Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet.

Sekretessbelagd.

Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bo?r ta?nka pa? na?r det ga?ller att skapa en sa? god terapeutisk relation som mo?jligt. Detta har gjorts i utga?ngspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgo?ra en bild av hur man kan se pa? dessa tva? olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet fra?n dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifra?n en hermeneutisk tolkningsmetod, varpa? resultatet tolkats utifra?n ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inla?rningsteoretiskt perspektiv. Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var sva?r att sa?rskilja fra?n konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bo?r arbeta fo?r att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utma?rker en god terapeut. Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism.

I de nuvarande styrdokumenten för svenskämnet på gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sägs i ämnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stärka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten är allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den här uppsatsen är att genomföra en värderande analys av denna förändring. Jag försöker svara på frågan om förändringen är till det bättre eller sämre. Som metod använder jag mig av argumentationsanalys.

Att undersöka hur kampanjfilmerna Rus och Festen försöker formulera, och övertala, sitt budskap utifrån de ursprungliga målen och behoven.  Retorisk analys, kvalitativa intervjuer och fokusgrupp.  Både Festen och Rus har lyckats med att utforma uppseendeväckande filmer. Rus använder sig av extrema känslor och situationer, där igenkänning och ångest antas vara största delen av påverkan. Festen använder sig av ironi och humor som medel för självinsikt.

Introduktion Platsannonsen beskriver den ideala sökanden för en viss tjänst. Identiteten som skapas kan antas avspegla värderingar om hur den ideala medarbetaren anses vara.Platsannonserna kan därmed antas vara en spegling av samhället och den tid de uppstått i. Sjukvårdens inramning i form av sjukvårdsorganisationen påverkar medarbetarna. New Public Management (NPM) beskriver reformer som påverkar hur bland annat hälso- ochsjukvårdsorganisationen styrs idag. Knappa resurser och de reformer som sammanfattassom NPM präglar hälso- och sjukvården och övriga delar av den offentliga sektorn ochställer krav på högre effektivitet.

SammanfattningSyfteAtt öka kunskapen kring utvidgning av idrottsstjärnors personliga varumärken med fokus på val av utvidgningsobjekt? genom att dels med varumärkesutvidgningslitteratur som utgångspunkt studera hur rådgivare inom det här fältet arbetar,? genom att dels studera konsumenters associationer till idrottsstjärnor och deras varumärkesutvidgningsmöjligheter,? genom att dels jämföra konsumenternas associationer med rådgivarnas rekommendationer,? samt utifrån etablerad varumärkesutvidgningslitteratur, rådgivares rekommendationer och konsumenters associationer, presentera ett möjligt tillvägagångssätt för idrottsstjärnors varumärkesutvidgningar.MetodEfter studier av varumärkesutvidgningsteorier och det faktum att uppsatsen har ett explorativt syfte, valdes en kvalitativ metod till studien. Empiriinsamlingen började med två personliga intervjuer med rådgivare verksamma inom branschen för utvidgning av idrottsstjärnors personliga varumärken. Dessutom genomfördes tre fokusgruppsintervjuer för att få ett konsumentperspektiv på ämnet. Utöver detta genomfördes ett mindre experiment på både rådgivare och fokusgrupper för att ta reda på deras associationer till svenska idrottsstjärnor och kombinationer av olika produkter de skulle kunna varumärkesutvidga till genomföra.SlutsatserGenom vår forskning har det framkommit att rådgivare idag arbetar med idrottsstjärnors varumärkesutvidgningar i ett inifrån och ut-perspektiv där utgångspunkt är idrottsstjärnans personlighet och preferenser.

Vi har skrivit vår uppsats om personliga varumärken kombinerat med sociala medier, med syfte att ta reda på om man genom sociala medier kan bygga upp och förändra sitt personliga varumärke samt hur stor roll ett personligt varumärke spelar i mediebranschen. För att kunna undersöka detta har vi utgått ifrån ett konkret exempel i form av Alex Schulmans två bloggar ?Att vara Alex Schulman? och ?Att vara Charlie Schulmans pappa?. Utifrån vårt syfte har vi följande frågeställningar; Hur har Alex Schulman gått tillväga för att bygga upp och förändra sitt personliga varumärke? Vilka språkliga strategier använder han sig av i sina bloggtexter? Hur uppfattas Alex Schulman idag jämfört med förut? Hur stor roll anses det personliga varumärket spela i mediebranschen idag? Hur ser förutspås framtiden se ut gällande personliga varumärken?Vårt material består av tre blogginlägg från respektive blogg Schulman skrivit.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och kartlägga organisationskulturen inom Socialförvaltningen i Luleå kommun ur de anställdas perspektiv. Tidigare forskning beskriver hur en organisation består av både öppna och dolda värderingar, där de öppna är organisationens syfte, policys, mål och uppdrag. Dolda värderingar är det som styr hur det fungerar i praktiken i en organisation, det vill säga hur uttalade öppna värderingar och policys tillämpas. Frågeställningarna är följande: Vilka attityder och värderingar har de anställda till sitt arbete och hur upplever de anställda sin roll i nuvarande organisation? I semistrukturerade intervjuer ställdes frågor till tre enhetschefer och sex medarbetare om: bemötande, tydlighet, tillgänglighet, engagemang, ansvarstagande och kompetens.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur barnavårdsutredande socialsekreterare förhåller sig till mamma- och papparoller i utredningsförfarandet. Vi ville studera detta ur ett genusperspektiv för att se om socialsekreterare tolkar egenskaper och föräldraförmågor olika beroende på om de innehas av en man eller en kvinna. Vi valde att göra en vinjettstudie med en kvalitativ ansats. Det deltog sex socialsekreterare i studien, vilka fick resonera kring föräldraförmågor i enskilda intervjuer. Den fiktiva fallbeskrivningen utgick från en orosanmälan kring en tvåårig flicka.

Bakgrund:Urvalet av litteratur med fokus på lärarens professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjälp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och professionaliseringsteorin utgör grunden för vår studie.Syfte:Syftet med vår studie är att få en fördjupad kunskap om föräldrars egna uppfattningar om den nya lärarlegitimationen och läraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jämföra skillnaden mellan föräldrarnas syn på skolan jämfört med förskolan och därmed föräldrarnas syn på lärare som verkar i skolan respektive förskolan.Metod:För det ovannämnda syftet har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med föräldrar. Intervjuerna är genomförda på en förskola och en skola i en mellanstor kommun i Västra Götaland.Resultat:Utifrån våra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lärare ? den som kan allt, Förskola och skolan ? lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation.

Personlig integritet är ett viktigt begrepp i dagens samhälle. En orsak till detta är att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer påträngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlägga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjänst/teknik är acceptabel och vilken är alltför kränkande ur individens perspektiv? Var drar de gränsen för sin personliga integritet? Två enkäter lades ut på testplats Botnia vid olika tidpunkter.

Viktiga egenskaper för att uppnå goda resultat med elever. Vad jag kan göra som pedagog..

Bilmarknaden är idag en marknad där producenter upplever en hög konkurrens. Den höga konkurrensen i kombination med konsumenters möjligheter att innan bilköpet enkelt söka information på internet tros göra att bilens faktiska egenskaper och kvaliteten på dessa spelar en viktigare roll än tidigare. Med bakgrund mot detta är syftet med föreliggande studie att ta reda på vilka bilegenskaper svenska genomsnittskonsumenter är villiga att betala mest för. För att besvara syftet genomfördes en sekventiell explorativ flermetodsforskning med två fokusgruppsintervjuer och en enkätundersökning. Fokusgruppsstudien indikerade att miljö-, utseende-, säkerhet- och motorprestandaegenskaper var viktiga för konsumenten.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och språkstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper än jämnåriga utan dessa svårigheter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än så länge har ingen sådan studie genomförts på barn i Sverige och då förskolepersonal utgör en del av små barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulär med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades där 24 egenskaper placerades vid ändpunkterna på skalorna. Spontantal spelades in från en pojke på 4;3 år med avvikande tal.