Sök:

Sökresultat:

6746 Uppsatser om Förtroende och Personliga egenskaper - Sida 62 av 450

Saklig grund för uppsÀgning vid sen ankomst: faktorer som pÄverkar bedömningen

Det finns ingen exakt definition av vad som utgör saklig grund för uppsÀgning vid sena ankomster. Detta pÄ grund av att förhÄllandena pÄ arbetsplatserna Àr mycket varierande. Syftet med denna uppsats var dÀrför att redogöra för vad begreppet uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl innebÀr framförallt nÀr det gÀller sena ankomster. Vidare var syftet att nÀrmare redogöra för rÀttslÀget kring sena ankomster som uppsÀgningsgrund och vilka faktorer som pÄverkar bedömningen av detta. Den metod som anvÀnts Àr en traditionell juridisk metod, vilket inneburit en konsultation av rÀttskÀllorna.

Kvinnliga och manliga lÀrares ledarstil i klassrummet.

Syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet Àr att antalet mÀn i skolan Àr lÄgt i förhÄllande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har lÀraryrket förÀndrats frÄn att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lÀrarens uppgift som ledare och vad det innebÀr. I litteraturgenomgÄngen framgÄr att bÄde mÀn och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn.

Vad krÀvs för att bli en framgÄngsrik entreprenör?

Sverige har en relativt lÄg andel entreprenörer, mÀtt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) pÄ 40:de plats av 42 lÀnder. Detta Àr en föga smickrande siffra för Sverige som land dÄ entreprenören bidrar till att skapa och upprÀtthÄlla tillvÀxt, samt att öka sysselsÀttningen genom att generera och sÀtta en affÀrsmÀssig prÀgel pÄ nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som krÀvs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vÄrt lands vÀlfÀrd.VÄra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgÄngsrikt entreprenörskap beror pÄ en rad olika aspekter. Dels krÀvs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rÀdd för misslyckanden och uthÄllighet för att nÀmna nÄgra.

?E-lÀrande? som pedagogiskt arbetssÀtt? : En intervjustudie om lÀrares syn pÄ arbetsformer för entreprenöriellt lÀrande.

LÀroplanen för grundskolans tidigare Är 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela skolan och förutsÀttningen Àr att lÀrarna Àr bekvÀma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lÀmpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmÀrksammas hur fem lÀrare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. LÀrarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever sÄsom kreativitet, lusten att skapa och förmÄgan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som vÀljs utifrÄn demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. LÀrarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vÀgleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssÀtt.

Traditionella underrÀttelsefrÄgor vid val av sensorkombinationer

Syftet med uppsatsen Àr att teoretiskt avgöra om underrÀttelsefrÄgorna, de Ätta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. FrÄgorna skall svara mot den frÄgestÀllning beslutsfattaren stÀller till ledningsstödsystemet för att uppnÄ framtida förmÄgor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmÄgor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmÄgor Är 2010. FörmÄgorna Àr identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekrÀfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrÄn sina egenskaper delas in i olika sensorklasser.

Hur vÀl lÀmpad Àr MoraÄn som livsmiljö för havsöring?

En meandrande Ä Àr en miljötyp som bidrar till hög biologisk mÄngfald. I mÄnga fall har dessapÄverkats av mÀnniskan genom utrÀtning och uppdÀmning av det flödande vattnet, vilket harsÀnkt de biologiska vÀrdena. Sedan 1980-talet har det funnits planer pÄ att göra en del av denmeandrande MoraÄn i SödertÀlje till ett naturreservat. DÄ samlad, detaljerad dokumentationom omrÄdet saknades och Än Àr utpekad som ett sÀrskilt kÀnsligt omrÄde med hÀnsyn tillhavsöring och dess reproduktion i Stockholms lÀn, gjordes dÀrför i maj 2010 enbiotopkartering. UtifrÄn berÀkningar och bedömningar om vattendragets fysiska egenskapergjordes sedan bedömningar om öringbiotoperna lekomrÄden, uppvÀxtomrÄden samtstÄndplatser.

HÀlsa uppifrÄn : Vilka ledarskapsbeteenden och egenskaper har positiv effekt pÄ personalens hÀlsa

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef pÄ ett företag) som har en positiv inverkan pÄ de anstÀlldas hÀlsa och dÀrigenom belysa chefskapets roll som hÀlsofaktor.1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper vÀrderar de anstÀllda högst och kan man se ett mönster bland dessa?2. Hur ser cheferna sjÀlva pÄ sitt ledarskap och dess pÄverkan pÄ personalens hÀlsa?3.

Utvecklande bedömningssystem (UBS) i praktiken. Hur bedöms officerares arbetsprestation?

Syftet med denna studie var att beskriva den uppfattning som Markstridsskolans chefer pÄ mellan nivÄ och i bedömande roll har om det utvecklande bedömningssystemet (UBS). Men Àven beskriva vad det Àr som bedöms och vÀrderas hos understÀllda medarbetare vid Markstridsskolan nÀr det gÀller arbetsprestation?Teori: Denna studie ville beskriva vad det Àr som bedöms i medarbetarnas arbetsprestation. UtgÄngspunkten togs i olika teorier om bedömning, vÀrdering personliga egenskaper och beteenden samt organisatorisk normpÄverkan. Intervjun har genomförts med sju personer vid Markstridsskolan dÀrefter har styrdokument, teorier och data analyserats.Metod: för att samla in data har varit intervjuer.

DNA-register : heltÀckande eller inte?

Syftet med arbetet Àr att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltÀckande DNA-register skulle kunna innebÀra. Dagens lagstiftning innebÀr att DNA-prov fÄr tas pÄ alla som Àr skÀligen misstÀnkta för brott, Àven om det inte Àr nödvÀndigt för utredningen av brottet. LagÀndringen innebÀr dessutom att DNA-prov Àven skall fÄ tas pÄ personer som inte Àr skÀligen misstÀnkta för brott om syftet Àr att underlÀtta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fÀngelse. Ett heltÀckande register skulle innebÀra att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstÀnkta utan direkt kunna jÀmföra spÄr frÄn en brottsplats mot det heltÀckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gÄng har de som varit negativt instÀllda till ett heltÀckande register förutspÄtt att det skulle vara ett hot mot vÄr integritet genom att genetiska egenskaper lagras.

Är riskjusterad fondavkastning en funktion av fondförvaltarens bakgrund och egenskaper?

Avkastning och risk för en aktiefond styrs generellt av flera direkta och indirekta mekanismer, exempelvis relaterade till nationella makroekonomiska faktorer sÄsom rÀnteförÀndring och inflation. Utöver makroekonomiska faktorer finns indirekt mikroekonomisk pÄverkan, exempelvis relaterad till riskaversion, preferenser och irrationellt beteende hos individen. DÀrtill pÄverkas aktiefondernas avkastning och risk av övergripande internationella konjunkturcykler, inkluderande internationell makroekonomi.Studien som hÀr presenteras fokuserar pÄ att undersöka och kvantifiera hur bakgrund och egenskaper hos fondförvaltare systematiskt pÄverkar avkastning och riskexponering för 42 aktivt förvaltade svenska aktiefonder. Undersökningen inkluderar utbildningsnivÄ, kön, Älder och erfarenhet hos ansvarig fondförvaltare som förklarande variabler, samt avkastning, risk och riskjusterad avkastning som beroende variabler. Studien anvÀnder Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alpha som vÀrderingskvoter för att ÄskÄdliggöra riskjusterad avkastning över tid.

Stereotyper och normbrytningar : En studie av en lÀrobok i spanska som frÀmmande sprÄk, Amigos, ur ett genusperspektiv

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lÀrobok i spanska som frÀmmande sprÄk för den svenska grundskolan. Syftet Àr att fÄ kunskap om hur genus skildras och i vilken utstrÀckning könsroller skiljer sig frÄn normer och stereotyper, funktioner och lÀgen mellan könen. Fokus har Àven varit pÄ vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktÀrer finns, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt beskrivningarna skiljer sig frÄn den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit frÄn Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

SfÀroidisering av kolstÄl: optimering av glödgningscykeln hos LuCoil Steel AB

Hos LuCoil Steel AB, dotterbolag till SSAB TunnplÄt AB, vÀrmebehandlas bl.a. stÄl för att ge det speciella egenskaper som gynnar dess formbarhet vid efterföljande behandlingar. Denna vÀrmebehandling av stÄlet som kallas för mjukglödgning eller sfÀroidiseringsglödgning Àr en vÀldigt tidskrÀvande process, dÀr strukturella förÀndringar i materialet sker och utvecklas med tiden. Syftet med detta arbete har varit att hitta optimala vÀrmebehandlingscykler för fyra olika stÄlsorter dÀr kraven pÄ materialegenskaperna uppfylles och samtidigt undersöka hur utvecklingen av mikrostrukturen med tiden pÄverkar dess egenskaper. För att simulera den industriella glödgningsprocessen hos LuCoil utfördes försök i en laboratorieugn och vidare utfördes hÄrdhetsprov, dragprov och analyser av mikrostrukturen i svepelektronmikroskop för varje glödgat material.

Bloggar : En trovÀrdig marknadsföringskanal?

Vi vill reda ut vilka olika faktorer som kan ha betydelse för bloggar som trovÀrdig marknadsföringskanal.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att fÄ en djupare förstÄelse för bloggar som ett marknadsföringsverktyg. Genom en deduktiv metod har vÄr teoretiska referensram utgjort utgÄngspunkten för vÄr empiriska data.  VÄrt empiriska material har vi samlat in genom sex genomförda personliga intervjuer med bloggrelaterade personer. DÀrefter har vi stÀllt vÄrt resultat i relation till vÄr teori och utifrÄn vÄr frÄgestÀllning fört en diskussion.Företag kan inte styra vad bloggaren skriver och det Àr viktigt att bloggen fÄr behÄlla sin personliga karaktÀr, dÄ det styrker trovÀrdigheten för denne som marknadsföringskanal. Bloggen ska inte verka i sÀljande syfte, utan mer som rekommendationer till lÀsarna. Bloggare kan i vissa sammanhang agera som opinionsledare och besitter förmÄgan att pÄverka en stor grupp av mÀnniskor.

Moss-sedumtakets bullerdÀmpande egenskaper : The noise reduction capability of greenroofs

Syftet med arbetet Àr att fÄ en förstÄelse för moss-sedumtakets bullerdÀmpande egenskaper. Jag kommer Àven att försöka förutsÀga med hjÀlp av akustikteori vilken utav de tvÄ olika uppbyggnadssystemen av moss-sedumtak som ger den bÀsta bullerdÀmpande effekten.MÀtningarna kommer att bestÄ i att registrera ljudtrycksnivÄn i rummet, vid varje oktavband i frekvensomrÄdet 125-4000 Hz. Först utan moss-sedummattan och sedan med moss-sedum mattan. Storleken pÄ differensen i ljudnivÄn ger en bild av i vilket frekvensomrÄde som ljudabsorptionen Àr effektivast. För att ytterliggare öka förstÄelsen för hur moss-sedum absorberar ljud sÄ kommer Àven absorptionsfaktorn att berÀknas.

Att vara hjÀlparen : en studie av HVB-personals diskurser om sitt arbete

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrÄn sitt ursprungliga hem finns hem för vÄrd eller boende(HVB-hem) pÄ flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs dÀr syftar till att tillhandahÄlla boende och bistÄ ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjÀlper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som ocksÄ utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anstÀllda pÄ HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig sjÀlva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen fÄr för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal pÄ tvÄ HVB-hem delat med sig av sin livsvÀrld, och genom deras utsagor och med hjÀlp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förstÄelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig sjÀlva i den arbetsrollen.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->