Sök:

Sökresultat:

6075 Uppsatser om Första tiden i yrket - Sida 22 av 405

De kallar oss landskapsarkitekter : om identiteten hos en yrkeskÄr

SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas landskapsarkitekters syn pÄ sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utstrÀckning vÀrderingar pÄverkar arbetet och yrkesidentiteten. FrÄgestÀllningen Àr uppdelat pÄ tvÄ frÄgor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma landskapsarkitekterna? MÄlet med uppsatsen Àr att lyfta en diskussion kring yrkeskÄrens gemensamma kunskaper, vÀrdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kÄren landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar pÄ yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare Àn pÄ resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet frÄn undervisning, forskning, tjÀnstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.

Auktoriserad revisor pÄ lika villkor - varför uppnÄr inte fler av de godkÀnda kvinnliga revisorerna auktorisation?

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. PÄ senare Är har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande Àr det flest mÀn som blir auktoriserade. Bland nyanstÀllda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkÀnda kvinnliga revisorer utgör Är 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor Àr cirka 27%. Syftet med vÄr kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som Àr orsaken till att en del av de kvinnliga godkÀnda revisorerna fortsÀtter att arbeta som godkÀnda revisorer alternativt lÀmnar yrket innan de blivit auktoriserade. Med hjÀlp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriÀrteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan pÄverka kvinnors karriÀrutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjÀlp av webbenkÀt och telefonsurvey.

Klockan -ett signum för skolan

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur eleverna upplever och pÄverkas av tidsstyrningen som finns i skolan. Jag har riktat in arbetet i ett elevperspektiv Àven om tidsstyrningen kan vara pressande Àven för lÀrare. 15 elever deltog i en uppsatsskrivning angÄende tiden i skolan. Elevernas utsagor i uppsatsrna har relaterats till den litteraturstudie som jag genomfört. I bakgrunden och i den teoretiska delen orienterar jag mig i hur tiden har studerats inom nÄgra discipliner.

Bankkontor som upplevelserum : Hur bankkontoret pa?verkar kunder

Vanligtvis har de flesta vuxna svenskar na?gon typ av relation till en bank. De svenska storbankerna erbjuder alla likartade tja?nster och produkter. Ett av bankernas stora konkurrensmedel a?r ra?ntorna, dock a?r det inte stora skillnader mellan ra?nteniva?erna.

Arbetslöshet och social kompetens : Finns det ett samband mellan tiden som arbetslös och social kompetens i termerna bas-sjÀlvkÀnsla, self efficacy och empati

Arbetslösheten Àr idag ett av resultaten av den pÄgÄende lÄgkonjunkturen. Att vara arbetslös kan kÀnnas psykiskt pÄfrestande och i lÀngden hota delar av den sociala kompetensen. Social kompetens kan kortfattat sÀgas handla om förmÄgan att möta och kommunicera med andra mÀnniskor samt anpassa sig till nya miljöer. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan tiden som arbetslös och sociala kompetens i termerna bas- sjÀlvkÀnsla, self-efficacy och empati samt hur situationen för den arbetslöse ser ut ifrÄga om hjÀlp och stöd frÄn arbetsförmedlingen. En enkÀtundersökning genomfördes dÀr 128 arbetslösa deltog.

Publikationernas utveckling

Som grafisk formgivare a?r framtiden i ett utvecklande stadium, da?r de tryckta publikationerna o?verga?r till allt fler digitala alternativ. I detta kandidatarbete beskrivs oron fo?r tryckproduktionens framtid och hur vi med hja?lp av kommunikationssa?ttet Crossmedia kan hitta en lo?sning pa? problemet. Kommunikationssa?ttet fo?rutsa?tter inte bara fo?rdelar fo?r tryck utan a?ven andra mediekanaler i digital form, da?r mediedelarna fa?r mo?jlighet att samspela fo?r att kunna na? ut till en bredare publik. Det jag kommer fram till under min teoretiska del fo?rsta?rks i en produktion, da?r jag tilla?mpar min tidigare forskning i en prototyp av en Crossmediakampanj.

Time and architectural representations: the illusion of being eternal

Att beskriva en byggnad som tidlös Àr bland det finaste en kan sÀga. NÄgra av vÀrldens mest uppskattade byggnader har beskriv- its som just det, tidlösa. Hur kommer det sig att en av den finaste komplimangen och erkÀnnandet en byggnad kan fÄ, egentligen Àr intetsÀgande? Tiden gÄr stÀndigt och det finns ingenting nÄgon kan göra för att Àndra det. MÀnniskor, djur och Àven byggnader utvecklas och Äldras.

AllmÀnhetens uppfattning om sjukgymnasters respektive fysioterapeuters arbetsomrÄden och behandlingsmetoder:: En tvÀrsnittsstudie

Sedan 50-talet har det diskuterats hur vida fysioterapeut Àr en bÀttre titel för sjukgymnaster. I december 2013 fattade Sveriges Riksdag beslut om att fysioterapeut blir ny skyddad yrkestitel. Sjukgymnast har sedan lÀnge varit en etablerad yrkestitel men ?fysioterapeut? Àr mer internationellt och framhÀver yrkets promotiva och preventiva egenskaper bÀttre Àn vad ?sjukgymnast? gör. FÄ studier Àr gjorda pÄ hur allmÀnheten uppfattar yrket.

"Den stora kvarnen drivs av fÄgelsÄng" : en studie av tid i tre av Tranströmers diktsamlingar

Den hÀr studien analyserar Tranströmers diktsamlingar 17 dikter, Hemligheter pÄ vÀgen och Klanger och spÄr utifrÄn tematiken kring tid. Detta genom nÀrlÀsning av dikterna och application av kognitiv lingvistik pÄ metaforerna kopplade till tid. Resultatet av studien Àr att all tid existerar samtidigt i Tranströmers poesi, enligt T.S. Eliots teori att bÄde dÄtid och framtid finns hÀr och nu, vilket syns pÄ diverse historiska aspekter i nuet sÄsom ordval och portrÀttdikter. Tiden i dessa dikter tar formen av insekter sÄsom ett armbandsur och ett fjÀrilsmuseum.

Hur kan det gÄ ihop? : en studie om lÀrarutbildningens betydelse i yrket

 Denna studie redogör för utbildningens betydelse i frÄga om nyexaminerade lÀrares pedagogiska och vetenskapliga förhÄllningssÀtt. För att studera nyexaminerade lÀrares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn pÄ utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lÀrare under former som sÀkerstÀllt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en lÄg grad av standardisering och fokus pÄ ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrÄn den nuvarande lÀrarutbildningens intentioner och tidigare forskning dÀr lÀrarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhÄllningssÀttet samt tiden som ny lÀrare berörs. Tre tydliga infallsvinklar pÄ utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan anvÀndes för att presentera resultatet.

MÀsshaken : den prÀsterliga drÀkten till Àra och prydnad

Undersökningen försöker fÄ klarhet i hur mÀsshaken kom till Sverige och varifrÄn den kommer, men Àven en kortare historik om dess vÀg genom seklerna till nutiden. Symboliken i motiven pÄ mÀsshakarna som tagits med frÄn Kronobergs lÀn tyds ikonografiskt och genom semiotik tyds Àven de tecken som finns med. Vidare jÀmförs en mÀsshake frÄn den katolska tiden med en mÀsshake frÄn den protestantiska tiden, men Àven om det finns nÄgra likheter mellan en modern katolsk mÀsshake och en mÀsshake frÄn medeltiden..

Fri rörlighet för jurister inom Europeiska unionen : Vilka krav stÀlls för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat?

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett reglerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀttspraxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Motivation, meningsskapande och förskollÀrare om drivkraften i det pedagogiska arbetet / The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work

Motivation, meningsskapande och förskollÀrare om drivkrafter i det pedagogiska arbetet. The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work. Kme ? Kultur, sprÄk & medier KSM, Malmö Högskola. Den hÀr uppsatsen har uppkommit ur ett gemensamt intresse för hur vi bÄda ser pÄ motivation och meningsskapande. Genom den verksamhetsförlagda tiden (VFT) och olika arbeten pÄ förskolor under utbildningens gÄng har pedagoger i möten framhÄllit att motivationen för yrket sjunker.

Sja?lvsta?ndig instudering : nÀr jag studerade in Euge?ne Ysay?e Sonata No. 2 fo?rsta satsen

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

FörÀndringsarbetet i banker : en kvalitativ studie om teknologisk utveckling och utsikt mot ett kontantlöst samhÀlle

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fa?tt en allt sto?rre betydelse i samha?llet. Som en naturlig fo?ljd av detta har bankernas verksamhet fo?ra?ndrats, bland annat genom o?kat utbud av tekniska tja?nster och produkter. Tidigare studier pa?visar att ma?nniskans beteende har fo?ra?ndrats i takt med samha?llets utveckling och ma?ste idag va?nja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->