De kallar oss landskapsarkitekter
om identiteten hos en yrkeskår
SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas landskapsarkitekters syn på sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utsträckning värderingar påverkar arbetet och yrkesidentiteten. Frågeställningen är uppdelat på två frågor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma landskapsarkitekterna? Målet med uppsatsen är att lyfta en diskussion kring yrkeskårens gemensamma kunskaper, värdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kåren landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar på yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare än på resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet från undervisning, forskning, tjänstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer. Litteraturstudier har gjorts med vetenskaplig litteratur som Paget (2008) och mer populärkulturella källor som tidskriften Utblick Landskap. Samtalen har rört synen på sitt yrke i gränslandet mellan konstvetenskap, teknisk vetenskap och biologisk vetenskap och problemet att definiera sin kompetens med begrepp från andras kompetensområden. Yrkets relativt korta historia och yrkets föränderlighet över tid har tagits upp som en anledning att diskutera vad yrket är idag, och vad det bör vara i framtiden. Majoriteten av källorna är överrens om att den viktigaste kompetensen bland landskapsarkitekter är kunskapen om sammanhang och system, vilket också anses vara det som skapar yrkets unicitet. Vissa av källorna har ansett att yrkeskåren landskapsarkitekter bör ha en gemensam agenda eller ideologi som står bakom yrkesgärningen, medan andra ställer sig frågande till varför moraliska krav skulle ställas på en yrkeskår som landskapsarkitekter. Flera av källorna lyfter fram att landskapsarkitekten har ett antropocentriskt perspektiv och att det är utgångspunkten för yrkesgärningen. Det perspektivet anses dock inte vara tillräckligt starkt för att kunna benämnas som en ideologi eller som en gemensam agenda. Åsikterna går isär angående hur yrkespersonen bör förhålla sig till sina värderingar och sin värdegrund. Somliga anser att yrket i allra högsta grad påverkas av ens egna värderingar, andra att värderingarna är ett verktyg man kan arbeta med medan andra anser att man som yrkesperson har uppdraget att förverkliga sin beställares värderingar.