Sverige var som näst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats är att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte använda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag väljer att ha kvar revisorn.I dagsläget är det fortfarande lån från bank som är den största finansieringskällan för SME företag. Det är främst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som står för den största utlåningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin är den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets återbetalningsförmåga.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som är en översättning av ISA, med hänsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebär flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare.Syftet med denna uppsats är att redogöra för revisorers och företagares syn på införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration på tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers är representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON är representanter för företagsperspektivet.

Syftet med studien är att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan på revisionskvaliteten i Sverige. I dagsläget finns inget krav på revisorsrotation i Sverige, men däremot påverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra länder. Dessutom har EU-kommissionen övervägt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jämna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrå. Vi har i vår förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter på revisionskvaliteten valt att utifrån agentteorin och stewardshipteorin utforma våra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi använda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera uppbyggnaden av revisorers yrkeskompetens och diskutera behovet av två revisorskategorier ur framförallt ett kompetensutvecklingsperspektiv. Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt angreppssätt. Införskaffandet av det empiriska material som ligger till grund för studien har i första hand skett genom genomförande av personliga intervjuer. Undantagsfall har varit då sådan ej varit möjlig, var vid personlig intervju ersatts med telefonintervju. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen tar sin utgångspunkt i teorier om organisationers kunskapskapital, vartefter dess delar, individkapital och strukturkapital sättas in i ett övergripande kompetensutvecklingsperspektiv kopplat till såväl den enskilde revisorn som revisionsbyrån var i denne är anställd.

En revisor som åsidosätter sina uppgifter kan bli skadeståndsskyldig och en skadeståndstalan mot en revisor leder i regel till att denne får ett försämrat rykte, även i de fall då revisorn faktiskt frias. Idag arbetar många revisorer på stora revisionsbyråer och måste då följa både professionella och kommersiella värderingar. Vissa studier visar att dessa olika värderingar är svårförenade och att problem kan uppstå när professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer där också kommersiella värderingar finns. Syftet med denna studie är därför att analysera vilken av skadeståndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara värst samt hur riskerna upplevs påverka revisorers arbete i en kontext där de måste förhålla sig till en professionell såväl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer på tre av de största revisionsbyråerna i Sverige.

SammanfattningProblem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter.Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro.Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet.Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete.

Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning(Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jämförelse mellan Kodensoch Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jaganvänt mig av den traditionella juridiska metoden och utgått från denrättsdogmatiska ansatsen.Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stämman i sambandmed att tredje kvartalsrapporten lämnas. I god tid ska bolaget på sin hemsidainformera om aktieägarnas rätt att få ärende behandlat av stämman och Kodenhar även noterat ett ökat internationellt ägande i svenskt näringsliv och därförska bolaget överväga om stämman ska simultantolkas. Även regeln om att manska kunna delta i bolagsstämma från annan ort underlättar för utländska ägare.En av de stora nyheterna i Koden är att bolagen ska ha en valberedning meduppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering avstyrelsen, nominera revisor och föreslå arvode till revisorn. Bolagen ska även haett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssäkra den finansiellarapporteringen, och ett ersättningsutskott med ansvar för att bereda förslag tillprinciper för ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen.Utöver att stärka ägarnas position är informationsgivning Kodens nyckelord. Påbolagets hemsida ska en speciell plats skapas där all information som krävsenligt Koden ska vara lätt tillgänglig.

The first version of the Swedish Code of Corporate Governance was published year 2004, by the code group, Kollegiet, after a mission from the Swedish government. The Code consists a collection of rules and standards about corporate governance and internal control, and the first version was intended to include incorporated limited companies on Stockholm?s alpha stocks, and also listed companies with a stock market value over three thousand million Swedish kronor. Now a few years have passed, and in July 2008 a new, revised version of the Code was implemented, now simplified and shorted, with the intention to include all joint-stock companies in Sweden. The Code contains rules about for example ownership, management commitments, annual stockholders meetings, and the accountant. This study intends to, with a qualitative research approach and an inductive reasoning, through studies of empirics in the subject, review whether the accountant?s profession has been influenced by the Code.

Bakgrund/diskussion: Revisorns oberoende är viktigt för att revisionen ska uppfylla sitt syfte. Det finns de som ifrågasätter revisorns oberoende och menar att det behöver stärkas. Bland dem finns EU-kommissionen och de har presenterat ett antal förslag på förändringar för att stärka oberoendet. Många av de instanser som har lämnat remissvar på kommissionens förslag är dock negativa till förslagen.Syfte: Syftet är att förstå och försöka förklara varför utvalda instanser är negativt inställda till de förändringar som blir följden av de förslag som EU-kommissionen framför angående revisorns oberoende, då de är medvetna om att oberoendet är viktigt för en revisor.Referensram: Här presenteras den teori som är relevant för studien kring bland annat revision, revisorn, oberoendet, grönböcker samt förändring inom organisationer.Metod: Studien omfattar sju instansers remissvar vilka har granskats utifrån den kvalitativa ansatsen. Här beskrivs val av ämnesområde, det tillvägagångssätt som har använts i studien samt studiens trovärdighet.Empiri: Det empiriska materialet utgörs av en sammanställning över de utvalda instansernas tankar och åsikter kring de förslag som EU-kommissionen har framfört.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle, som också benämns"den nya ekonomin", utgörs många företags värde inte längre av fastigheter och maskinpark utan istället av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anställdas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgångar för att uppnå konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrågasätts av dem som förespråkar att humankapital skall värderas och aktiveras på balansräkningen. Motståndarna till en aktivering talar om en alltför låg grad av pålitlighet vad gäller den här typen av infomation.Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa humankapitalets roll utifrån ett stakeholderperspektiv samt att kartlägga hur IT-bolag idag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. Vi ämnar även att undersöka intresset för en genensam standardmodell.

I SOU 2008:32 föreslås revisionsplikten i Sverige bli frivillig för alla mindre företag vilket omfattar cirka 97 procent av de svenska företagen. Vid avregleringar av marknader så som revisionsbranschen drivs företag till att bli mera marknadsorienterade. Ekonomens roll har tenderat att bli mer affärsorienterad vilket är ett mönster som också kan utläsas hos revisorer i andra länder där revisionsplikten avskaffats. Syftet med denna uppsats var att utifrån revisorers perspektiv beskriva och skapa en förståelse för deras omställning till ett mer marknadsorienterat synsätt inför revisionspliktens avskaffande. Författarna valde att fokusera på en eventuell omställning i revisorernas tjänsteutbud samt hur revisorns roll kan komma att påverkas.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden.

SammanfattningStudien undersöker hur revisionsansträngningen hos företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, påverkas under hög ? respektive lågkonjunktur genom att undersöka faktorerna:Komplexiteten hos företagRisken hos företag Revisorns erfarenhet Studien undersöker revisionsansträngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjära regressioner har används för att nå resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsår var komplexitet signifikant, revisorerna ansåg att utländska dotterföretag var en faktor som påverkade revisionsansträngningen hos företag på Small ? och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lågkonjunktur.