
Sökresultat:
604 Uppsatser om Förtroende för revisorn - Sida 30 av 41
Slopad revisionsplikt : En studie om betydelsen av tillförlitligheten i den ekonomiska informationen vid kreditgivning efter att revisionsplikten har avskaffats
Sverige var som nÀst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats Àr att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte anvÀnda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag vÀljer att ha kvar revisorn.I dagslÀget Àr det fortfarande lÄn frÄn bank som Àr den största finansieringskÀllan för SME företag. Det Àr frÀmst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som stÄr för den största utlÄningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin Àr den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets ÄterbetalningsförmÄga.
Hur den nya revisionsstandarden upplevs av revisorer och företag - en fallstudie av Ăhrlings Price Water House Coopers samt E.ON och Vattenfall
1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som Ă€r en översĂ€ttning av ISA, med hĂ€nsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebĂ€r flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förĂ€ndrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhĂ„llanden Ă€n tidigare.Syftet med denna uppsats Ă€r att redogöra för revisorers och företagares syn pĂ„ införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration pĂ„ tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Ăhrlings Price Water House Coopers Ă€r representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON Ă€r representanter för företagsperspektivet.
Rotationskravets inverkan pÄ revisionskvaliteten
Syftet med studien Àr att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan pÄ revisionskvaliteten i Sverige. I dagslÀget finns inget krav pÄ revisorsrotation i Sverige, men dÀremot pÄverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra lÀnder. Dessutom har EU-kommissionen övervÀgt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jÀmna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrÄ. Vi har i vÄr förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter pÄ revisionskvaliteten valt att utifrÄn agentteorin och stewardshipteorin utforma vÄra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi anvÀnda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.
GODKĂND OCH AUKTORISERAD REVISOR - KOMPETENS OCH FRAMTID
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera uppbyggnaden av revisorers yrkeskompetens och diskutera behovet av tvÄ revisorskategorier ur framförallt ett kompetensutvecklingsperspektiv. Metod: Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt. Införskaffandet av det empiriska material som ligger till grund för studien har i första hand skett genom genomförande av personliga intervjuer. Undantagsfall har varit dÄ sÄdan ej varit möjlig, var vid personlig intervju ersatts med telefonintervju. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i teorier om organisationers kunskapskapital, vartefter dess delar, individkapital och strukturkapital sÀttas in i ett övergripande kompetensutvecklingsperspektiv kopplat till sÄvÀl den enskilde revisorn som revisionsbyrÄn var i denne Àr anstÀlld.
Rykte Àr A och O, det Àr en förtroendebransch det hÀr : En studie av auktoriserade revisorers förhÄllningssÀtt till skadestÄndsrisken och risken för försÀmrat rykte
En revisor som ÄsidosÀtter sina uppgifter kan bli skadestÄndsskyldig och en skadestÄndstalan mot en revisor leder i regel till att denne fÄr ett försÀmrat rykte, Àven i de fall dÄ revisorn faktiskt frias. Idag arbetar mÄnga revisorer pÄ stora revisionsbyrÄer och mÄste dÄ följa bÄde professionella och kommersiella vÀrderingar. Vissa studier visar att dessa olika vÀrderingar Àr svÄrförenade och att problem kan uppstÄ nÀr professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer dÀr ocksÄ kommersiella vÀrderingar finns. Syftet med denna studie Àr dÀrför att analysera vilken av skadestÄndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara vÀrst samt hur riskerna upplevs pÄverka revisorers arbete i en kontext dÀr de mÄste förhÄlla sig till en professionell sÄvÀl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer pÄ tre av de största revisionsbyrÄerna i Sverige.
Kontrollant - kontrollerad : Avskaffandet av revisionsplikten: Ett bokslut senare
SammanfattningProblem: Den första november Ă„r 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. LagförĂ€ndringen mötte dock motstĂ„nd frĂ„n bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sĂ€mre kvalitet pĂ„ bolagens rapporter.Syfte: Syftet med undersökningen Ă€r att bidra till en djupare förstĂ„else för konsekvenserna lagförĂ€ndringen haft pĂ„ smĂ„ aktiebolag och Skatteverkets kontor i Ărebro.Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem smĂ„ aktiebolag i Ărebro samt Skatteverket i Ărebro. Aktiebolagen var verksamma bĂ„de före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet.Slutsats: LagförĂ€ndringen har Ă€nnu inte pĂ„verkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete.
Corporate Governance Kod i Sverige
Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning(Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jĂ€mförelse mellan Kodensoch Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jaganvĂ€nt mig av den traditionella juridiska metoden och utgĂ„tt frĂ„n denrĂ€ttsdogmatiska ansatsen.Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stĂ€mman i sambandmed att tredje kvartalsrapporten lĂ€mnas. I god tid ska bolaget pĂ„ sin hemsidainformera om aktieĂ€garnas rĂ€tt att fĂ„ Ă€rende behandlat av stĂ€mman och Kodenhar Ă€ven noterat ett ökat internationellt Ă€gande i svenskt nĂ€ringsliv och dĂ€rförska bolaget övervĂ€ga om stĂ€mman ska simultantolkas. Ăven regeln om att manska kunna delta i bolagsstĂ€mma frĂ„n annan ort underlĂ€ttar för utlĂ€ndska Ă€gare.En av de stora nyheterna i Koden Ă€r att bolagen ska ha en valberedning meduppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering avstyrelsen, nominera revisor och föreslĂ„ arvode till revisorn. Bolagen ska Ă€ven haett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssĂ€kra den finansiellarapporteringen, och ett ersĂ€ttningsutskott med ansvar för att bereda förslag tillprinciper för ersĂ€ttningar och andra anstĂ€llningsvillkor för bolagsledningen.Utöver att stĂ€rka Ă€garnas position Ă€r informationsgivning Kodens nyckelord. PĂ„bolagets hemsida ska en speciell plats skapas dĂ€r all information som krĂ€vsenligt Koden ska vara lĂ€tt tillgĂ€nglig.
Svensk Kod för Bolagsstyrning - Hur pÄverkas revisorn?
The first version of the Swedish Code of Corporate Governance was published year 2004, by the code group, Kollegiet, after a mission from the Swedish government. The Code consists a collection of rules and standards about corporate governance and internal control, and the first version was intended to include incorporated limited companies on Stockholm?s alpha stocks, and also listed companies with a stock market value over three thousand million Swedish kronor. Now a few years have passed, and in July 2008 a new, revised version of the Code was implemented, now simplified and shorted, with the intention to include all joint-stock companies in Sweden. The Code contains rules about for example ownership, management commitments, annual stockholders meetings, and the accountant. This study intends to, with a qualitative research approach and an inductive reasoning, through studies of empirics in the subject, review whether the accountant?s profession has been influenced by the Code.
Revisorns oberoende -En studie av remissvar
Bakgrund/diskussion: Revisorns oberoende Àr viktigt för att revisionen ska uppfylla sitt syfte. Det finns de som ifrÄgasÀtter revisorns oberoende och menar att det behöver stÀrkas. Bland dem finns EU-kommissionen och de har presenterat ett antal förslag pÄ förÀndringar för att stÀrka oberoendet. MÄnga av de instanser som har lÀmnat remissvar pÄ kommissionens förslag Àr dock negativa till förslagen.Syfte: Syftet Àr att förstÄ och försöka förklara varför utvalda instanser Àr negativt instÀllda till de förÀndringar som blir följden av de förslag som EU-kommissionen framför angÄende revisorns oberoende, dÄ de Àr medvetna om att oberoendet Àr viktigt för en revisor.Referensram: HÀr presenteras den teori som Àr relevant för studien kring bland annat revision, revisorn, oberoendet, grönböcker samt förÀndring inom organisationer.Metod: Studien omfattar sju instansers remissvar vilka har granskats utifrÄn den kvalitativa ansatsen. HÀr beskrivs val av ÀmnesomrÄde, det tillvÀgagÄngssÀtt som har anvÀnts i studien samt studiens trovÀrdighet.Empiri: Det empiriska materialet utgörs av en sammanstÀllning över de utvalda instansernas tankar och Äsikter kring de förslag som EU-kommissionen har framfört.
Humankapital : ur ett stakeholderperspektiv
Bakgrund: I dagens kunskapssamhÀlle, som ocksÄ benÀmns"den nya ekonomin", utgörs mÄnga företags vÀrde inte lÀngre av fastigheter och maskinpark utan istÀllet av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anstÀlldas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgÄngar för att uppnÄ konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrÄgasÀtts av dem som föresprÄkar att humankapital skall vÀrderas och aktiveras pÄ balansrÀkningen. MotstÄndarna till en aktivering talar om en alltför lÄg grad av pÄlitlighet vad gÀller den hÀr typen av infomation.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa humankapitalets roll utifrÄn ett stakeholderperspektiv samt att kartlÀgga hur IT-bolag idag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen. Vi Àmnar Àven att undersöka intresset för en genensam standardmodell.
Revisorn inför ett mer marknadsorienterat synsÀtt: vilken inverkan kan revisionspliktens avskaffande komma att fÄ?
I SOU 2008:32 föreslÄs revisionsplikten i Sverige bli frivillig för alla mindre företag vilket omfattar cirka 97 procent av de svenska företagen. Vid avregleringar av marknader sÄ som revisionsbranschen drivs företag till att bli mera marknadsorienterade. Ekonomens roll har tenderat att bli mer affÀrsorienterad vilket Àr ett mönster som ocksÄ kan utlÀsas hos revisorer i andra lÀnder dÀr revisionsplikten avskaffats. Syftet med denna uppsats var att utifrÄn revisorers perspektiv beskriva och skapa en förstÄelse för deras omstÀllning till ett mer marknadsorienterat synsÀtt inför revisionspliktens avskaffande. Författarna valde att fokusera pÄ en eventuell omstÀllning i revisorernas tjÀnsteutbud samt hur revisorns roll kan komma att pÄverkas.
FörĂ€ndrat fokus i ekonomistyrningen â hur pĂ„verkas den enskilde revisorn?: en kvantitativ studie i revisionsbranschen
PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen
förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom
tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta
fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste
Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor
del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ,
men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal
undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i
branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella
prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts
dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever
sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en
bredare styrning som innefattar fler dimensioner.
FörÀndrat fokus i ekonomistyrningen ? hur pÄverkas den enskilde revisorn?: en kvantitativ studie i revisionsbranschen
PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.
Avskaffandet av revisionsplikten : En kvantitativ undersökning om revisorns förÀndrade vardag
Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte lÀngre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska rÀkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förÀndrat klientel samt förÀndrat tjÀnsteutbud för revisionsbyrÄerna och dÀrmed ett förÀndrat arbetssÀtt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie Àr dÀrför att kartlÀgga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett nÄgra förÀndringar i denna pÄ grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nÀmligen genom en webbaserad enkÀt. Detta dÄ vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom omrÄdet samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade Àven före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat pÄ samma byrÄ under perioden.
Konsten att leva i ett varumÀrke : En studie om hur svenska friidrottare kan bygga upp starka personliga varumÀrken
SammanfattningStudien undersöker hur revisionsanstrÀngningen hos företag pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, pÄverkas under hög ? respektive lÄgkonjunktur genom att undersöka faktorerna:Komplexiteten hos företagRisken hos företag Revisorns erfarenhet Studien undersöker revisionsanstrÀngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjÀra regressioner har anvÀnds för att nÄ resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsÄr var komplexitet signifikant, revisorerna ansÄg att utlÀndska dotterföretag var en faktor som pÄverkade revisionsanstrÀngningen hos företag pÄ Small ? och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lÄgkonjunktur.