Revisionsplikt råder idag i Sverige för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. De stora redovisningsskandaler som uppdagats de senaste åren på finansmarknaderna, som t.ex. amerikanska Enron, har lett till nya och hårdare krav på revision. Dessa hårdare krav har resulterat i högre kostnader för aktiebolagen, oavsett storlek, eftersom det tar längre tid för revisorn att utföra revisionen. I små bolag saknas dock vanligtvis den intressekonflikt som finns mellan aktieägare och bolagsledning i stora bolag eftersom ägarna i små bolag ofta driver verksamheten själva.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ?going concern? och när revisorerna utfärdar ?going concern? varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende.

Den 1 januari 1999 infördes lagen som säger att revisorn ska anmäla till åklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen är bra eller dålig. Vissa revisorer anser att lagen är negativ, eftersom de är rädda att ses som statens förlängda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stärks, vilket kan leda till att de slipper påtryckningar genom hänvisning till lagen. Syftet med studien är att förklara varför vissa revisorer anmäler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det.

Vårt syfte är att redogöra för ett antal intressenters uppfattning om slopandet av revisionsplikten för små aktiebolag samt identifiera tänkbara konsekvenser av slopad revisionsplikt. Vårt empiriska underlag består av svaren från våra 18 respondenter. Underlaget analyserar vi med hjälp av vårt litteraturkapitel. Detta består av tre teoretiska förklaringsmodeller, fakta om revision samt en beskrivning av utvecklingen efter avskaffandet i tre europeiska länder. Vi har kommit fram till att en övervägande del av våra respondenter är negativa till ett slopande, framförallt gäller detta banker och finansbolag.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pågick en diskussion beträffande att vi i Sverige, i likhet med andra länder i Europa, skulle avskaffa revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet revi´sio som betyder återseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision är, det vill säga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trädde i kraft år 2010. Resultatet blev en kompromiss där revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen.

Syftet med vår uppsats var att utreda om intressenterna anser att den orena revisionsberättelsen utgör en negativ signal och vilka åtgärder de därmed eventuellt vidtar då företag uppvisar oren revisionsberättelse. Vidare skulle vi undersöka om företag med orena revisionsberättelser i större grad går i konkurs eller likvidation än företag med rena revisionsberättelser. Med utgångspunkt från agentteorin och signalteorin skapade vi vår egen modell. Modellen beskriver händelseförloppet efter att revisorn utfärdat en oren revisionsberättelse, då intressenterna vidtar åtgärder mot företaget vilket som i slutändan påverkar företagets fortsatta existens. För att kunna realisera vårt syfte genomförde vi en explorativ intervju för att få en djupare förståelse i ämnet, vilket sedan låg till grund för datainsamlingen.

I denna uppsats har vi granskat de två yrkena rådgivare och revisor för att se vad yrkena innebär. Vi har använt oss av sekundärdata och på så sätt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan läst och analyserat rättfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesområde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trädde ikraft 2004 för finansiell rådgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge några effekter i form av fällande domar.

Nystartade företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt. I tidigare studier diskuteras att företagsledare i nystartade och små företag ofta saknar kunskap om redovisning och behöver rätt verktyg för att lyckas. Fram till november 2010 fanns revisionsplikt för alla bolag i Sverige där en revisor granskar ett bolags räkenskaper för att kvalitetssäkra att redovisningen inte innehåller några väsentliga fel. Sedan revisionspliktens avskaffande är det fler företag som väljer bort revisorn vilket har skapat möjligheter för yrkesgruppen redovisningskonsulter i Sverige. En redovisningskonsult kan anlitas för upprättandet av de finansiella rapporterna och har större möjligheter att ge företag rådgivning inom en mängd områden.

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har också redovisningsskandaler inträffat. En omtalad skandal är Skandiaskandalen som inträffade år 2003.

Bakgrund: Bristen på riktlinjer för väsentlighetsbedömning lämnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i väsentlighetsbedömningen. Revisorn måste använda sitt professionella omdöme vid väsentlighetsbedömningen, speciellt med hänseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa väsentlighetsbedömningar.Syfte: Studiens syfte är att förklara hur revisorernas väsentlighetsbedömningar påverkas av klientens branschtillhörighet.Metod: Studien har ett positivitsikt synsätt och använder en kombinerad metod av både kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkätundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS.Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som används i väsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i väsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur väsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende på klientens branschtillhörighet.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om revisors anmälningsplikt vid misstanke om brott. Denna lag innebär att revisorer är skyldiga att anmäla till åklagare eller polis om styrelseledamot eller verkställande direktör kan misstänkas för något av de i lagen uppräknade brotten. Syftet med lagen är att revisorn ska bli mer inställd på granskning. En revisor som dröjer med att anmäla vid misstanke om brott, utsätter sig själv för en risk. Han/hon kan nämligen bedömas vara ansvarig för medhjälp vid bokföringsbrott och kan även, i vissa fall, vara att betrakta som gärningsman.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin.

I slutet av 1800-talet infördes de första reglerna om revision. Under åren har reglerna utvecklats till dagens revisionsplikt. Sverige är idag ett av de få EU-länder som har kvar revisionsplikten för alla aktiebolag, vilket har väckt frågan om ett framtida slopande av revisionsplikten (SOU 2008:32). I september 2006 tillsatte regeringen en utredning och under uppsatsens gång har ett delbetänkande kommit. Slutbetänkandet från utredningen beräknasatt komma i september 2008 och de nya reglerna ska införas 1 juli 2010.Revisionen kan innebära en betydande kostnad för små aktiebolag.