Sök:

Sökresultat:

604 Uppsatser om Förtroende för revisorn - Sida 20 av 41

Relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbete. En studie om ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbetet i svenska kommuner

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

REVISORNS ANMÄLNINGSPLIKT : Hur hanterar mindre revisonsbyra?er denna?

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Att vinna förtroende Àr (h)Àrligt : En kvalitativ studie om CSR och etikens inverkan pa? fo?retags fo?rtroende

Titel: Ett jÀkla tyckande: En kvantitativ studie av Äsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström & Marcus LindströmKurs, termin och Är: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsÄr. Dessutom undersöker den hur förÀndringen iartikelantal pÄverkat genomsnittsstorleken pÄ artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lÄgomfattning.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllande som rÄder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gÀllande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsÄren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsÄr. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har rÀknats och mÀtts.

Sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med diagnosen hiv/aids

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Revision - hur uppnÄs god kvalitet i smÄ revisionsbyrÄer?

Syfte:  Syftet med studien Ă€r att belysa och analysera hur revisorn arbetar för att eliminera risken för att göra vĂ€sentliga fel i Ă„rsredovisningen. Studien ska Ă€ven beskriva och skapa förstĂ„else för RevisorsnĂ€mndens och smĂ„ revisionsbyrĂ„ers arbete och stĂ€llningstagande till kvalitetssĂ€kring.Metod: UtifrĂ„n ett hermeneutiskt synsĂ€tt och med en kvalitativ metod utfördes personliga intervjuer med tre smĂ„ revisionsbyrĂ„er och RevisorsnĂ€mnden. Vid val av informanter tillĂ€mpades ett strategiskt urval. I studien har en abduktiv ansats anvĂ€nts. Slutsatser: Åtaganden för att god kvalitet ska uppnĂ„s i revisionen Ă€r revisionsprocessen, rotation pĂ„ revisionsuppdrag vart sjunde Ă„r, tillĂ€mpning av analysmodell och etiska normer, FAR SRS:s kvalitetskontroller, internt kontrollsystem och kvalitetssĂ€kring frĂ„n RN..

Hur revisorn skapar trygghet och sÀkerstÀller oberoendet

Purpose: The purpose of this study is to seek understanding, describe and analyse how auditors practically reassure and maintain their independence towards clients.Methodology: The study is conducted with a qualitative method with a deductive approach. The study is based on interviews with both experienced and recently graduated auditors.Conclusion: Our empirical results show that there are economical incentives that contradict the requirements to fulfil the auditor?s independence. The conclusion is that the media view is narrow and biased. Furthermore the auditors agree that an acceptable level of comfort is achieved by offering a high value, being a part of a large network of professionals and the ability to set materiality and evaluate risks. .

Revisionspliktens avskaffande : avskaffandets pÄverkan gÀllande efterfrÄgan och utbud av revisionstjÀnster

Sedan 1983 har revisionen varit lagstyrd. Alla aktiebolag Àr skyldiga att utse en revisor för att godkÀnna bolagets rÀkenskaper. Dock har revisionens nytta gentemot dess kostnader pÄ senare tid börjat ifrÄgasÀttas. Regeringen har dÀrför Är 2006 utsett en utredning för att mÀta nyttan av revisionen för de mindre aktiebolagen, Utredningen om revisorer och revisorns uppdrag. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att förÀndra aktiebolagens efterfrÄgan av tjÀnster frÄn revisionsbyrÄerna, vilket kan leda till en ny arbetssituation för dagens revisorer.

Vad förklarar revisionskvalitet? : En studie om revisorns benÀgenhet att ge en going concern-varning.

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert HÄkanssonHandledare:  Professor Sven-Olof Yrjö CollinExaminator:  Christopher von KochTitel: Vad förklarar revisionskvalitet? ? En studie om revisorns benÀgenhet att ge en going concern-varning.Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare Är fÄtt ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som lÄg dÄ ett bolag som gÄtt i konkurs inte fÄtt en varning om fortsatt drift i föregÄende revisionsberÀttelse.

Implementering av assisterande AI i straffprocessr?tten ? En analys kring m?jligheter och sv?righeter f?r AI g?llande bed?mningen av vittnesutsagor

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Revisorernas oberoendearbete: hur ser det ut och vilka Àr
svÄrigheterna?

Ett av de viktigaste kriterierna vid revision Ă€r att den granskande revisorn agerar oberoende. ÅsidosĂ€tts oberoendet kan det innebĂ€ra negativa konsekvenser för revisionskvaliteten. Den hĂ€r uppsatsens syfte Ă€r att beskriva hur revisorerna arbetar med oberoendet samt i vilka situationer revisorns egna etik och moral och klientens makt kan komma i konflikt med detta. Uppsatsen bygger pĂ„ en fallstudie dĂ€r tre auktoriserade revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudien har visat att revisorer bedriver ett medvetet oberoendearbete men att det frĂ€mst Ă€r det synliga oberoendet som stĂ€rks.

Revisorers oberoende ur ett företags perspektiv

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmÀnhet upplever att den mindre revisionsbyrÄns revisor i högre utstrÀckning tillmötesgÄr krav och önskemÄl frÄn klienten, Àr lÀttare att pÄverka och upplevs stÄ nÀrmare klientens intresse Àn statens och utifrÄn dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgÄr frÄn företagens perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ ett antal uppstÀllda frÄgestÀllningar och dessa Àr bland annat: Hur oberoende Àr en revisor enligt företagen? StÀmmer det att en liten revisionsbyrÄ anses vara mer tillmötesgÄende gentemot sina klienter Àn en stor byrÄ? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrÄ eller Àr storleken utan betydelse?Den uppstÀllda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkÀtundersökning som kompletteras med tvÄ kvalitativa intervjuer. BÄde enkÀtundersökningen och intervjuerna görs med slumpmÀssigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms lÀn.Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hÄlla en oberoendestÀllning gentemot sin klient.Trots att de flesta av de tillfrÄgade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller pÄverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov pÄ oberoende.

Revisorns oberoende : Tre olika perspektiv

Revisorns oberoende Àr ett Àmne som det har diskuterats mycket kring det senaste Ärtiondet och efter de senaste Ärens redovisningsskandaler har Àm-net aktualiserats igen. Det Àr ett svÄrgripbart Àmne och det Àr upp till revisorn sjÀlv att avgöra om han/hon Àr oberoende och nÀr detta Àr hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift Àr att granska företagens Ärsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det hÀr ska genomföras sjÀlvstÀndigt och oberoende frÄn företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats frÄn att endast vara en renodlad kontrollant till att idag Àven agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende stÀllning ifrÄgasatts allt oftare.

Revision vid kreditgivning : Vilken roll har den?

Det förekommer skilda resultat frÄn tidigare studier kring revisionens inverkan pÄ kreditgivningsbeslutet. Det Àr dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. FrÄgan Àr dÄ vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning?Studien som gjorts syftar till att förstÄ kreditgivares behov och dÀrför har ett kvalitativt angreppssÀtt anvÀnts. MÄlet Àr att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen.

?Det ?r vad hela jobbet g?r ut p?? Motivation, Motivation? - En kvalitativ intervjustudie om hur st?dassistenter arbetar p? boende med s?rskild service f?r att fr?mja motivation och delaktighet hos personer med psykiska funktionsneds?ttningar.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->