Syftet med studien var att ur ett genusteoretiskt perspektiv analysera barnlitteratur pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola. Avsikten var att undersöka hur kvinnor/flickor respektive mÀn/pojkar framstÀlls i förskolans barnlitteratur. Intresset för studiens Àmne vÀcktes dÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda tid uppmÀrksammat att efterföljande reflektion och diskussion vid höglÀsning, barn och pedagoger emellan, brister gÀllande genus. Vad förmedlar barnlitteraturen - egentligen? Studien utgÄr frÄn de tre aspekterna socialisering, kvinnligt/manligt och fÀrg som genusmarkör med utgÄngspunkt i den sociala inlÀrningsteorin samt ett abstrakt schema över kvinnliga och manliga egenskaper.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utröna hur den personliga servicen mellan kund och nÀringsidkare, i ett mindre klÀdföretag inom konfektionsbranschen, kommer att se ut i framtiden. Med personlig service menar vi hur sÀljpersonalen arbetar utifrÄn SERVQUAL-modellens fem dimensioner för att skapa en bÀttre kundrelation. Vi har valt att undersöka vÄrt Àmne genom att intervjua sex personer som arbetar som sÀljare. Vi vill dÀrigenom se vad mÀnniskor som Àr verksamma inom branschen har för framtidsvisioner. Deras Äsikter kommer vi analysera med hjÀlp av vetenskaplig litteratur och artiklar som antingen kommer att stödja, dementera eller addera nya aspekter till sÀljarnas synvinklar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Jesus beskrivs pÄ film. Mer specifikt Àr syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mÀnskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film Àr ett vÀxande medium och det Àr ocksÄ ett medium för att behandla livsÄskÄdning, bÄde explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras pÄ film ibland utifrÄn en teologisk medvetenhet, men ibland ocksÄ omedvetet. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att undersöka hur Jesus gudomliga och mÀnskliga natur gestaltas pÄ film.

The purpose of this thesis was to illustrate the connection between personal networks and entrepreneurial business in the music industry. It also aims to examine how and why entrepreneurs in the music industry use personal networks in their entrepreneurial business activities. In order to explore the extent to which entrepreneurs in the music industry obtain support through personal networks, a case study was conducted based on interviews with entrepreneurs in various areas of the music industry. The study has shown that entrepreneurs in the music industry clearly see distinct advantages through the use of their personal networks, especially in terms of an enhanced supply of resources and through an increased amount of business opportunities. Personal networks have also shown to constitute a considerable amount of moral support for the entrepreneurs in the development process of the entrepreneurial business.

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gÀller organisationens framgÄng. DÀremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgÄng i ledarskapet. MÄnga mÀnniskor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men Àr olÀmpliga som ledare, mÄnga mÀnniskor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen Àr inte en yrkesroll som gÄr att kliva i och ur utan ett förhÄllningssÀtt som personen lever med. LedarskapsförmÄgan gÄr dock att utveckla pÄ mÄnga sÀtt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.

Anknytningsteorin handlar i grunden om barns relationer till sina primÀra vÄrdnadsgivare, och har ocksÄ kommit att bilda ramverk för studier kring vuxna kÀrleksrelationer. ?Experiences of Close Relationships? (ECR) Àr ett sjÀlvskattningsinstrument som mÀter vuxenanknytning, och som anvÀnds i forskningen sedan 1998. Denna studies första syfte var att undersöka den svenska versionen av detta instrument: ?Erfarenheter av NÀra Relationer? (ENR) och dess psykometriska egenskaper.

Denna studie undersöker lÀsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjÀlp av lÀsbarhetsfaktorerna; meningslÀngd, bisatsfrekvens, personliga pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen Àr att ledargenren, liksom skriftsprÄket i allmÀnhet, har gÄtt mot ett allt ?enklare? och mer lÀsbart sprÄk med mer inslag av talsprÄklighet. En annan hypotes Àr att DN som Àr en liberal tidning har ett enklare sprÄk Àn SvD som Àr konservativ/moderat. Materialet bestÄr av sammanlagt 12 ledartexter frÄn Ären 2004, 2008 och 2012.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Dagens samhÀlle prÀglas av en vilja att göra karriÀr. Att göra karriÀr innebÀr för mÄnga att bli chef eller att pÄ nÄgot sÀtt nÄ en ledande position dÀr man har makten att bestÀmma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man Àr en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriÀr. Det saknas dock forskning som fokuserar pÄ hur man blir en ledare. AlltsÄ vilka faktorer och egenskaper som Àr viktiga eller avgörande för att man ska nÄ sin mÄlsÀttning att bli just chef.Syftet med denna uppsats Àr att belysa de faktorer som banar vÀg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Sammanfattning:Magisteruppsats i ledarskap och hĂ„llbar utveckling, MĂ€lardalens Högskola i Eskilstuna.Datum: 2014-06-11Författare: Natalie SepĂșlveda MoradinassabHandledare: Lennart BoggTitel: Vad ledare anser om personligt varumĂ€rkeProblemformulering: Sedan decennier tillbaka har begreppet varumĂ€rke varit attraktivt och uppmĂ€rksammat. Under den senaste tiden har observationer av det personliga varumĂ€rket som individer har blivit mer intressant, eftersom det har visat sig leda till positiva effekter för ett ledarskap och en organisation. DĂ€remot finns det forskning som visat att personliga varumĂ€rken hos ledare Ă€ven kan resultera till kostsamma effekter för en organisation.Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utvalda ledare ser pĂ„ begreppet personligt varumĂ€rke och ifall de anser att det har en betydelse för deras ledarskap.Metod: Information har i första hand hĂ€mtats frĂ„n vetenskaplig litteratur och artiklar. FĂ„tal Internetsidor har dessutom anvĂ€nts för att fĂ„ fram aktuell statistik och defintioner av studiens nyckelord. Undersökningen bestĂ„r av sju intervjuer med sju olika ledare frĂ„n olika organisationer lokaliserade i Stockholms region.

Rapporten beskriver olika anledningar till bevarandet av sorter av sötkörsbÀr, Prunus avium, med tyngdpunkt pÄ sorternas kulturvÀrde och den genetiska resurs de utgör för forskare och förÀdlare. Vidare beskrivs kortfattat de olika aktörer som arbetar med bevarandet i svenska genbanker och klonarkiv som NordGen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mÄngfald och Programmet för odlad mÄngfald. I arbetet undersöks Àven vilka egenskaper hos sötkörsbÀr som Àr viktiga att förbÀttra. Speciellt önskvÀrda egenskaper Àr t ex resistens mot bakteriekrÀfta och svampsjukdomar, vinterhÀrdighet, svagvÀxande trÀd, fasta och stora frukter med hög spricktÄlighet, sjÀlvfertilitet, tidigt bÀrande trÀd, samt frukter som mognar under olika tider under hela sÀsongen. I ett appendix beskrivs kortfattat egenskaperna hos 39 sorter av sötkörsbÀr som finns vid BalsgÄrds genbank.

I denna studie har en enkÀtstudie pÄ Hemköpsbutiker mynnat ut i ett svar kring hur de anstÀllda ser pÄ sin butikschef och om denna uppfattning kan kopplas till hur pass vÀl butiken presterar rent ekonomiskt, i termer av bruttovinst och finansnetto. I denna studie Àr det butikschefer inom Hemköpskedjan som studeras. Unikt för denna studie Àr att den utgÄr ifrÄn de anstÀlldas uppfattning, istÀllet för som i mÄnga tidigare studier dÀr forskaren fungerade som observatör och iakttog den chef som skulle studeras. UtgÄngspunkten och hur definitionen av en ledare skall göras grundar sig i denna studie pÄ Gary Yukls ledarskapsteorier kring faktorer som han kallar trait och skills.  De resultat som redovisas Àr till största del att flera av de egenskaper och kunskaper som en god ledare ska uppvisa bÄde efterfrÄgas av de anstÀllda i bÄda butikerna samt att de Àven anser att respektive butikschef faktiskt uppvisar nÄgorlunda liknande egenskaper och kunskaper i bÄda butikerna. Det skiljer sig markant i uppfattningen mellan de anstÀllda pÄ respektive butik i fÄ av de definierade egenskaperna och kunskaperna..

Stadsmiljöer kan ofta vara stressiga med mÄnga olika intryck som tröttar ut oss. DÀrför Àr det viktigt att det finns platser i staden dÀr man kan ta det lugnt och ÄterhÀmta sig. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om offentliga rum som en park och ett torg kan ha rekreativa egenskaper och huruvida dessa platser kan komplettera varandra i detta hÀnseende.För att finna svar pÄ dessa frÄgor har jag till en början gjort en litteraturstudie som resulterade i ett antal teorier om bland annat hur offentliga rums uppbyggnad och möblering pÄverkar hur mÀnniskor beter sig pÄ platsen. Andra teorier Àr att urbana miljöer och ljud kan ha en negativ inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och att naturen kan stimulera ÄterhÀmtning.Platserna inventerades dÀrefter med hÀnsyn till deras rumslighet, klimatförhÄllanden, möblering, vÀxtmaterial och ljudpÄverkan, Àven aktiviteter som fanns pÄ platserna noterades. Sedan analyserade jag platserna med inventeringen som grund och teorierna som utgÄngspunkt.De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn analysen Àr att offentliga rum i staden kan ha rekreativa egenskaper.

Problem: Den svenska bankmarknaden befinner sig under förÀndring. Och i takt med att vÀrlden med hjÀlp av tekniska innovationer blir mindre, blir det ocksÄ lÀttare för globala storföretag att etablera sig pÄ nya marknader. Konkurrensen tenderar att öka bland Sveriges banker och det kan leda till att det blir enklare för bankkunder att vÀlja en annan bank. Nu Àr det upp till bankerna sjÀlva att erbjuda tjÀnster och produkter som motsvarar kundernas krav. Syfte: Uppsatsen ska undersöka attityder samt belysa vikten av relationer och förtroende till personliga rÄdgivare i banker.