I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Skånes potatisodlarförening är en ideell förening som arbetar för dess medlemmar som består av potatisodlare i södra Sverige. Föreningen arbetar aktivt med att skapa en god ekonomi i odlingen bland dess medlemmar och för att stärka potatisens roll som livsmedel. Föreningen består av ca 150 medlemmar varav ca 120 är aktiva. Styrelsen i föreningen har beslutat att genomföra en undersökning om vad medlemmarna vill att föreningen ska jobba med och satsa på, om stadgarna i föreningen följs m.m. Målet med arbetet är att få fram ett beslutsunderlag för framtida arbete inom föreningen genom en undersökning bland dess medlemmar.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, män och kvinnor har ibland olika motivationskällor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den här studien var att beskriva vad som motiverar medelålders män till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var målet att få en fördjupning av det nuvarande kunskapsområdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar från databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite.

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt och det finns flera faktorer att ta i beaktande innan beslut om operation kan tas. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig i syfte att förbättra patientens välbefinnande och fysiska kapacitet. Dessutom är sjukgymnastens roll i detta sammanhang oklar och behöver förtydligas.

Bakgrund I Sverige o?kade den totala ko?ttkonsumtionen mellan a?ren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer fra?n Svenska Livsmedelsverket a?r da?remot att minska intaget av charkprodukter och ro?tt ko?tt, samt att o?ka intaget av gro?nsaker och baljva?xter.Syfte Syftet med denna studie var att inom Umea? kommuns projekt, ?En vegetarisk dag i veckan?, utva?rdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch.Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enka?t som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umea? kommun som deltog via ett bekva?mlighetsurval, va?rterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansniva?n p<0,05.Resultat Totalt besvarades 122 enka?ter varav 68 flickor och 54 pojkar.

Målet med uppsatsen är att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande på urbana platser. Målet har även varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning på Fristadstorget. De frågeställningar som ställts är vilka aspekter som kan leda till trygghet på en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrån ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet är att få en djupare kunskap och förståelse för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. Två olika litteraturstudier har gjorts.

Många av de köp som genomförs är såkallade impulsköp. Forskning kring det här ämnet ökade under 1950-talet dock finns än idag inte någon gemensam åsikt om vad som gör att konsumenter genomför impulsköp. Även om livsmedel ofta ses som en produktkategori som skapar ett lågt engagemang hos konsumenter har det konstaterats att det sker impulsköp även i den här produktkategorin.Forskning har visat på att åldern på konsumenter har en påverkan på impulsköp och att unga människor är en konsumentgrupp som genomför många impulsköp. Unga människor ställs för en rad olika nya situationer och när de flyttar hemifrån är inköp av livsmedel en sådan ny konsumtionssituation. Medan ålder är en faktor forskning har en relativt gemensam åsikt om är kön en faktor som det råder delade meningar om när det kommer till impulsköp.Den här studien har som mål att svara på följande frågeställningar:Vad är det som gör att unga människor genomför impulsköp av livsmedel?Finns några skillnader mellan unga kvinnor och unga män när det gäller anledningar till varför de impulsköper livsmedel?Studien har utförts med hjälp av 20 stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 20 till 30 år.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare och elever uppfattar utvecklandet av relationer sinsemellan, samt hur dessa relationer värderas utifrån ett lärandeperspektiv.För att undersöka detta genomfördes sammanlagt tolv intervjuer med sex elever och sex lärare. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats eftersom avsikten var att skapa en djupare förståelse för lärares och elevers ställningstaganden.I det resultat som uppdagades framgick det att det råder skilda meningar gällande synen på hur dessa relationer bör utformas samt hur de värderas sinsemellan lärarna. Eleverna å andra sidan uppvisade en mer entydig bild av hur relationens art bör vara utformad för att gynna deras möjligheter till lärande, där det i huvudsak var personlighet och lättsamhet som ansågs vara önskvärt bland sina lärare.Sammantaget framhöll dock samtliga lärare och elever vikten av relationsutveckling sinsemellan, såväl för att gynna elevers skolgång i stort, såväl elevers möjligheter till lärande. Majoriteten av lärarna uppgav att de gärna skulle vilja arbeta mer med att utveckla relationer till sina elever men att möjlighet till detta inte finns då deras tid inte räcker till. Eleverna uppger att relationsutvecklingen i stor utsträckning bör genomföras utanför klassrumssituationerna, vilket även anammas av flera lärare; detta upplevdes dock vara problematiskt på grund av ovan nämnda tidsbrist.Avslutningsvis bör det påpekas att relationer sinsemellan lärare och elever, med utgångspunkt i såväl tidigare forskning som lärares utsagor, kan få såväl positiva som negativa konsekvenser för elevers möjligheter till lärande beroende på relationens art.

Idag startas många projekt kring samverkan men de implementeras sällan i verksamheterna och ger således ingen bestående förändring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförändring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen är ett samverkansprojekt och projektet Bärkraft är en del i Storstadssatsningen, vilken startades i Borås för att utveckla samverkan mellan verksamheter i Brämhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan är att vilja, kunna och förstå. Andra aspekter är hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.

I denna uppsats redovisas en undersökning av 24 utländska läkare. Det är tvågrupper med tolv läkare i varje. Ena gruppen utgörs av EU-läkare som äryrkesverksamma i Sverige, och den andra gruppen är studerande från s.k. tredjeland och arbetar ännu inte i sjukvården. Grupperna har olika genomsnittligvistelsetid ca fyra respektive tre år.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka människors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska åtgärder som medborgarna upplever ökar trygghetskänslan. Men även att undersöka om, och i så fall vilka, fysiska åtgärder som presenteras i kommunala parkprogram. Utifrån arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstår man vad en plats är och hur människor upplever otrygghet. De visar att våra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar påverkar användningen av platsen.

Den kvesitiva bisatsen, som är ett slags interrogativ bisats, hör till debisatser som ibland har faordföljdistället för afordföljd.Denna uppsatshandlar om dessa kvesitiva bisatser med faordföljd.Uppsatsen mål äratt beskriva hur och varför konstruktionen används.Materialet har hämtats från Internet dels med hjälp av sökmotornGoogle, dels genom excerpering av text. I jämförande ändamål har ävenkvesitiva afsatsersamlats in.En del underordnade kvesitiva fasatserär syntaktiskt dubbeltydiga.Dessa kan betraktas som antingen bisatser eller anförda meningar. I dettaavseende liknar konstruktionen den narrativa bisatsen med faordföljd,som också har en vag gräns mot den anförda meningen.Bisatser med faordföljdanvänds normalt för att uttrycka en självständigspråkhandling. I grammatiken brukar dessa bisatser sägas varahävdade eftersom bisatsens innehåll framhålls som ett eget påstående.Undersökningen visar att även kvesitiva bisatser kan användas på dettasätt, men de uttrycker då inte påståenden utan frågor.En unik egenskap för den kvesitiva bisatsen är att den kan ha faordföljdäven utan att uttrycka en självständig språkhandling. Bisatsersom används på detta sätt har fått störst utrymme i undersökningen,vilket motiveras av att deras funktion är mindre klar, men även av att detroligen blivit vanligare under senare tid.Undersökningen kan inte påvisa några syntaktiska faktorer sompåverkar eller begränsar de här bisatserna.

Frågan om närståendes närvaro i akutrummet har varit aktuell sedan 80-talet. Denna fråga aktualiserades i samband med ett par händelser på Foote Hospital i Michigan, USA. Trots att det snart gått tre decennier är forskningen näst intill obefintlig inom området. Ibland har livräddande åtgärder påbörjats utanför sjukhuset och det kan ha varit den närstående som påbörjat återupplivningen. Trots detta blir närstående oftast hänvisade till ett angränsande rum när patienten anländer till sjukhuset.

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt och det finns flera faktorer att ta i beaktande innan beslut om operation kan tas. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig i syfte att förbättra patientens välbefinnande och fysiska kapacitet. Dessutom är sjukgymnastens roll i detta sammanhang oklar och behöver förtydligas.

 Internet har sedan starten öppnat nya portar för kommunikation. En av de allra populäraste just nu är att blogga. Att uttrycka sig språkligt har kommit att bli så mycket mer än bara att använda sig av ord. På bloggen ges möjlighet att tillföra bild, film, färg och att använda olika typografiska medel, såsom att kursivera eller göra text fetstilt. Element som alla bidrar till hur text tolkas.Utifrån fjorton dagboksbloggar och totalt 289 blogginlägg har min uppsats syftat till att undersöka hur framställning på dessa bloggar, tillhörande gymnasieelever, skett.Mina frågeställningar jag utgått ifrån lyder:Hur använder sig gymnasieungdomar av olika uttrycksmedel för att estetiskt och kreativt skapa ett blogginlägg på så kallade dagboksbloggar?-          Hur används rubriksättning, bild, film, färg och olika stilformat på texten för att skapa kommunikation och olika uttryck på blogginläggen?Hur förhåller sig gymnasieungdomars dagboksblogg till den traditionella dagboken vad det gäller utformning och kommunikationsmöjligheter?Genom en strukturalistisk analys, med utgångspunkt hos Jurij Lotman, har jag gripit mig an blogginläggen på olika plan där jag både undersökt detaljer i texten och övergripande utformning.