Sökresultat:
1354 Uppsatser om Första linjen-chef - Sida 9 av 91
Ny som chef? Nytt privatliv? Vad pÄverkar, hur pÄverkas och varför pÄverkas en mÀnniskas privatliv efter det att hon/han tilldelats sin första chefsbefattning
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som pÄverkar en mÀnniskas privatliv efter det att hon/han tilldelats sin första chefsbefattning. Detta för att kunna analysera hur en mÀnniskas privatliv pÄverkas, för att slutligen kunna analysera och förstÄ varför denna pÄverkan sker. Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa forskningstrategin med fallstudien som undersökningsdesign. Arbetet har varit av iterativ karaktÀr dÄ vi anvÀnt oss av det abduktiva synsÀttet. Semi-strukturerade personliga intervjuer gjordes med sammanlagt tretton personer.
LÀssvÄrigheter i de tidiga Ärskurserna : En litteraturstudie kring lÀsinlÀrningsproblematik och framgÄngsrik undervisning i Ärskurs F-3
Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.
Chefers förhÄllningssÀtt
Denna uppsats handlar om chefer och deras ledarskap. FrÄgestÀllningarna som denna uppsats bygger pÄ Àr
Hur uppfattar cheferna sitt eget ledarskap?
Hur agerar de som chef utifrÄn tvÄ bestÀmda situationer, arbetsplatstrÀffar och medarbetarsamtal?
Vad anser cheferna Àr bra arbetsmiljö?
För att bevara vÄr frÄgestÀllning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Vi har genomfört olika intervjuer med fyra chefer med ansvar för medarbetare som arbetar pÄ sÀrskilda boenden för personer med funktionshinder i tvÄ mindre kommuner i SkÄne. I vÄr resultatredovisning har vi bearbetat resultatet genom att analysera utifrÄn olika teoretiska perspektiv.
Konsultchefers upplevelser i yrkesrollen : En kvalitativ studie om konsultchefers rollhantering, kÀnsloarbete och ledarskap pÄ bemanningsföretag.
Vi har undersökt konsultchefer pÄ ett bemanningsföretag. Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur de upplever sina olika roller, vilket kÀnsloarbete de utför i dessa roller, samt hur ledarskapet ser ut i chefsrollen. Vi har utgÄtt frÄn ett individperspektiv och med kvalitativ ansats intervjuat sex konsultchefer pÄ ett bemanningsföretag, för att ta reda pÄ vÄr frÄgestÀllning: Hur upplever konsultcheferna sina olika roller (som chef och sÀljare) och vilket kÀnsloarbete utför de i rollerna mot konsulter och kunder? Denna har vi besvarat med hjÀlp av tre huvudsakliga teoretiska ramar: Goffmans (2009) dramaturgiska teori, Hochschilds (2003)teorier om emotionellt arbete och slutligen Sandahl et al.s (2010) teorier om chefens roll i organisationen. Undersökningen visade att konsultcheferna upplever det vara viktigare att ?hÄlla rollen? som sÀljare mot kunder, Àn rollen som chef mot konsulter.
NÀr musik fungerar : en samhÀllsinriktad musikterapeutisk tolkning av babyrytmik
Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.
En ja?mfo?relse mellan ramverk fo?r att utveckla hybridapplikationer
Syftet med underso?kningen a?r att jag ska samla kunskap om olika ramverk fo?r att ta fram hybridapplikationer och underso?ka hur dessa ramverk presterar mot kriterier som tagits fram tillsammans med Bulldozer kommunikationsbyra?.Med hja?lp av en samling kriterier a?r ma?let med underso?kningen att komma fram till vilket som a?r det ?ba?sta? ramverket fo?r att ta fram en hybridapplikation fo?r en webbutvecklare som saknar kompetens fo?r att utveckla plattformsspecifika applikationer. Resultatet ska va?gleda ma?lgruppen i vilket ramverk de ska anva?nda sig av na?r de besta?mmer sig fo?r att bo?rja utveckla applikationer.Datainsamling fo?r underso?kningen skedde i tva? omga?ngar. Den fo?rsta var vid urvalet av ramverk och da? a?tta stycken ramverk blev tre genom en dokumentanalys.
Undflyende inom teorin om booleska funktioner
Aanderaa-Karp-Rosenberg f?rmodan ?r en f?rmodan ang?ende hur vissa egenskaper hos
booleska funktioner relaterar till undflyende. ?ven om f?rmodan inte bevisats ?n har man
lyckats visa att f?rmodan ?r sann om man antar vissa ytterligare krav p? funktionen.
Denna uppsats kommer presentera den relevanta teorin kring f?rmodan samt simplicialtopologi
som ett tillv?gag?ngss?tt att angripa problemet. F?rkunskaperna arbetet antar av
l?saren ?r de som man l?r sig under de f?rsta tre ?ren p? matematikprogrammet.
Det spontana, dialogiska och ostandardiserade bloggspra?ket : En studie av spra?kanva?ndandet i na?gra av Sveriges sto?rsta bloggar
Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.
Minst lika bra som den bÀste mannen : En intervjustudie om att vara kvinna i en mansdominerad filmbransch
Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.
Ensemble som gruppsituation
Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.
Socialt Stöd i Chefsrollen en kvalitativ studie om enhetschefers upplevda sociala stöd
Socialt stöd i rollen som enhetschef inom Socialförvaltningen Àr intressant med anledning av att deras arbete Àr sjÀlvstÀndigt och ensamt. Enhetschefernas mellanposition i organisationen innebÀr att förvÀntningar finns frÄn flera nivÄer inom organisationen.
Syftet med studien Àr att öka kunskapsbilden och förstÄelsen för enhetschefers sociala stöd. Jag Àr intresserad av vad de upplever att de fÄr för socialt stöd i chefsrollen samt vilka stödpersoner de anser Àr viktigast. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken betydelse socialt stöd har för enhetscheferna i deras roll som chef.
Hur har du det pÄ jobbet? - en kvalitativ studie av upplevelsen hos första linjens chef inom socialtjÀnst
Syftet med studien var att fÄ en bredare bild av och fördjupad kunskap om ledarskap för första linjens chefer inom kommunal socialtjÀnst. För att nÄ chefernas egen upplevelse av sitt uppdrag som chef och ledare valde vi kvalitativ metod med intervju som redskap. Syftet var vidare att fÄnga upplevelsen av ledarskap i relation till organisationens förvÀntningar. Vi ville se om chefserfarenhet hade nÄgon betydelse. Vi stÀllde frÄgor som skulle fÄnga vad som upptar nya respektive erfarna chefer i deras uppdrag.
Ledarskap och maktdistans : en studie pÄ ett fÀrskvarulager
Min forskning tog sin utgÄngspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhÀllen och att det har funnits genom alla tider. FrÄn de mest urÄldriga stammarna till dagens moderna samhÀlle. Problemformulering PÄ vilket sÀtt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde pÄ att Àmnet var intressant nÀr det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. NÄgra av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen Àr ett engagerat ledarskap och att skapa förutsÀttningar för delaktighet.
Nya testamentet och pacifism? : Perspektiv pÄ vÄld och ickevÄld i Matteusevangeliet, Romarbrevet, Första Petrus och Uppenbarelseboken - och deras tolkningshistoria
Redan tidigt uppstod etiska och trosma?ssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu budskap, likt t. ex. Bergspredikan, ordagrant skulle tolkas och efterlevas. A?ven i andra texter och utsagor har dessa fra?gesta?llningar periodvis aktualiserats, och under olika skeenden problematiseras under historiens ga?ng.
NÀr en chef blir tvÄ : En kvalitativ studie om införandet av delat ledarskap
Att företag gÄr över frÄn en organisation med en chef till ett delat ledarskap med tvÄ chefer Àr en ny företeelse. Studier visar dock pÄ att organisationsförÀndringar ofta misslyckas och att byte av ledarskap Àr en process som med stor sannolikhet stöter pÄ problem. Denna studie har genom intervjuer med tre olika chefer undersökt problemstÀllningen:Hur kan införandet av delat ledarskap se ut; vilka svÄrigheter kan ledarskapets chefer stöta pÄ och vidtas det nÄgra förberedande ÄtgÀrder?Studien har genomförts med en hermeneutisk syn pÄ kunskap och med ett deduktivt angreppssÀtt dÀr det teoretiska ramverket legat till grund för empirinsamlingen frÄn studiens respondenter.Resultatet av studien visar att det sÀtt som ledarskapet införs och formas pÄ skiljer sig beroende pÄ om cheferna sjÀlva tar initiativet till att införa ett delat ledarskap i organisationen, eller om initiativet kommer frÄn den överordnande ledningen. De svÄrigheter som kan uppstÄ för cheferna grundar sig bland annat pÄ den inbördes relationen, dÀr trivseln dem emellan och tiden det tar att anpassa sig till varandras arbetssÀtt kan leda till svÄrigheter.