Syfte Syftet med uppsatsen Àr att se om socionomstudenters yrkesplaner pÄverkas under studietiden. Hur mÄlinriktade Àr socionomstudenterna vad gÀller karriÀr och yrkesval? Vet man vad man vill jobba som? Flera personliga val görs under studietidens gÄng. Kan man se en röd trÄd genom dessa?Metod Författaren har anvÀnt sig av en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie.

Under 1980- och 1990-talet examinerades musiklÀrare med rytmisk sÄng som huvudinstrument i en svensk reformerad utbildning som ansÄgs motsvara samhÀllets krav pÄ en ?modern? musiklÀrare. Hur formades studenter, lÀrare och traditioner i denna reform? Denna kvalitativa studie fokuserar sÄngpedagogisk verksamhet med inriktning mot afroamerikansk tradition med syfte att undersöka rytmiska sÄngpedagogers upplevelser av sin verksamhet, kompetens och kunskapsutveckling i relation till sin egen utbildning och yrkespraktik. Tre sÄngpedagogers unika och personliga berÀttelser ligger till grund för studien vars resultat visar pÄ att den mÄngfacetterade sÄngpedagogiska verksamheten bÀr pÄ utmaningar som gÄr att koppla till bland annat traditioner kring undervisning i högre utbildning, kompetens och sjÀlvinsikt.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och utifrÄn teorin och debatten i framförallt Sverige, men Àven England och Danmark, analysera och förklara hur smÄföretagen och revisorerna ser pÄ ett avskaffande av revisionsplikten. Metod: Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, dÀr empirin har samlats in genom fem personliga intervjuer. Teoretiska perspektiv: Studien baseras pÄ Mobergs (2003) syn pÄ revisorn och debatten kring revisionspliktens avskaffande i Sverige och till viss del i Danmark och England. Empiri: Empirin bestÄr av fem personliga intervjuer; tre med företrÀdare för smÄbolag och tvÄ med auktoriserade revisorer. Slutsatser: Företagen i undersökningen var negativa till ett avskaffade, medan revisorerna hade delade meningar.

Fastighetsmarknaden har visat pÄ ett vÀxande behov av ett hjÀlpmedel för fastighetsvÀrderaresom underlÀttar implementeringen av byggnaders gröna egenskaper i vÀrderingsprocessen,samt för att investerare ska kunna se specifika gröna egenskapers effekt pÄ fastighetsvÀrdet.AnvÀndningen av ett flertal olika miljöklassningssystem pÄ marknaden skapar svÄrigheter vidjÀmförelse. RICS har tagit fram ett utkast pÄ en hÄllbarhetschecklista för att kompletteravÀrderingsutlÄtandet med en utökad beskrivning av fastigheterna med en systematiskredovisning av egenskaper relevanta ur ett hÄllbarhetsperspektiv. Dess syfte Àr att tydliggöraskillnader och öka utbudet av tillgÀnglig transaktionsdata med en pÄföljande ökad transparenspÄ fastighetsmarknaden.Studien syftar till att undersöka hur en hÄllbarhetschecklista kan tas fram, se ut och fungera,samt om den kan implementeras i ett projekt för en samhÀllsfastighet. Genom att anvÀnda migav utkastet frÄn RICS och intervjua aktörer pÄ fastighetsmarknaden har en lista tagits framsom jÀmförts med miljöklassningssystemen och implementerats pÄ ett specifikt projekt.Utfallet har sedan analyserats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Resultatet av studien visar att den lista som utgÄr frÄn RICS ?Sustainability Checklist? medrelevanta hÄllbarhetsaspekter kan implementeras Àven pÄ samhÀllsfastigheter dÄ dessa inneharliknande egenskaper som de kommersiella fastigheterna, med vissa skillnader, somövergripande beror av: budgetrestriktioner, lokala förhÄllanden samt regleringar frÄnkommunen och övriga parter.

Inom den kraftigt vÀxande E-handeln rÄder stark konkurrens. Metoder att öka marknadsandelar och sÀlja mer produkter Àr viktigare Àn nÄgonsin. I denna studie utvÀrderas metoden att presentera produkter med hjÀlp av stereoskopisk 3D. En fördel som kan konstateras Àr att kunderna fÄr en mer verklighetsnÀra uppfattning av produkten Àn med traditionella bilder av tvÄdimensionell typ. Den tydligaste förbÀttringen Àr kopplad till upplevelsen av djup.

Huvuddelen av plommonproduktionen i Sverige Àr Prunus domestica-sorter och stora produktionssorter Àr Herman, Opal, Victoria och Jubileum. De olika sorterna ha olika mognadstid och bördighet. Plommonen mognar fram under augusti-september och fruktens korta hÄllbarhet gör att plommonproduktionen har minskat i Sverige de senaste Ären eftersom odlarna inte hinner sÀlja frukten under den korta perioden. Genbanker har stort ansvar att bevara det mest intressanta och vÀrdefulla av vad som vÀxer i Sverige. De vÀxtgenetiska resurserna i genbanken har stor betydelse för att förbÀttra plommonen med hÀnsyn till bland annat kommande klimatförÀndring och sjukdomar.

LÀkemedel Àr en grupp kemikalier med effekt pÄ olika fysiologiska processer hos mÀnniska och djur. Den största kÀlla för lÀkemedelsrester Àr avloppsvatten frÄn reningsverk. Eliminering av lÀkemedelssubtanser i reningsverk Àr ofta inte fullstÀndig och lÀkemedelsrester i naturen har pÄvisats. LÀkemedelsrester i vattenmiljö kan bioakumuleras och utgör toxisk risk för vattenlevande organismer. Med den globala utvecklingen av samhÀllet förvÀntas exponeringen för lÀkemedelsrester öka.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och Àr Àven den grupp i samhÀllet som har lÀgst sysselsÀttningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och olika företrÀdare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Studien har en kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, FörsÀkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt tvÄ av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete pÄverkades till stor del av personens egna förutsÀttningar men Àven av faktorer som ekonomi, brist pÄ arbetsplatser och handledare samt olika synsÀtt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svÄrigheter, höga krav pÄ arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som pÄverkade deras möjlighet till arbete.

 SammanfattningStudiens syfte Ă€r att undersöka hur olika lĂ€rare talar om den egna betygsĂ€ttningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lĂ€rare intervjuats, och dĂ€refter har jag anvĂ€nt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sĂ€gas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begrĂ€nsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna. Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien Ă€r att det existerar en stor grad av tolkningsföretrĂ€de som genomsyrar lĂ€rarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvĂ„rar och förhindrar de undervisande lĂ€rarnas förmĂ„ga att uppnĂ„ möjligheterna att sĂ€tta rĂ€ttvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna Ă€r delar av en komplexitet som omgĂ€rdar svĂ„righeterna med betygsĂ€ttningen.

I denna uppsats har jag undersökt spelmediet ur ett kommunikationsperspektiv och kopplat det till teorier om marknadsföring. Detta för att se vilka förutsÀttningar och egenskaper mediet kan ha som marknadsföringskanal. Teorier inom spel, kommunikation och marknadsföring har studerats som grund för en analys av mediet ur de tvÄ perspektiven. GrundlÀggande teorier inom marknadsföring med inriktning pÄ reklam har beskrivits. DÀrefter har spel beskrivits och analyserats i förhÄllande till kommunikationsteorier för att se vilka förutsÀttningar mediet har som kommunikationskanal.

Förtroende har sitt ursprung i trygghet och sÀkerhet. För att lÀmna ifrÄn sig personlig information krÀvs att man kÀnner förtroende och sÄledes Àven trygghet och sÀkerhet. TillgÄng till personlig information Àr en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom mÄnga kunder kÀnner en oro att lÀmna ifrÄn sig denna. Oron beror pÄ osÀkerhet om vad som kan hÀnda med den information man lÀmnar, denna oro kan i sin tur leda till brist pÄ förtroende.

I denna uppsats undersöker jag ett antal lÀromedel avsedda att anvÀndas inom SFIundervisning. Metoden jag anvÀnder Àr representationsanalys och teoretiskt anvÀnds Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frÄgestÀllningar Àr följande: ? Hur verkar de undersökta lÀromedlen insocialiserande till en svensk kultur? ? Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur? De undersökta lÀromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur bestÄr av ett antal egenskaper som framstÀlls som typiska, eller efterstrÀvansvÀrda av författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tÀnkbara representationer av dem inte problematiseras.

Detta arbetes syfte har varit att undersöka ifall det gÄr att visuellt förmedla digitala samlarkortspels karaktÀrers personlighet och egenskaper, samt vilken miljö de vistas i, vÀl pÄ en mobiltelefon trots dess begrÀnsade skÀrmyta..

Intresset för studien vÀcktes ur gemensamma diskussioner kring lÀrares vardagsarbete i relation till skolans organisation och ledning. Vi fann dÀrför ett förÀndringsarbete frÄn traditionell till temabaserade undervisning pÄ gymnasieskola intressant att studera. Studiens syfte var att undersöka och söka förstÄelse för hur förÀndringsprocessen upplevs och pÄverkar lÀrarna samt att vara en del i utvÀrderingen av lÀrarnas nybildade tematiska arbetslag.Vi valde att anvÀnda aktionsforskning som metod med en hermeneutisk ansats som innebÀr tolkning och reflektion. NÀr vi studerade tidigare forskning uppmÀrksammade vi att Blossing (2000) i sin studie konstaterar att bland annat skolkulturen och skolledaren har betydelse för förÀndringarbetets utveckling. Vi anvÀnde oss av reflexiva intervjuer eftersom de erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena och vi relekterade över olika aspekter som framkom.

Den hÀr rapporten om kallkÀllor i Haninge kommun i södra Stockholms lÀn Àr ett examensarbete pÄ KTH. Undersökningen har gjorts i samarbete med Haninge kommun och KÀllakademin. Arbetet utförs av tvÄ studenter, dÀr en student fokuserar pÄ kÀllornas tillstÄnd i dag (denna rapport) och en student fokuserar pÄ kÀllornas historia och tradition. Det primÀra mÄlet med detta arbete Àr att ge Haninge kommun och dess invÄnare bÀttre kÀnnedom om de kallkÀllor som finns i kommunen, sÀrskild med avseende pÄ vattenkvalitet och tillgÀnglighet.Kommunen har ambitionen att informera allmÀnheten om kallkÀllor och förse en del av dem med skyltar. Information om kÀllornas existens och lokalisering inhÀmtades frÄn olika databaser, frÀmst SGUs (Sveriges geologiska undersökning), Skogsstyrelsens och LÀnsstyrelsens samt genom personliga kontakter.