Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lÀrares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolÄr 7-9. IngÄr gör ocksÄ lÀrares resonemang om vilka moment/förmÄgor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frÄgan som behandlas i uppsatsen Àr vilka moment/förmÄgor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lÀra sig. Dessa frÄgor besvaras med hjÀlp av observationer pÄ tre olika skolor och intervjuer med sex lÀrare pÄ dessa tre skolor. I uppsatsen ingÄr en analys av de lÀromedel som skolorna anvÀnder sig av inom matematikundervisningen.

Vad har grundskoleelever för attityd till matematik? Kan man se nÄgra pÄtagliga attitydskillnader mellan Àldre och yngre elever? Vad grundar sig elevernas attityd pÄ? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en kartlÀggning av elevers instÀllning till matematik i tre Ärskurser pÄ en kommunal F-9-skola i SkÄne. Samtliga elever i Ärskurserna 3, 6 och 9 har deltagit i en enkÀtundersökning. Undersökningen har varit av jÀmförande karaktÀr och kan ses som en fallstudie av den aktuella skolan. Kortfattat kan man sÀga att det finns en tydlig skillnad mellan Äldersgrupperna pÄ skolan avseende hur positiva eleverna Àr till matematik. De flesta tredjeklassare tycker att det Àr bÄde roligt och viktigt med matematik.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlÄdan tillsammans med barnen. TvÄ metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka Àr ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att fÄ fram ett sÄ tydligt resultat som möjligt.I resultatet framgÄr det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlÄdan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlÄdelek för att vara med och benÀmna olika matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benÀmner matematiken sÄ synliggörs den för barnen.

Studiens syfte Àr att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever pÄ samhÀllsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartlÀggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs Àven i tvÄ gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv pÄ de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjÀlp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de berÀkningarna som krÀvs, men att det saknas en djupare förstÄelse för geometri, speciellt inom omrÄdet area. JÀmförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns nÄgon större skillnad mellan eleverna. .

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera hur instÀllningen till matematik i förskolan skiljer sig Ät mellan förÀldrar med olika utbildningskapital. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av förÀldrars engagemang för barns skolresultat. De barn vars förÀldrar engagerar sig i barnens lÀrande inom ett Àmne fÄr ökade möjligheter att lyckas inom utbildningssystemet. Högutbildade förÀldrar besitter en större potential att ge barnen detta stöd. Som teoretiska utgÄngspunkter har vi frÀmst utgÄtt frÄn sociologen Pierre Bourdieus teorier om kapital och dÄ företrÀdesvis utbildningskapitalet.

Syftet med studien Àr att undersöka relationen mellan förskollÀrares instÀllning till matematik och deras anvÀndning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar pÄ vilka matematiska ord förskollÀrare anvÀnder vid pedagogiska situationer sÄsom mÄltider, pÄklÀdning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollÀrarnas instÀllning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som anvÀnds mest av förskollÀrarna Àr rÀkneord i form av tal, antal och rÀkneramsa, ordningstal och brÄktal. Detta syns tydligast under mÄltidssituationerna men Àven under övriga pedagogiska situationer utgör rÀkning en stor del. Ord som har med mÀtning och lokalisering att göra anvÀnds ocksÄ i stor utstrÀckning av förskollÀrarna.

Examensarbetets fokus Àr hur smÄ barn mellan ett till tre Är interagerar och samlÀr tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlÀrande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer pÄ förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala vÀrld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning med 16 barn, dÀr 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var Àven nyinskolade pÄ avdelningen.

Denna studie berör samspelet mellan lÀrare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader i det vi, som blivande lÀrare, förestÀller oss Àr en givande och lÀrande relation och det eleverna sjÀlva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av Ätta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lÀrare. Vi har frÄgat dem hur de upplever att den sociala relationen Àr och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om attityden till matematik pÄverkas nÀr man integrerar musik med matematik. Vi har i tvÄ förskoleklasser dels genomfört undervisningsförsök under en vecka, dels intervjuat sex barn bÄde före- och efter undervisningsförsöken. Tre av dessa elever Àr frÄn undervisningsgruppen med musik och tre frÄn gruppen utan musik. Undervisningsförsöken, som utgjorde den största och viktigaste delen av arbetet med faktainsamlingen, har resulterat i att musikgruppen har fÄtt en positivare attityd till matematik som Àmne, samt att de har befÀst vissa kunskaper bÀttre. Den andra gruppen har blivit bÀttre pÄ andra omrÄden.

Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkten Àr att konkretisera IKTs artefakter, sÄ som datorer och interaktiva skrivtavlor av bÄde lÀrare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vÄrt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervÀgande anvÀnder datorn till att skriva med i skolan, men Àven att söka information för att fÄ mer kunskap. Det framkommer Àven att det Àr förnuftigt att lÄta elever anvÀnda datorer i tidig Älder för att bli förtrogen med den, dÄ datorn anvÀnds genom hela skolgÄngen.

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

BakgrundI avsnittet lyfts forskning och övrig litteratur om Ă€mnesomrĂ„dena matematik, bild och musik. Även lĂ€roplanens mĂ„l och Ă€mnesintegrering Ă€r centrala delar som beskrivs. Ämnesintegrering kan vara ett arbetssĂ€tt för pedagogerna att göra lĂ€randet i matematik lustfyllt och mer konkretför barn.SyfteSyftet med vĂ„r undersökning Ă€r att studera pĂ„ vilket sĂ€tt nĂ„gra pedagoger arbetar medmatematik integrerat i planerade musik- och bildaktiviteter i förskolan.FrĂ„gestĂ€llningVad lĂ€gger pedagogerna fokus pĂ„, nĂ€r det gĂ€ller matematiska begrepp, i musik- respektive bildaktiviteter?MetodEn kvalitativ metod med intervju och observation som redskap har anvĂ€nts. Valet av en kvalitativ metod gjordes för att kunna samla in data för att kunna besvara frĂ„gestĂ€llningar och vĂ„rt syfte.

Avsikten med examensarbetet Àr att pÄ en skola undersöka matematiklÀrarnas syfte med matematiklÀxan och hur eleverna uppfattar syftet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lÀrare som undervisar i matematik i grundskolans senare Är. I undersökningen genomfördes Àven en enkÀtstudie med de elever som undervisas av de tre lÀrarna i intervjuerna. Resultatet visar pÄ en samstÀmmighet mellan lÀrarens syfte med matematiklÀxan och elevernas angivna uppfattningar av syftet, i kategorierna ökad kunskap och befÀsta kunskap. Utöver den samstÀmmigheten pÄtrÀffas Àven ytterligare elevförhÄllningssÀtt som bedömning, tidsaspekt och förtryck.