Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Forskning om manligt och kvinnligt ledarskap har funnits sedan en lĂ€ngre tid tillbaka men trots det Ă€r Ă€mnet fortfarande omdebatterat. Ännu verkar det inte finnas nĂ„gra direkta svar pĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader mellan mĂ€ns och kvinnors ledarskap eller inte. Syftet med denna undersökning var att undersöka om det möjligtvis fanns skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer med avseende pĂ„ ledarstil, kommunikation och konflikter. Studien utfördes med hjĂ€lp av intervjuer dĂ€r tio personalchefer (fem mĂ€n och fem kvinnor) vid utvalda företag tillfrĂ„gades. Undersökningen visade marginella olikheter mellan manliga och kvinnliga personalchefer.

Syftet Àr att undersöka lÀrares och rektorers instÀllning till ledarskap i relation till den sÄ kallade Monroe-metoden..

Syftet med uppsats Àr att belysa vilken innebörd medarbetare (undersköterskor, habiliteringspersonal) ger det nÀra ledarskapet, som Àr nuvarande ledarskapsinriktning i organisationen Lysekils kommun. Studien belyser Àven vilka förvÀntningar medarbetarna har om ett nÀra ledarskap och om det finns ettbehov av att utveckla ledarskapet sÄ att de enligt medarbetarna handlar om ett nÀra ledarskap. För att besvara detta syfte har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har sökt svar pÄ informanternas tankar och förvÀntningar vad som enligt dem kÀnnetecknar ett nÀra ledarskap, samt om de anser att nÄgot behöver utvecklas inom detta omrÄde.Resultatet visar pÄ att medarbetarna framförallt tÀnker att nÀra ledarskap handlar om tillgÀnglighet, nÄbarhet och en delaktighet pÄ enheten. Chefens betydelse av nÀrvaro pÄ enheten ser olika för medarbetarna beroende pÄ om deras chef sitter pÄ enheten eller Àr utlokaliserad pÄ annan enhet.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

LÀraren har idag mÄnga olika roller i sitt yrke. Bland dessa Àr lÀrarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vad olika lÀrare har för syn pÄ ledarrollen i klassrummet.Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lÀrare. I litteraturstudien presenteras nÄgra definitioner av begreppet ledarskap samt nÄgra olika sÀtt att se pÄ ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktÀrer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar pÄ att de intervjuade lÀrarna anser att tryggheten och lugnet Àr det viktigaste att inbringa i klassrummet.

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat pÄ ledarens karaktÀrsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess pÄverkan för organisationens framgÄngar. Denna studie avser en annan vinkling, dÄ fokus ligger pÄ hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien Àr en fallstudie dÄ ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och tvÄ med mÀn, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar Àven interndokument, angÄende organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Innovation kan anses vara ett nyckelord för svenskt företagande och forskning pekar pÄ att innovation till stor del Àr en frÄga om ledarskap. Att bryta rutiner och vara nytÀnkande Àr centralt. Utmaningen för innovativa ledare ligger dÀrigenom i att skapa ett företag dÀr nytÀnkande sker naturligt. Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur innovativt ledarskap utförs i praktiken. DÄ tidigare forskning frÀmst rört stora tillverkningsföretag har denna studie inriktats pÄ smÄ innovativa IT-företag.

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ fallstudie om ledarskap, kommunikation, delaktighet och mĂ„lstyrning pĂ„ OmrĂ„de Rehabilitering vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien omfattar tre semistrukturerade intervjuer med omrĂ„des-, kliniks- och avdelningschefer.Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur RehabiliteringsomrĂ„dets chefers beskrivningar av begreppet ledarskap stĂ€mmer överens med teori om gott ledarskap. Detta dĂ„ USÖ i sina verksamhetsplaner framhĂ€ver ett ?bra ledarskap? som en viktig framgĂ„ngsfaktor. Vidare Ă€r uppsatsens syfte att skapa en ökad förstĂ„else för och beskriva hur cheferna arbetar med ledarskap, kommunikation, delaktighet och mĂ„lstyrning för att uppnĂ„ ett bĂ€ttre resultat vid den Kvalitets, Arbetsmiljö och Kompetens (KAK) undersökning som ska genomföras under hösten 2006.De frĂ„gestĂ€llningar vi avser att besvara för att uppfylla uppsatsens syfte Ă€r:?Hur beskriver cheferna inom RehabiliteringsomrĂ„det ledarskap? GĂ„r deras beskrivningar att relatera till teori om gott ledarskap??Hur arbetar cheferna inom RehabiliteringsomrĂ„det med ledarskap genom mĂ„lstyrning, kommunikation och delaktighet för att uppnĂ„ ett bĂ€ttre resultat vid KAK 2006?Vi har funnit tydliga kopplingar mellan alla tre respondenternas ledarskapsbeskrivningar och teori om gott ledarskap.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende pÄ hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen pÄverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien Àr baserad pÄ en fallstudie av tre stycken lÀkemedelsföretag dÀr vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och tvÄ mellanchefer pÄ respektive företag. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer dÀr det Àr intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen anvÀnder situationsanpassat ledarskap men att de tillÀmpar detta pÄ olika sÀtt i organisationen och att ledningen och företaget anvÀnder modellen nÀr de ska anpassa sig efter individen och situationen. En kunskapsintensiv organisation kÀnnetecknas av sjÀlvgÄende individer som kan vara svÄra att styra och dÀrför Àr det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrÄn den enskilda individens behov.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare pÄ en högskola Àr speciellt dÄ avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt Àr begrÀnsat i bÄde tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer dÀr tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick Ät till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervÀgande del vara vad som enligt Luthans (1988) Àr ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare Àn ett karriÀrinriktat ledarskap..

Syftet med studien Àr att utöka förstÄelsen för vad som pÄverkar förtroendefulltledarskap, genom en fallstudie av ledarnas och de leddas upplevelser pÄ enarbetsplats.TeoriTeorier kring vad bra ledarskap Àr har varierat, men de senaste Ären har relationenmellan ledare och medarbetare betonats mer och mer. UtifrÄn begreppen ledarskap, tillit och förtroende beskrivs teorier bakom det som i den hÀr studien sammanfattas som förtroendefullt ledarskap.MetodEn kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med medarbetare, enhetschefer och avdelningschef pÄ sÀljavdelningen pÄ ett IKEA- varuhus. Analys av empiriskt material utifrÄn teoretiskt ramverk. Studien följer vetenskapsrÄdets forskningsetiska riktlinjer, och strÀvar i sin metod efter sÄ hög transparens som möjligt.ResultatFörtroendefullt ledarskap pÄverkas av relationer.