Revision Àr ett omdebatterat Àmne och förÀndringar inom revision Àr vanligt. Det Àr viktigt att revisionen utförs pÄ ett korrekt sÀtt men dÄ det Àr en service Àr det Àven viktigt att kunderna Àr nöjda. I detta examensarbete undersöks vad som pÄverkar revisionen och hur dess upplevda vÀrde kan öka. Detta studeras genom en modell som separerar den sociala konstruktionen av en revisor frÄn revisionsprocessen. Med bland annat teori har fyra potentiellt förstÀrkande faktorer tagits fram, dessa Àr information, kommunikation, kunskap och sprÄk.

FrÄgestÀllningarTre frÄgor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision Àr av störst alternativt minst betydelse för smÄföretag i VÀsterbotten och hur kommer dessa faktorer att pÄverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förvÀntningsgap bland smÄföretag i VÀsterbotten och, hur pÄverkar det valet om fortsatt revision? Finns det nÄgot samband mellan hur smÄföretag i denna studie vÀljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första Äret efter revisionspliktens borttagande?SyfteUppsatsens teoretiska syfte Àr att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte Àr att jÀmföra företagen i uppsatsen med hur smÄföretagen i Danmark och Finland valde ett Är efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte Àr att ta reda pÄ vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för smÄföretag samt om ett förvÀntningsgap existerar.

Jag har studerat Gatukontoret i Malmö stad och dess projektorganisation. Syftet Àr att studera vilka styrförutsÀttningar som Àr gÀller för en projektorganisation i kommunal förvaltning samt att analysera hur dessa styrförutsÀttningar pÄverkar projektstyrningen. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod, dÀr jag har besökt Gatukontoret och utfört muntliga intervjuer med medarbetarna dÀr. Mina slutsatser Àr att Gatukontoret organisationsstruktur Àr en viktig styrförutsÀttning samt det faktum att det Àr en kommunal organisation. Bland annat genom ansvarsfördelning och ledningens filosofi etableras viktiga styrförutsÀttningar..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur stor andel av de smÄ och medelstora aktiebolagen som kommer att vÀlja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trÀtt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen.Kvantitativ metodVÄr undersökning tyder pÄ de flesta företag Àven i fortsÀttningen kommer att vÀlja att genomföra revision i sina företag Àven efter slopandet av revisionsplikten. Men att revisorerna mÄste anpassa sina tjÀnster mer efter företagens önskemÄl eftersom de kommer att konkurrera pÄ en helt ny marknad..

PÄ grund av alla de företagsskandaler som har intrÀffat har lagstiftaren gjort mycket för att stÀrka revisorns oberoende och dÀrigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder sÄ finns det en risk att han gÄr miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frÄgan om vad revisorerna anser skapa en god revision i smÄ aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet pÄverkar kvalitén pÄ revisionen. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ studie för att kunna fÄ mer djupgÄende information till vÄr frÄgestÀllning. VÄr undersökning baseras pÄ primÀrdata som har samlats in genom personliga intervjuer.

Background: The statutory audit in Sweden was implemented in 1983 and the purpose was to improve the owners ability to control and to mitigate economic fraud. The present debate is concentrated about the high costs of audit in small companies. The major concern is whether the statutory audit should be mandatory for the smallest companies. Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to explain the value of auditing in small companies defined as 10/24-companies by identify and analyze possible factors that affects the attitudes towards auditing and reflects the value of a statutory audit. Research method: Our study is deductive and based on a quantitative research method which includes both a survey and the companies annual reports.

Studiens syfte Ă€r att förklara hur smĂ„företagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnĂ€ra tjĂ€nster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor smĂ„företagaren har idag pĂ„verkar framtida beslut om att behĂ„lla revisionen nĂ€r revisionsplikten slopas. Studien bygger pĂ„ tidigare forskning över nyttan med revision i smĂ„företag. Samt behov ? och relationsattribut som pĂ„verkar valet av fortsatt revision. I studien anvĂ€nds en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, dĂ€r empirin insamlats via en enkĂ€tundersökning till 180 smĂ„ Ă€garledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. UtifrÄn detta argument frÄgade vi oss vad revision tillfredstÀller för behov hos intressenten eller det vill sÀga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jÀmföra nyttan med kostnaden mÄste nyttan preciseras med ett vÀrde, revisionens vÀrde. Först dÄ man vet vilka behov som, genom revision, tillfredstÀlls hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omstÀndigheter som leder till att detta behov förÀndras. Syftet med undersökningen Àr att förklara revisionens vÀrde genom att identifiera de faktorer som pÄverkar revisionens vÀrde och dÀrmed kunna granska fenomen sÄsom förvÀntningsgap och revisionsplikt.

Revision Àr ett yrke som prÀglats av sin trista image och revisionsbyrÄerna har haft svÄrt att attrahera nyutexaminerade studenter. Denna bild gÀller inte lÀngre dÄ mÄnga studenter utbildar sig till revisorer och redovisningsinriktningen Àr ett populÀrt val. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad ekonomistudenter anser om yrket revision samt hur de stora revisionsbyrÄerna kommunicerar med studenterna. Detta har vi tagit reda pÄ med en enkÀtundersökning gjord bland studenter pÄ ekonomlinjen, Stockholms Universitet, samt med intervjuer av respondenter frÄn revisionsbyrÄer och Svenska Revisionsakademin. Flera faktorer har i kombination med varandra pÄverkat yrkets image.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader gÀllande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse mellan kommunal och privatanstÀllda gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanstÀllda lÀrare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsstÀllelse med arbetskamrater och tillfredsstÀllelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Det stĂ„r skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar mĂ„len ska ett Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om Ă„tgĂ€rdsprogram nĂ€r det först introducerades i SIA-utredningen och hur det anvĂ€nds i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkĂ€tundersökning, och har skickat ut enkĂ€tfrĂ„gor till tio fristĂ„ende grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har Ă€ven frĂ„gat om Ă„tgĂ€rdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville ocksĂ„ undersöka och jĂ€mföra om anvĂ€ndningsomrĂ„det Ă€r olika i fristĂ„ende grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet Ă€r att det tycks anvĂ€ndas lika mycket inom bĂ„da skolformerna och Ă€r ett pedagogiskt arbetsverktyg. ÅtgĂ€rdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite pĂ„ vilka som utarbetat det men trots det tycks innehĂ„llet vara relativt lika..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse om varför smÄ aktiebolag vÀljer att behÄlla revisorn trots att de inte behöver det. ForskningsfrÄgan blir dÄ: Vad Àr de bakomliggande faktorerna till att företagaren vÀljer att behÄlla revision? Metod: Detta Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag dÀr den vetenskapliga ansatsen bygger pÄ en deduktiv modell, vilket innebÀr att studien tar sin utgÄngspunkt i teorin för att sedan stÀllas mot den insamlande empirin. Empiriska data Àr av bÄde primÀr och sekundÀr karaktÀr. SekundÀr data har tillhandahÄllits av Bolagsverket medan primÀr data har samlats in via en enkÀtundersökning.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader gÀllande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse mellan kommunal och privatanstÀllda gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanstÀllda lÀrare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsstÀllelse med arbetskamrater och tillfredsstÀllelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu Àven börjat anvÀndas i den offentliga. Syftet Àr att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnÄgot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sÀtter grÀnser för anvÀndandet av det samt ge ett omdöme över tillÀmpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bÀttre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört Àr tydligare struktur, högre medvetenhet, bÀttre redovisning och utÄtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

Den 1a november 2010 togs revisionsplikten bort för smÄ aktiebolag i Sverige. Sverige var det nÀst sista landet i EU att ta bort revisionsplikten för företag. Detta Àr nÄgot som EU gjort möjligt och grÀnserna för borttagande av revisionsplikt Àr betydligt högre Àn de vi har i Sverige idag. Huruvida borttagandet av revisionsplikten Àr bra eller inte Àr omdiskuterat och mÄnga studier undersöker varför företag som inte omfattas av revisionsplikten ÀndÄ vÀljer att behÄlla revision. I denna studie forskas det dÀrför om vad det kan finnas för möjliga konsekvenser av att vÀlja bort revision, dÄ det ska finnas sÄ mÄnga fördelar av att ha kvar den. Detta Àr en kvantitativ studie som med ett deduktivt angreppssÀtt tar sig an uppgiften att undersöka frÄgestÀllningen ?Vilka konsekvenser upplever smÄ aktiebolag som inte lÀngre har revision?? och har som syfte att undersöka vilka konsekvenser företag upplever som valt att inte ha revision.