Då en av revisorns viktigaste uppgift är att skapa tilltro för ett företags räkenskaper och förvaltning hos dess intressenter är det tvunget att revisorn är oberoende i förhållande till företaget. Detta oberoende hotas av så kallade kombiuppdrag som är en vanlig tjänst hos de flesta revisionsbyråer. Detta innebär att samma revisionsbyrå utför både revision samt redovisning eller rådgivning åt klienten. Vårt syfte var att undersöka revisorernas syn på denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pågående diskussioner i facktidningar.

SammanfattningCivilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda ÖdhallHandledare: Andreas JanssonExaminator: Anna StafsuddTitel: Lagen om anmälningsskyldighet - Ur ett klientperspektivBakgrund: Lagen om revisorers anmälningsskyldighet innebär att revisorer i Sverige enligt lag är skyldiga att anmäla sina klienter då misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. Då såväl revisorer som deras klienter lyder under anmälningsskyldigheten, påverkas bägge parter av den. För revisorerna är det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir därför av intresse att undersöka om anmälningsskyldigheten får några effekter på klientrelationen. För att undersöka detta krävs att bägge parters åsikt belyses för att slutsats ska kunna dras.

SammanfattningRevisionsbyråer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rådgivningstjänster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som både revisor och rådgivareär något som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela världen. Enligt tidigareforskning föreslås fördelarna med att revisionsbyrån erbjuder både revision och rådgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsättning för att revisionen ska fylla sin funktion är att revisorn är oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och räkenskaper. Med anledning av attföretag i större utsträckning efterfrågar rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå har fråganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare är oroliga för att rådgivningstjänsternautgör ett hot för revisorns oberoende.

Syfte: Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka om det föreligger ett förväntningsgap i Sverige mellan vad professionella användare förväntar sig av revision och vad redovisningspraxis föreligger. Om så är fallet ämnar vi presentera dessa skillnader och studera i vilken utsträckning de överensstämmer med regelverket samt de orsaker som vi presenterar i litteraturgenomgången. Vi har även, förutom professionella användare, valt att inkludera revisorer när vi tittar på förväntningsgapet då det är av intresse att även fånga deras uppfattning om sina arbetsuppgifter och se om denna skiljer sig nämnvärt från professionella användare. Metod: Vi har valt att angripa vår forskningsfråga enligt den abduktiva metoden. Detta då vi studerar det komplexa fenomen som förväntningsgapet utgör, vilket ger oss möjligheten att växla mellan teori och empiri.

SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Syftet är att analysera hur revisorers, företags och journalisters attityder och förväntningar avseende revision avviker från varandra. Studien visar att det finns ett förväntningsgap vad gäller revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier. Både företag och journalister har på detta område högre förväntningar än vad revisorerna anser vara rimligt. Generellt sett har journalister låga förväntningar på att revisionen kan uppfylla sitt syfte. Företagen har en mer positiv bild av revision än journalisterna, men anser att revisorerna ofta brister i kompetens.

Förväntningsgapet har diskuterats mycket de senaste åren på grund av företagsskandaler, men många anser att förväntningsgapet uppkommer på grund av passivitet hos revisorn. Förväntningsgapet uppstår när revisorerna och intressenterna har skilda åsikter om revisorns uppgifter. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det förekommer något förväntningsgap mellan mikroföretag och revisorer, vad revisorer anser att de skall utföra i ett mikroföretag samt vilka konsekvenser ett eventuellt förväntngsgap innebär för mikroföretagen. Tidigare studier har behandlat förväntningsgap ur olika perspektiv, dock har ingen studie behandlat mikroföretag. För att ta reda på om det existerar ett förväntningsgap har vi tillämpat en fallstudie, där tre företag och två revisorer varit delaktiga.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som påverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift är att granska ett företags årsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det främsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förväntningsgap uppstår då ett företags intressenter inte har tillräckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begränsningar och uppgifter.Eftersom det är sedan länge forskat att det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter är, vill vi vidare studera det utifrån allmänheten och de övriga användarnas perspektiv.

Informationsteknologins och revisionens utveckling bidrog till att det under 1980- och 1990-talen växte fram ett behov av att fastställa vad intern kontroll innebär. Internal Control ? Integrated Framework, lanserat år 1992 av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, är det internationellt mest erkända ramverket för utformning av intern kontroll. Syftet med ramverket var att säkerställa en förbättrad bolagsstyrning efter de företagsskandaler och förtroendekriser som skakat företagsvärlden under de senaste decennierna. Svensk kod för bolagsstyrning kom i slutet av år 2004 och hade som syfte att ytterligare förbättra styrningen för svenska företag.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

I Sverige har den ekonomiska brottsligheten ökat stadigt sedan år 2001 och kostar samhället enorma summor pengar varje år. I takt med att skandaler som Enron och Worldcom uppdagats har mediaövervakningen skärpts och ekobrott alltmer hamnat i fokus. Det vanligaste anmälda ekobrottet är bokföringsbrott, vilket behandlas i denna uppsats.Bokföringens riktighet är mycket viktig i ett aktiebolag och har framförallt två syften, att verka som beslutsunderlag för företaget och dess intressenter samt fungera som kontrollunderlag för revision och beskattning. Det kan dock vara svårt för den redovisningsskyldige att hålla sig uppdaterade på alla lagar och regler då bokföringslagen har karaktären av en ramlag. Detta skapar ett visst tolkningsutrymme då detaljer om hur bokföringen ska skötas saknas i lagtexten, istället hänvisas till god redovisningssed.

Denna uppsats har försökt att hitta orsaker till varför de kvinnliga revisorerna är lågt representerade i börsnoterade bolag. I uppsatsens inledande skede använde vi oss utav en enkätundersökning för att skapa oss en bild av intresset för auktorisation bland kvinnliga ekonomstudenter. För vår primära datainsamling använde vi oss både av personliga, semistrukturerade intervjuer och intervjuer per e-post. Vi har intervjuat kvinnliga auktoriserade revisorer som verkar på de fyra största revisionsbyråerna i Stockholm och gjort intervjuer per e-post med revisorer som tidigare varit verksamma på någon av dessa byråer. Vi har även intervjuat personer som inte är verksamma inom revisionsbranschen, men har intressanta synpunkter om området.

1997 infördes en ändring i ÅRL som innebar att företag med tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ska redovisa miljöinformation i förvaltningsberättelsen. BFN har kommit med ett uttalande när det gäller riktlinjer för vad miljöinformationen ska innehålla och att den ska granskas och godkännas av revisorn i samband med granskning av övriga förvaltningsberättelsen. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara kvaliteten på granskningen av miljöinformationen utifrån olika faktorer. För att uppfylla syftet har vi använt en deduktiv ansats och samlat in våra primärdata utifrån den kvantitativa metoden.Vi har gjort ett slumpmässigt urval bland revisorerna i Sverige och skickat ut en Internetenkät. Resultat visar att de flesta revisorerna inte godkänner bristande miljöinformation.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.