VÄrt syfte Àr att ur ett marknadsföringsstrategiskt perspektiv undersöka och förstÄ drivkrafterna till varför företag vÀljer att implementera sökmotorsannonsering i sin mix av marknadsföringskanaler. Vi har genom tre stycken kvalitativa intervjuer försökt identifiera varför företag vÀljer att implementera sökmotorsannonsering i sin marknadsföring. Dessa intervjuer bestod av ett företag som anvÀnder sökmotorsannonsering, ett företag som anvÀnt sig av sökmotorsannonsering och ett expertföretag som dagligen arbetar med bÄde sökmotorsannonsering och sökmotorsoptimering. Sökmotorsannonseringen egenskaper Àr anvÀndbara och flexibla och kan anpassas för att kunna uppnÄ den tÀnkta strategiska mÄlsÀttningen eller anvÀndas som ett komplement till företagens övriga marknadsföring. Vi har funnit ett samband mellan kanalens egenskaper och de bakomliggande drivkrafterna ett företag kan ha. Vi har analyserat utifrÄn ett marknadsföringsstrategiskt perspektiv och har förstÄtt varför företagen vÀljer att implementera sökmotorsannonsering i sin marknadsföringsmix. Det framkommer i vÄr analys att sökmotorsannonseringens lÄga kostnad och kanalens anvÀndarvÀnlighet kan bidra till en effektiv marknadsföring.

Denna uppsats syftar till att undersöka ett antal nyckelbegrepp och betydelsen av dessa i interaktionen mellan konsult och klient. Nyckelbegreppen Àr förtroende, osÀkerhet respektive sÀkerhet, roller och prioriteringar i relationen mellan konsult och klient. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med djupintervjuer bestÄende av revisorer frÄn Deloitte & Touche i Malmö samt deras kunder. Förtroende visade sig vara en förutsÀttning för relationen. Det skapades av den kompetens konsulten visade samt personkemin mellan konsult och klient.

Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskÀmpe, prÀst och lÀrare under perioden 1920-1940 i jÀmförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrÄn de kÀllor jag valt att anvÀnda mig av. UtifrÄn dessa kÀllor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förÀndrats frÄn fullkomlig hjÀlte till en mer mÀnsklig person om Àn mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig Àr det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förÀndring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhÀllets förÀndring. SamhÀllets vÀrderingar har förÀndrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhÄllandesÀtt till historien.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och sÀker vÄrd inte kan upprÀtthÄllas nÀr riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ingÄr olika omvÄrdnadsÄtgÀrder sÄsom katetersÀttning, blodprovstagning och omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, dÀr ett flödesschema anvÀndes som stöd.

Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Kampraditet ? En kvalitativ studie om grundarens roll i identitetsskapande i IkeaGrundarens pÄverkan pÄ styrningen, kultur och identitet i organisationer utgör intresseomrÄdet för denna uppsats. Ett företag med vÀldigt kÀnd grundare har valts att analyseras, Ikea. Syftet med uppsatsen Àr att med ett identitetsregleringsperspektiv undersöka vilken identitet Ikea vill skapa och eftersöker hos sina anstÀllda, samt hur mycket den gÄr att Äterkoppla till de vÀrderingar och idéer som förmedlades av Ikeas grundare, Ingvar Kamprad.Studiedesignen Àr kvalitativ i form av kodning, tolkning och analys av offentliga textdokument och material utgivna av Ikea. Material som analyserats Àr jobbarbloggen, videointervjuer av medarbetare, pressreleaser, trivseltest, jobbannonser, samt litteratur i form av ?En möbelhandlares testamente?.

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lÀrobok i spanska som frÀmmande sprÄk för den svenska grundskolan. Syftet Àr att fÄ kunskap om hur genus skildras och i vilken utstrÀckning könsroller skiljer sig frÄn normer och stereotyper, funktioner och lÀgen mellan könen. Fokus har Àven varit pÄ vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktÀrer finns, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt beskrivningarna skiljer sig frÄn den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit frÄn Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

I Sverige har man anvÀnt och avlat connemaraponnyers sedan 1960-talet och det Àr idag en populÀr ridponny inom flertalet grenar. Det finns ett intresse bland uppfödarna för prestationsavel men det saknas studier av prestationsegenskaper hos rasen. Syftet med denna studie var att analysera insamlad statistik om prestationsegenskaper hos connemaraponnyn i Sverige för att skatta arvbarheter och korrelationer och utvÀrdera hur anvÀndbar informationen kan vara i framtida avelsarbete. Materialet bestod av bedömningsresultat för 309 ponnyer som deltagit i treÄrstest, 598 ponnyer som deltagit i kvalitetsbedömning och livstidsresultat för 1102 ponnyer som tÀvlat i disciplinerna dressyr, hoppning och/eller fÀlttÀvlan. HÀrstamningsfilen var av bra kvalitet och medeltalet för koefficienten för hÀrstamningens fullstÀndighet var 0,82 för alla ponnyer i filen. Skattningar av genetiska parametrar gjordes med BLUP djurmodell.

I uppsatsen undersöks hur fyra biografiförfattare skildrar Coco Chanels liv genom respektives val av de omrÄden, hÀndelser och attribut som de valt att belysa. Teorierna utgÄr ifrÄn Burkes fabrikationsprocess som innebÀr att fabrikation och mytologisering ofta kan förekomma vid historiska ÄterberÀttande av personer och hÀndelser. Dessa tillsammans med författarens personliga intressen kan skapa olika versioner av en persons öde. Yvonne Hirdmans tes om att kvinnor, i historiska sammanhang beskrivs pÄ ett sÀrskilt vis anvÀnds ocksÄ. Och sist Hermansson Adlers tanke om att det Àr nÀstan enbart kvinnor frÄn de högre klasserna som Àr av intresse.

I uppsatsen undersöks de sjÀlvupplevda orsakerna bakom ensamhetsupplevelser, baserat pÄ enkÀtsvar frÄn 1 742 svenskar (utvalda med obundet slumpmÀssigt urval) i Äldern 20 till 90 Är. EnkÀten genomfördes under 2008 och resultatet jÀmförs genomgÄende med resultat frÄn tidigare forskning, och dÄ frÀmst med en motsvarande undersökning frÄn 1985. Skillnaderna mellan de tvÄ undersökningsÄren Àr överlag smÄ. NÀr man diskuterar ensamhet ser man gÀrna att den bakomliggande orsaken Àr bristande mellanmÀnskliga kontakter i nuet. I viss tidigare forskning har man gÄtt ett steg lÀngre och utgÄr frÄn att ensamhet orsakas av antingen situationsskapade faktorer (till exempel att nÀra förhÄllande Àndrats) eller av personliga egenskaper (exempelvis dÄligt sjÀlvförtroende).

Arbetsmarknadens villkor skapar behov av kompetens utöver den rent yrkesmÀssiga. Reell kompetens avser en persons totala kunskap och kapacitet, Àven sÄdan som inte gÄr att validera. Allt lÀrande förÀndrar dÀrför en persons kompetens, men vissa typer av kunskap Àr starkt förknippad med specifika situationer. Transformativt lÀrande medför förÀndringar i personens identitet och resulterar i en personlighetsintegrerad kunskap som individen bÀr med sig mellan olika sammanhang och situationer. OmvÀlvande livshÀndelser eller undervisning som utmanar tidigare kunskap kan utgöra startpunkter för transformativt lÀrande.

ResebyrÄbranschen har kommit att förÀndras pÄ grund av utvecklingen av Internet. Idag finns resebyrÄer tillgÀngliga bÄde som fysisk resebyrÄ och pÄ Internet. Genom Internets utveckling har möjligheterna för konsumenter ökat vid bokning av resa. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den fysiska resebyrÄns framtid kommer pÄverkas av att resebyrÄer pÄ Internet fÄr allt större plats. Syftet Àr ocksÄ att undersöka konsumenters syn pÄ resebyrÄns framtid.

I den hÀr uppsatsen behandlas uttalet av de personliga pronominas singularaobjektsformer. Dessa har sedan medeltiden stavningsmÀssigt genomgÄtt enförÀndring frÄn mik till mig. Klart Àr ocksÄ att mej-uttalet fanns etablerat i vardagligttalsprÄk redan pÄ 1600-talet.Synen pÄ objektsformerna som markörer för stil och Älder undersöks i enlitteraturgenomgÄng av sprÄkvÄrdsrekommendationer frÄn 1600-talet och framÄt.Dessutom görs en intervjuundersökning av hur körledare idag ser pÄ saken och pÄvilka grunder de bestÀmmer sig för det ena eller andra uttalet. Undersökningenmotiveras av att man i körsammanhang ofta stÀlls inför valet mellan uttalen [mig]och [mej].Resultaten av litteraturgenomgÄngen visar att mig-uttal sedan flera hundra ÄranvÀnts som en markör för högre stil medan mej-uttal varit den vardagliga formen.Den visar ocksÄ att olika stilmarkörer har utvecklats Ät olika hÄll, vilket man kanbehöva ta hÀnsyn till vid stilanalys av Àldre texter.De intervjuade körledarna anger stil och Älder som de viktigaste faktorernatalande för mig-uttal. De underskattar ocksÄ i samtliga fall Äldern pÄ mej-uttalet.Resultaten ger förhoppningsvis ett fylligare underlag för att i, frÀmstkörsammanhang, göra ett stilistiskt medvetet val mellan de bÄda uttalen av mig..

Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturstudie dÀr fem vetenskapliga artiklar uppsökta i vetenskapliga databaser ligger som grund. Syftet Àr att ta reda pÄ skillnaderna mellan olika förslutningsmaterial för vinflaskors inverkan pÄ vinets sensoriska egenskaper efter lagring pÄ flaska. De förslutningsmaterial som mest fokuseras pÄ Àr syntetkorkar, naturkorkar, tekniska korkar och skruvkorkar. Det konstateras att förÀndringarna hos vinet tycks ligga i relation till den mÀngd syre som kommer in genom förslutningen och den mÀngd svaveldioxid som slipper ut. FörÀndringarna beror till stor del pÄ oxidation men Àven pÄ andra kemiska reaktioner i vinet.