Hur formulerar revisorn fortlevnadsbedömningar i revisionsberättelsen?
Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ?going concern? och när revisorerna utfärdar ?going concern? varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende. Vår studie syftar till att kartlägga revisorernas träffsäkerhet när det gäller ?going concern? för svenska aktiebolag som har gått i konkurs. Vidare identifierar och kategoriserar vi hur ?going concern? varningar har formulerats. Vi utgick från material som vi fick från samhällsvetenskapliga institutionen på Mittuniversitetet i Sundsvall och som innehöll uppgifter från kronofogden beträffande juridiska personer i Sverige som försatts i konkurs av tingrätten under januari till augusti 2010. Vi kodade uppgifter från företagens årsredovisningar som visar att revisorerna har låg träffsäkerhet (16 procent) gällande ?going concern? varningar. När revisorerna ifrågasätter fortlevnaden, är tydligt formulerade varningar i majoritet. I den kategorin är underkategorin med formuleringar enligt revisionsstandard 570 i majoritet. Sammanfattningsvis visar både tidigare forskning och våra resultat att revisorerna har låg träffsäkerhet beträffande bedömning av ?going concern?. Om bedömning av ?going concern? skall ligga kvar hos revisorerna föreslår vi på basis av våra resultat att revisionsstandard 570 bör vara tvingande att använda.