intervjuer med ?tta h?lso- och sjukv?rdskuratorer verksamma inom somatisk och psykiatrisk v?rd. Materialet analyserades med tematisk analys och tolkades med st?d av teorier om handlingsutrymme, profession, medikalisering och makt.Resultatet visar att kuratorers handlingsutrymme formas i samspelet mellan medicinsk dominans, patienters livsvillkor och organisatoriska villkor. Psykosociala perspektiv beh?ver ofta legitimeras f?r att f? genomslag i en v?rdkontext d?r medicinska perspektiv ges tolkningsf?retr?de.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Innovation kan anses vara ett nyckelord för svenskt företagande och forskning pekar pÄ att innovation till stor del Àr en frÄga om ledarskap. Att bryta rutiner och vara nytÀnkande Àr centralt. Utmaningen för innovativa ledare ligger dÀrigenom i att skapa ett företag dÀr nytÀnkande sker naturligt. Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur innovativt ledarskap utförs i praktiken. DÄ tidigare forskning frÀmst rört stora tillverkningsföretag har denna studie inriktats pÄ smÄ innovativa IT-företag.