Sökresultat:
6075 Uppsatser om Första tiden i yrket - Sida 39 av 405
Produktion av bioplast i VÀrmland? : Fermentering av olika avfallströmmar
Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.
Ett sta?ndigt pausat krig? : En studie om attityder i Nordirland av den fo?rsta generationen efter ?the Troubles?
Ireland had, by the year of 1998, been an island of war and conflict to some extent for almost 1000 years. The northeast part of the island, called Northern Ireland, had been under British domination for over 25 years when ?the Troubles? ended by the year of 1998. This essay aims towards explaining how the first generation after ?the Troubles? has been shaped in terms of political and religious beliefs and attitudes in the society of Belfast.
Pedagogers syn pĂ„ utevistelse i förskolan : Â
Syftet med denna studie Àr att försöka fÄ en större förstÄelse för vad utevistelse betyder. Men Àven hur de intervjuade pedagogerna resonerar och uppfattar utevistelsens betydelse i förskolan.Metoden som har anvÀnts Àr semistrukturerad intervju med frÄgor som Àr öppna, för att dÀrmed kunna komma med följdfrÄgor, dÀr de intervjuade kan utveckla sina svar.Fyra pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor har intervjuats, deras erfarenheter som förskollÀrare varierar mellan 1,5 ? 35 Är i yrket.Resultatet visar att pedagogerna anser att utevistelsen Àr en viktig aktivitet i förskolan, som dock inte utnyttjas i den utstrÀckning som den borde. PÄ de förskolor som undersöktes, bestod barnens utevistelse av mycket fri lek dÀr de i hög grad sjÀlv kunde vÀlja vad de ville göra nÀr de var ute. Det gjordes ocksÄ promenader och kortare utflykter som var mer strukturerade..
TioÄringar om sin fritid : en kvalitativ studie om vad barn i tioÄrsÄldern gör pÄ sin fritid, samt vilka faktorer som ligger till grund för deras val
(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.
Kemisk fa?llning av sorteringsvatten
Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.
Att arbeta i hemtjÀnsten
Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett sociologiskt perspektiv försöka betona arbetssituationen i hemtjÀnsten. Vi har gjort en kvalitativ studie och vÄrt empiriska material Àr intervjuer med omrÄdeschefer och undersköterskor. Resultatet visar att arbetsmiljön i hemtjÀnsten Àr stressig och att yrket anses ha lÄg status. Det framkommer att en del sjukskrivningar beror pÄ tung arbetsbörda men det kan oxÄ bero pÄ ens livssituation. Projektet Möjligheternas HemvÄrd kommer redovisas i uppsatsen och Àr ett förÀndringsarbete som kommer genomföras i hemtjÀnsten.
Kvinnors upplevelser och hantering av sin livssituation tiden efter hjÀrtinfarkt - en litterturstudie : Litteraturstudie
Att bli förÀlder Àr en viktig hÀndelse för alla kvinnor liksom deras mÀn. Men nÄgra kan kÀnna sig oförberedda, kÀnslomÀssigt labil, oroliga och osÀkra under den första tiden efter förlossningen. Nya Ätaganden och ansvar som medföljer förÀldraskapet kan pÄverka det psykiska vÀlbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kÀnnetecknar PPD Àr nedstÀmdhet, irritabilitet, kÀnsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvÄrigheter, Ängest attacker, osÀkerhet, likgiltighet och suicidtankar.
NÀr var förr? Om spÄr av en medierad historia i elevers berÀttande
Detta examensarbete syftar till att genom enkÀt och intervjuer undersöka hur elever i skolÄr fyra relaterar till förr i tiden. Detta görs utifrÄn en hypotes om att eleverna genom en inofficiell historieförmedling i form av filmer och tv-program med historiska teman har förvÀrvat ett visst medvetande om historien, och att denna frÀmst handlar om medeltid. DÀrför undersöks huruvida nÄgra spÄr av den filmatiserade historieförmedlingen gÄr att finna i elevernas kunskaper. Dessutom undersöks elevernas instÀllning till sina kunskapers kÀllor, bland annat kÀllor i form av film, tv-program och litteratur.
Examensarbetet behandlar resultaten frÄn undersökningarna i relation till begreppen historiemedvetande, palimpsestisk historieförmedling och historical film literacy.
Den undersökta gruppen visade sig genom enkÀtundersökningen och i jÀmförelse med andra studier vara typisk i sin konsumtion av medier.
3:12-reglerna i tiden : Utveckling och ÀndamÄlsenlighet
En studie kring nÀr andelar ska anses vara kvalificerade i fÄmansföretag, hur 3:12-reglerna kan kringgÄs och hur kringgÄendeförfaranden kan angripas..
Den yrkesverksamma trummisen : En studie om trummisars syn pÄ sin yrkesverksamhet
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur trummisar fÄr jobb idag och om nÀtverk pÄverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestÄende av djupintervjuer med fem lÀmpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak fÄr jobb genom kontakter och personliga nÀtverk och att de förlitar sig till stor del pÄ kontakter och nÀtverk för framtida jobb. Rykte har ocksÄ visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar Àven att det inte rÀcker med att endast vara en bra trummis för att bli anstÀlld, utan att man Àven mÄste ha tillrÀckliga sociala fÀrdigheter, dÄ jobbet sÀllan gÄr ut pÄ att bara spela trummor utan Àven inkluderar sociala företeelser.
Ekologisk omstÀllning av efterkrigstidens bebyggelse med utgÄngspunkter i hÄllbar stadsutveckling
Mer Àn hÀlften av alla lÀgenheter i Sverige byggdes under Ären 1950-1975, den
perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden.
Bilden av omrÄden frÄn den hÀr tiden Àr ofta negativ och det Àr ofta i omrÄden
frÄn den hÀr tiden som de sociala problemomrÄdena i svenska stÀder finns. Idag
Àr mÄnga av dessa omrÄden nedgÄngna och slitna och i behov av en upprustning.
OmrÄden frÄn den hÀr tiden planerades efter andra förutsÀttningar och lever
idag inte alltid upp till de krav som stÀlls pÄ resurshushÄllning och
kretsloppstÀnkande. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ de möjligheter som finns i
förnyelsen av dessa omrÄden och hur en omstÀllning mot ett hÄllbart ekologiskt
samhÀlle kan appliceras dÀr.
En ekologisk omstÀllning kan bidra till att förbÀttra hÄllbarhetens alla
dimensioner. I den fysiska miljön kan mÄnga ÄtgÀrder göras för att förbÀttra
situationen i dessa bostadsomrÄden.
Analys av vÀrmesystem, förslag pÄ effektiviseringar för att vÀrma vatten/ballast för  modulÀra betongstationer
Denna rapport avhandlar möjligheterna att Ätervinna en del av den vÀrme som anvÀnds till att vÀrma upp ballast i ballastfickor i samband med betongtillverkning dÄ temperaturen utomhus Àr lÀgre Àn fem grader Celsius. Tre olika berÀkningsfall med skiljda typer av uppvÀrmning redovisas. Alla berÀkningar har gjorts vid en utomhustemperatur av 0 °C, för varierande utomhustemperaturer presenteras grafer i slutet av resultatkapitlet.Fall 1, dÀr ballasten vÀrms med befuktade rökgaser har en ingÄende berÀknad effekt av 506 kW, dÀr 67,5 kW gÄr att Ätervinna vilket gör att den procentuella andelen Ätervinningsbar effekt Àr 13,4 %. Vidare visar berÀkningarna att den ingÄende temperaturen sjunker frÄn 300 °C till 162 °C just ovanför ballasten. Tiden för uppvÀrmning av materialet blir i detta fall 5 minuter.Fall 2, dÀr ballasten vÀrms med varm luft har en ingÄende berÀknad effekt av 10 kW, dÀr 7,6 kW gÄr att Ätervinna, vilket gör att den procentuella andelen Ätervinningsbar effekt Àr 76,3 %.
Problemlösning: En studie av gymnasielÀrares uppfattningar om problemlösning i matematikundersvisningen
Syftet med studien var att om möjligt försöka ge en beskrivning till de metoder som anvÀnds i matematikundervisningen vid problemlösning inom gymnasieskolan, samt se huruvida lÀrarna tar hÀnsyn till lÀroplanen nÀr det gÀller problemlösning i undervisningen. Jag har i denna studie anvÀnt mig av en kvalitativ metod och intervjuat fem gymnasielÀrare med olika grad av erfarenhet frÄn yrket som matematiklÀrare. Min slutsats som jag kan dra frÄn studien Àr att problemlösning anvÀnds i undervisningen, men inte i den grad som lÀrarna sjÀlva skulle önska. Detta beror till stor del pÄ tidsbrist enligt de intervjuade lÀrarna. Om man ser till lÀrarnas syn pÄ problemlösning, stÀmmer den vÀl överens med de gÀllande styrdokumenten som lÀrarna har att förhÄlla sig till, nÀmligen att problemlösning Àr ett viktigt inslag i utvecklingen av elevernas kunskaper i matematik..
Sma?skalig biogasproduktion : fo?rutsa?ttningar, hinder och lo?sningar
Biogas a?r en fo?rnybar energika?lla som kan framsta?llas genom ro?tning av organiskt material som go?dsel eller gro?dor. Trots att lantbruket sta?r fo?r 76 % av den totala biogaspotentialen i Sverige producerades endast en procent av biogasen 2008 i ga?rdsanla?ggningar. Uppsatsens syfte a?r att ge en o?versikt o?ver vad som orsakar den la?ngsamma utvecklingen av sma?skalig biogas, samt att ge fo?rslag till lo?sningar som kan leda till en snabbare expansion.
Ranka den som Perron-Frobenius : Sporttabellen du aldrig sett förut
Uppsatsen a?r skriven fo?r att ta fram ett alternativt sa?tt att ranka lag i olika serier. Vi har lagt sto?rst fokus pa? fotbollsallsvenskan, men a?ven tabellerna i fotbolls-EM, basketligan och elitserien i hockey kommer att ja?mfo?ras. Vi kommer att introducera Perron-Frobenius sats med en kortare beskrivning och fo?rklara hur Google anva?nder satsen genom PageRank fo?r att du ska kunna hitta just den artikel eller hemsida som du letar efter.Senare i uppsatsen beskriver hur vi anva?nder Perron-Frobenius sats fo?r att fa? fram en alternativ ranking till den som anva?nds idag.