Att mäta effektförluster hos switchad elektronik är mycket svårt med hjälp av elektriskmätutrustning, framför allt när switchfrekvensen är hög. Sedan ett tiotal år tillbaka har dockden kalorimetriska mätprincipen, som ursprungligen kommer från kemins värld, blivituppmärksammad i sådana sammanhang. En kalorimeter kan mäta effektförlusten från ettgodtyckligt objekt och är därför passande vid mätning av switchförluster. Denna rapporthandlar om tillverkningen av kammaren till en kalorimeter som är konstruerad för mätobjekt ieffektklassen 50 till 100 W och som möjliggör effektmätningar med en noggrannhet somunderstiger 0,2 W. För att minimera effektförlusterna genom kalorimeterns kammarväggar,regleras temperaturen på dessa.

Att mäta effektförluster hos switchad elektronik är mycket svårt med hjälp av elektriskmätutrustning, framför allt när switchfrekvensen är hög. Sedan ett tiotal år tillbaka har dockden kalorimetriska mätprincipen, som ursprungligen kommer från kemins värld, blivituppmärksammad i sådana sammanhang. En kalorimeter kan mäta effektförlusten från ettgodtyckligt objekt och är därför passande vid mätning av switchförluster. Denna rapporthandlar om tillverkningen av kammaren till en kalorimeter som är konstruerad för mätobjekt ieffektklassen 50 till 100 W och som möjliggör effektmätningar med en noggrannhet somunderstiger 0,2 W. För att minimera effektförlusterna genom kalorimeterns kammarväggar,regleras temperaturen på dessa.

Vår uppgift var att praktiskt genomföra och utvärdera två kalibreringsmetoder för modväxlande kammare hos Saab Avionics AB i Linköping. En metod som Saab Avionics använder och en metod enligt europeisk civil flygstandard, EUROCAE ED- 14D kapitel 20.6. Uppgiften löstes genom att utföra mätningar enligt de två kalibreringsmetoderna och därefter analysera mätdata i MatLab. Vi hann med att göra Saab Avionics kalibreringsmetod i samtliga mätpunkter som krävdes för utvärderingen, men bara drygt halva kalibreringen enligt europeisk civil flygstandard. Utifrån de mätningar vi gjort kan vi dra följande slutsatser: Båda kalibreringsmetoderna säger att Saab Avionics modväxlande kammare uppfyller respektive krav när den är olastad.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Säkerheten i gruvan är viktig då arbete under jord rymmer många faror. En lösning för att förbättra säkerheten är användningen av räddningskammare. Tekniken och maskinerna i gruvan varierar och därmed förändras kraven på räddningskamrarnas utformning för att klara en brand. Syftet med arbetet är att undersöka vilken tid som ska anses som tillräcklig för upprätthållandet av säker miljö i räddningskammaren.Räddningskammare idag tillverkas för att klara krav som ställs från beställare och gällande regler. Dessa krav varierar vilket gör att de tillverkade räddningskamrarna får olika utformning.Arbetet började med att en litteraturstudie genomfördes för att ta reda på vilka parametrar som påverkar luftförbrukningen i kammaren.

Arbetet har jämfört de emissioner som olika tjocklek på lacklagren samt olika torkningstemperaturer ger upphov till. Det konstaterades att tjocka lager ger upphov till oproportionerligt höga emissioner både på kort och framförallt på lång sikt. En högre torkningstemperatur orsakar lägre emissioner på kort sikt men lika höga eller högre på lång sikt. Inverkan från underlaget som lacken applicerades på undersöktes också och där konstaterades att ett porösare medium, i detta fall en MDF-skiva, orsaker lägre emissioner. Sannolikt pga att ämnena sugs upp av materialet.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Idén med den svenska tvåkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berättigade befolkningens direkta röst, medan den likaberättigade Första kammaren skulle frånhålla sig från kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioåriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den främsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909.Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsättningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmärksamhet. Var valen präglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, på något sätt med offentligheten och den allmänna opinionen? Här studeras dessa frågor när det gäller det värmländska landstinget under åren 1866?1894. Källmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar.Svaret på den första frågan är att valen successivt övergick från en konfliktsituation till en konsensussituation.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

I detta arbete sa? vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedo?mning i na?grasvenska gymnasieskolor o?verenssta?mmer med modern forskning om fysikpedagogik.Denna forskning spa?nner o?ver ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag harfokuserat pa? om la?rarnas undervisning kan beskrivas som-elevaktiv eller inte,-mer eller mindre baserad pa? bokstudier,-inriktad pa? konceptuell fo?rsta?else eller mer fo?rma?gan att ra?kna specifika uppgifter.Dessa aspekter diskuteras a?ven i relation till de inblandade la?rarnas utbildning.Fo?r att kunna ja?mfo?ra de olika klasserna och la?rarna har jag anva?nt ett test avkonceptuell fo?rsta?else (FCI, se sektion 3.2) samt enka?ter till la?rare och elever. Ur etttyva?rr skevt urval av klasser och la?rare framga?r att det finns stora skillnader pa? hurla?rarna ser pa? undervisningen och vilka undervisningsmetoder de anva?nder, samt hurstyrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat pa? FCI och pa?ordinarie prov pa? motsvarande mekanik a?r sma?, vilket tyder pa? att regulja?ra provma?ter konceptuell fo?rsta?else i liten utstra?ckning.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.