Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i specialpedagogisk handledning inom förskolan. I handledning av pedagoger i förskolan urskiljs tvÄ olika sÀtt att handleda, konsultativ handledning respektive reflekterande handledning. I studien undersöks hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i dessa tvÄ former av handledning. En del av syftet Àr Àven att hitta likheter och skillnader i sÀttet att prata om barn utifrÄn respektive handledningsform.Teori: Studien har gjorts utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet Àr kommunikation mellan mÀnniskor av vikt.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ramfaktorteori undersöka hur lÀrare lÀgger upp sin undervisning i matematik samt hur deras arbetsÀtt kan pÄverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. UtgÄngspunkt för studien har varit svenska elevers försÀmrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frÄgestÀllningar har jag sökt svar pÄ: Hur arbetar lÀrare med matematik i Ärskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lÀrare, i dessa Ärskurser, pÄ elevers matematikkunskaper? Hur tror lÀrare, i dessa Ärskurser, att deras arbetssÀtt pÄverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av fyra matematiklÀrare som Àr behöriga och undervisar i Ärskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i lÀroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

ABSTRAKTMatematiken bör vÀcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lÀra i de tidiga skolÄren fortfarande Àr stor, innehÄllet i matematikundervisningen Àr omvÀxlande och eleven fÄr aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolÄren.Syftet med arbetet Àr att undersöka hur och varför lÀrare anvÀnder laborativ matematik i skolans tidiga Är. Resultatet av studien grundar sig pÄ intervjuer och observationer av tre lÀrare som undervisar elever i Är 1-3. Samtliga lÀrare i studien arbetar laborativt i nÄgon omfattning.Undersökningen visar att lÀrarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förstÄelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation.

Rubriken till detta arbete kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, ?Att lyfta matematiken?. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förÀndra synen pÄ matematik och öka intresset för matematikÀmnet hos Sveriges elever. I betÀnkandet presenteras fyra huvudmÄl för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens vÀrde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhÀlle.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel Àr betydelsefullt för lÀrande, fÄ en ökad kunskap om hur barns skrivaktiviteter pÄ förskolan kan se ut och utvecklas i den fria leken genom att studera vad som sker nÀr pedagoger deltar i barns skrivaktivitet under den fria leken samt om barns fria lek övergÄr till styrd vid pedagogers deltagande. Studien utgick frÄn en kvalitativ inomhusstudie pÄ en förskola dÀr videoobservationer anvÀndes för samla in vÄrt empiriska material. Studien utgick frÄn de tvÄ frÄgestÀllningarna: Vad hÀnder nÀr pedagogerna deltar i barnens skrivaktivitet under den fria leken och övergÄr barns fria lek till att bli styrd vid pedagogers deltagande. Studien visade pÄ att pedagogerna Ä ena sidan Àr medvetna om sin roll i den fria leken och pÄ sÄ sÀtt blir som ett stöd för barnen men Ä andra sidan kan vi se att pedagogerna försökte locka barnen vidare mer Àn vad det fanns intresse för. I dessa fall anser vi att den fria leken övergÄr till en styrd aktivitet.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd lÀraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik frÄn styrdokument, lÀromedel och dess lÀrarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre lÀromedel har utförts. De tre lÀromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barns sprÄkliga utveckling inom matematik i förskoleklass, om förskollÀrare vÄgar anvÀnda riktiga matematiska termer/ begrepp för att det ska bli en mjukare övergÄng frÄn förskoleklass till grundskola. Dessutom Àr syftet att undersöka om det finns svÄrigheter inom uppfattning av matematiska begrepp hos lÄgstadieelever, som grundskollÀrare kan förknippa med sprÄket. I studien har anvÀnts bÄde en kvantitativ (enkÀtundersökning av 18 förskollÀrare och 12 grundskollÀrare) och en kvalitativ undersökning (intervjuer med tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare). Resultatet visar att de flesta förskollÀrare arbetar pÄ olika sÀtt med sprÄklig utveckling inom matematik, de anvÀnder bÄde vardagliga situationer till att synliggöra matematik och skapar lÀrandesituationer som Àr planerade och schemalagda. De flesta tillfrÄgade förskollÀrare som arbetar i förskoleklass anvÀnder riktiga matematiska begrepp.

Genom min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptÀckte jag att matematikundervisningen huvudsakligen bestod av lÀrargenomgÄng och enskild rÀkning. Denna form av undervisning stÀmde inte med min bild av hur man skapar en bra lÀrandesituation för eleverna. Syftet med detta arbete har varit att hitta en undervisningsmetod som stÀmmer överens med min syn pÄ effektivt lÀrande. Jag fann cooperative learning som Àr en undervisningsmodell som bygger pÄ interaktion mellan elever och dÀr alla elever Àr beroende av varandra för att lyckas. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar ville jag se om cooperative learningmetoden STAD kunde förÀndra elevernas attityd till matematik samt vilken attityd eleverna hade till undervisningsmetoden.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dagens skola anvÀnder Àmnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och pÄ vilket sÀtt. I tidigare forskning undersöks Àven hur musik och matematik Àr kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som anvÀnds Àr bÄde enkÀter och intervjuer som bestÄr av frÄgor kring Àmnesintegrerad undervisning i dagens skola. BÄde enkÀterna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ skolor i samma kommun. EnkÀterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklÀrare i Ärskurs 1-3.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). NÀr matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka mÄluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a teamŽs work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad mÄlupp-fyllelse i matematik.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.