Bakgrund: VarumÀrken förmedlar vissa vÀrden som tillfredsstÀller fysiska och psykiska behov, sÄ Àven lyxvarumÀrket. Lyx vittnar om framgÄng och lycka. Intresset för lyx Àr idag större Àn tidigare. Faktum Àr att den globala lyxmarknaden varje Är omsÀtter mer Àn Sveriges BNP. Syfte: Med utgÄngspunkt i antagandet att lyx uppfattas pÄ likartat sÀtt vÀrlden över, Àr syftet med uppsatsen att ur producentens perspektiv utreda om lyxvarumÀrken har nÄgra karakteristiska sÀrdrag samt undersöka om tillgÀngligheten kan antas ha nÄgra effekter pÄ lyxvarumÀrken.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vilka vÀrden ett konsultbolag bör kommunicera, för att attrahera entreprenörer i etablering- och uppstartsfasen. Metod: PrimÀrdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genom för vÄr uppsats relevanta respondenter. SekundÀrdata har frÀmst baserats pÄ vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur. Teoretiska perspektiv: Vi har baserat vÄr teori utifrÄn relationsmarknadsföring, image och imageförÀndringsteori och Àr kompletterad med konsult-klientrelationsteori samt teori rörande entreprenörers behov och personliga egenskaper. Empiri: PrimÀrdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med Malmö Nyföretagarcentrum, professorn i entreprenörskap Hans Landström samt entreprenörer i etablerings- och uppstartsfasen.

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..

Om det skiljer mellan manliga och kvinnliga chefers kommunikationsstilar Àr den frÄga vi stÀllt oss och syftet Àr att undersöka om det finns typiska manliga eller typiska kvinnliga sÀtt att kommunicera. Tidigare forskning om kommunikationsteorier tar upp fyra olika kommunikationsstilar: den analytiska stilen, den pÄdrivande stilen, den vÀnliga stilen och den uttrycksfulla stilen. Stilar som alla kÀnnetecknas av olika egenskaper och baserat pÄ tidigare forskning om skillnader mellan mÀn och kvinnor i sitt sÀtt att vara och uttrycka sig, har vi skapat tvÄ hypoteser som klassar mÀn och kvinnor att höra till olika kommunikationsstilar. Den första sÀger att mÀn frÀmst hör till stilen pÄdrivare och till viss del den analytiska och den andra sÀger att kvinnor frÀmst hör till den vÀnliga stilen och till viss del den uttrycksfulla. Dessa hypoteser prövades sedan med hjÀlp av en kvantitativ metod.

I dagens samhÀlle finns det ett fokus pÄ kost och trÀning, vilket pÄ senare tid har orsakat enslags hÀlsohysteri kring hur man ska Àta och trÀna. De samhÀlleliga kroppsideal som framhÀvsi media, har skapat normer för hur en hÀlsosam individ bör förhÄlla sig till mat och trÀning.Det finns ocksÄ en samhÀllstrend med att allt fler söker sig till gym samt anlitar personligatrÀnare. Ett kroppsfokuserat samhÀllsideal kan orsaka att ett initialt hÀlsosamt beteendeövergÄr till nÄgot ohÀlsosamt, vilket kan utmynna i ett problematiskt förhÄllningssÀtt till sÄvÀlmat som trÀning. En besatthet av att Àta nyttigt benÀmns inom forskningen vid ortorexianervosa, medan fenomenet i media framstÀlls vara en kombination av att Àta nyttigt och trÀnamycket. DÀrför har studiens syfte varit att belysa hur personliga trÀnare pÄ svenska gym talarom ortorexia nervosa, eftersom dessa kan tÀnkas komma i kontakt med individer somuppvisar tecken pÄ denna problematik.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.

Uppsatsen Röst och inskription. Utkast till den inre monologens teckenteori kan sammanfattas som ett försök att beskriva och förklara strukturella och funktionella egenskaper hos inre monolog (i engelsk litteratur inner speech), samt relatera dessa egenskaper till ?yttre?, dialogiskt talsprÄk. En axial grundtanke som löper genom hela undersökningen Àr att monologen inte utan vidare lÄter sig reduceras till en enkel formel som ?talsprÄk minus röst? etc., utan att monologen bör anses betingad av andra lingvistiska förutsÀttningar, bland vilka frÄnvaron av fysisk röstbildning bara Àr en bland flera faktorer..

Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild ga?r snabbt frama?t. Ett stort problem fo?r konsumenter a?r att veta vilka produkter som ska ko?pas fo?r att fa? de funktioner och egenskaper man a?r ute efter. Da?rfo?r ma?ste en va?gledning info?r inko?p go?ras.Fo?r att kunna go?ra en va?gledning info?r ett inko?p har en nula?gesanalys av produkter, tekniker och system gjorts.

Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien a?r sa?ledes att ta fasta pa? hur bloggla?sarnas blogganva?ndning ser ut samt hur deras fo?rtroende och relation till bloggarna bero?r dem. Detta fo?r att a?ven kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggla?sarna.

Denna uppsats handlar om vilka nationalistiska kÀnnetecken och egenskaper som en svensk söker för att identifiera en artefakt som svensk. Nationalismen Àr gömd i allt runt omkring oss. Allt frÄn förskolepedagogiken och skattekontoret till kaffemuggen och lÀgenheten speglar i nÄgon utstrÀckning de idéer som det svenska samhÀllet Àr uppbyggt kring. Denna speciella stÀmning som Àr typisk svensk gÄr Àven igenom i hur man som konsument ser pÄ en svensk produkt eller vilka egenskaper hos en artefakt man letar efter för att avgöra om den Àr svensk. Uppsatsen undersöker hur ett antal personer i Kristianstad tÀnker kring svenska ting.

Cannabis har lÀnge anvÀnts som medicinalvÀxt. Genom att lÀkemedlet Sativex 2011 godkÀndes av lÀkemedelsverket för förskrivning gavs ett allmÀnt erkÀnnande av att Cannabis kan anvÀndas för sina terapeutiska egenskaper. DÄ det saknas en sammanstÀllning av omrÄdet pÄ svenska Àr syftet med det hÀr arbetet att belysa inverkan av förÀdlingsarbete, odlingstekniska ÄtgÀrder och andra metoder som rör framstÀllningen av det botaniska rÄmaterial (BRM) som kan vidareförÀdlas till cannabisbaserade mediciner (CBM). VÀxten och dess bioaktiva substanser beskrivs ocksÄ översiktligt. Slutsatsen efter att ha undersökt material som publicerats i Àmnet Àr att bÄde förÀdlingsarbete och odlingsteknik till stor del avgör bÄde kvantitet av och kvalitet pÄ de bioaktiva substanserna hos Cannabis..

Enligt Sven G. Hartman har varje mĂ€nniska en personlig livsĂ„skĂ„dning som bygger pĂ„ uppfattningar om tillvarons egenskaper (ontologi), uppfattningar om hurdan mĂ€nniskan Ă€r (antropologi), uppfattningar om samhĂ€llet (politik) och uppfattningar om en eller flera makter/gudar (teologi). Hartman betonar livsfrĂ„gors vikt för utvecklandet av den personliga livsĂ„skĂ„dningen. Även lĂ€roplanen betonar vikten av att eleverna utvecklar förmĂ„gan till egna stĂ€llningstaganden. Jag har genom att undersöka gymnasieelevers gudsbilder och reflektioner kring en bild förestĂ€llande ondska försökt fĂ„ en bild av hur de utvecklar egna stĂ€llningstaganden och dĂ€rigenom ocksĂ„ utvecklar sin personliga livsĂ„skĂ„dning. För min undersökning har jag anvĂ€nt mig av en gymnasieklass pĂ„ en gymnasieskola i Malmö som lĂ€ser kursen Religion A.

Med denna uppsats ville vi undersöka hur socionomstudenterna pÄ termin 4 i Göteborg ser pÄ extremt tatuerade mÀnniskor samt hur extremt tatuerade ser pÄ sig sjÀlva. I studien har vi gjort fem semikonstruerade intervjuer med extremt tatuerade personer och 55 enkÀter medsocionomstudenter. Vi har jÀmfört resultaten och den insamlade empirin analyseras utifrÄnGoffmans perspektiv pÄ roller och stigma samt med teorier om fördomar och hur utseendepÄverkar interaktion.Vi har bland annat funnit följande:- Extremt tatuerade blir tillskrivna egenskaper och kategoriserade utifrÄn sitt utseende.- Socionomstudenter kategoriserar mÀnniskor utifrÄn utseende och tillskriver demfelaktiga egenskaper.- Att de extremt tatuerade inte upplever sig bli dÄligt bemötta av mÀnniskor i samhÀllet,men utav nÄgra av institutionerna i samhÀllet.".

Kejsarlinden, Tilia x europaea ?Pallida? som Àr en sort av parklind Tilia x europaea, visar mÄnga tecken pÄ att vara en överanvÀnd art. AnvÀndningsomrÄden sprider sig frÄn allétrÀd vid landsvÀgar till gatutrÀd och parktrÀd inne i stÀder, anvÀndningsomrÄden som inte alltid stÀller sig överens med de egenskaper som kejsarlinden besitter.I arbetet har biologiska egenskaper och estetiska kÀnnetecken undersökts för att kunna hitta de viktiga orsakerna till varför kejsarlinden anvÀnds och efter dessa har alternativa arter undersökts. Arter som skulle kunna anvÀndas för att öka artvariationen pÄ platser dÀr enbart kejsarlind idag anvÀnds.Efter litteraturstudien kunde det konstateras att biologiska egenskaper som beskÀrning, frosttolerans, föroreningar, jord/markförhÄllanden, ljusförhÄllanden, mark pH, salttolerans, sjukdomsresistens, vindtolerans och Älder var vÀrdefulla i den kommande jÀmförelsen. Av de estetiska kÀnnetecknen var bladform, blomning, bredd, fÀrg pÄ bladverk, höjd, kronans tÀthet och vÀxtsÀtt/habitus framtrÀdande.

F?ljande rapport har till syfte att klassificera alla 17 tapetgrupper. Metoden f?r att uppn? detta resultat ?r huvudsakligen inspirerad av [1] samt [8] och genomf?rs med stort fokus p? geometriska argument. Arbetet inleds med att h?rleda och anv?nda principer inom Euklidisk geometri f?r att unders?ka egenskaper hos isometrier, som utg?r strukturbevarande transformationer av m?nster. Detta kulminerar i en sats om att varje isometri kan faktoriseras entydigt som en translation och en ortogonal transformation. D?refter unders?ks gruppstrukturen hos grupper best?ende av isometrier.