Kvesitiva satser på vift. En undersökning av kvesitiva bisatser med faordföljd.
Den kvesitiva bisatsen, som är ett slags interrogativ bisats, hör till debisatser som ibland har faordföljdistället för afordföljd.Denna uppsatshandlar om dessa kvesitiva bisatser med faordföljd.Uppsatsen mål äratt beskriva hur och varför konstruktionen används.Materialet har hämtats från Internet dels med hjälp av sökmotornGoogle, dels genom excerpering av text. I jämförande ändamål har ävenkvesitiva afsatsersamlats in.En del underordnade kvesitiva fasatserär syntaktiskt dubbeltydiga.Dessa kan betraktas som antingen bisatser eller anförda meningar. I dettaavseende liknar konstruktionen den narrativa bisatsen med faordföljd,som också har en vag gräns mot den anförda meningen.Bisatser med faordföljdanvänds normalt för att uttrycka en självständigspråkhandling. I grammatiken brukar dessa bisatser sägas varahävdade eftersom bisatsens innehåll framhålls som ett eget påstående.Undersökningen visar att även kvesitiva bisatser kan användas på dettasätt, men de uttrycker då inte påståenden utan frågor.En unik egenskap för den kvesitiva bisatsen är att den kan ha faordföljdäven utan att uttrycka en självständig språkhandling. Bisatsersom används på detta sätt har fått störst utrymme i undersökningen,vilket motiveras av att deras funktion är mindre klar, men även av att detroligen blivit vanligare under senare tid.Undersökningen kan inte påvisa några syntaktiska faktorer sompåverkar eller begränsar de här bisatserna. Den kan däremot visa att deär bundna till talspråksnära skrift, men detta bekräftar endast den tidigarebilden av att konstruktionen är talspråklig. Undersökningen visarockså att konstruktionen tycks ha ett semantiskpragmatisktsärdrag sominnebär att den gynnas vid led av frågetyp (t.ex. fundera på, undersöka)och att den ogärna kombineras med att matrissatsens subjektreferent harkännedom om bisatsens innehåll. Detta särdrag kan teoretiskt härledasur fabisatsensformmässiga likhet med den kvesitiva huvudsatsen. Deempiriska resultat som stöder denna beskrivning är dock något osäkra.Beskrivningen är därför preliminär och bör bekräftas av ytterligareforskning.