I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar Àven bidrar till att förbÀttra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans Är sex med hjÀlp av en serie praktiska övningstillfÀllen. Vid de praktiska övningstillfÀllena fick eleverna möjlighet att anvÀnda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istÀllet för att enbart rÀkna i matematikboken, och med hjÀlp av detta fÄ en förklaring pÄ vad matematiken faktiskt kan anvÀndas till. För att undersöka om eleverna blivit bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfÀllena anvÀndes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken anvÀndes en enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningen pekar pÄ att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter dÄ de praktiska övningstillfÀllena genomförts.

Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.

Denna studie om datoranvÀndandet i förskolan Àr en kvalitativ studie som baserar pÄ intervjuer med fem olika pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ datorer i förskolan. Detta för att datoranvÀndandet ökar och Àr idag lika sjÀlvklart som TV-tittandet. Barn i dag kommer i kontakt med datorer redan i tidig Älder. Under 2012 kom nyheten att varannan treÄring har anvÀnt internet.

SyfteStudiens syfte Àr att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehÄll i kommunikationen mellan lÀrare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten Àr att öka förstÄelsen för de distansstuderandes frÄgor i matematik. Denna undersökning avgrÀnsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frÄgeforum för de studerande i respektive kurs. SÄledes berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehÄller vanligen tvÄ drag med formen ?studerandens frÄga ? lÀrarens svar?.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lÀrares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolÄr 7-9. IngÄr gör ocksÄ lÀrares resonemang om vilka moment/förmÄgor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frÄgan som behandlas i uppsatsen Àr vilka moment/förmÄgor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lÀra sig. Dessa frÄgor besvaras med hjÀlp av observationer pÄ tre olika skolor och intervjuer med sex lÀrare pÄ dessa tre skolor. I uppsatsen ingÄr en analys av de lÀromedel som skolorna anvÀnder sig av inom matematikundervisningen.

I den hÀr kvalitativa studien undersöker jag förskollÀrares syn pÄ musik och musikundervisning i förskolan. Genom lÀrarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lÀrare arbetar med musik och hur deras syn pÄ musik pÄverkar hur arbetet lÀggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn pÄ lÀrande.Gemensamt för samtliga förskolor Àr att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gÀller att trÀna social förmÄga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssÀtt och ett eget sprÄk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla Àr positiva till musik i förskolan och de hÀnvisar ocksÄ till lÀroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvÀgagÄngssÀtt, vilket delvis kan förklaras med lÀroplanens vaga mÄlbeskrivningar.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra mÀnniskor? Vi hoppas Àven att vÄrt arbete kan vÀcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling Àr, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tÀnker om samlingar. För att förstÄ varför dagens förskolor har samlingar sÄ anser vi att man behöver kÀnna till historiken om dess uppkomst och har dÀrför Àven skrivit kort om detta.

Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Vad har grundskoleelever för attityd till matematik? Kan man se nÄgra pÄtagliga attitydskillnader mellan Àldre och yngre elever? Vad grundar sig elevernas attityd pÄ? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en kartlÀggning av elevers instÀllning till matematik i tre Ärskurser pÄ en kommunal F-9-skola i SkÄne. Samtliga elever i Ärskurserna 3, 6 och 9 har deltagit i en enkÀtundersökning. Undersökningen har varit av jÀmförande karaktÀr och kan ses som en fallstudie av den aktuella skolan. Kortfattat kan man sÀga att det finns en tydlig skillnad mellan Äldersgrupperna pÄ skolan avseende hur positiva eleverna Àr till matematik. De flesta tredjeklassare tycker att det Àr bÄde roligt och viktigt med matematik.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlÄdan tillsammans med barnen. TvÄ metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka Àr ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att fÄ fram ett sÄ tydligt resultat som möjligt.I resultatet framgÄr det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlÄdan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlÄdelek för att vara med och benÀmna olika matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benÀmner matematiken sÄ synliggörs den för barnen.

Studiens syfte Àr att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever pÄ samhÀllsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartlÀggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs Àven i tvÄ gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv pÄ de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjÀlp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de berÀkningarna som krÀvs, men att det saknas en djupare förstÄelse för geometri, speciellt inom omrÄdet area. JÀmförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns nÄgon större skillnad mellan eleverna. .

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera hur instÀllningen till matematik i förskolan skiljer sig Ät mellan förÀldrar med olika utbildningskapital. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av förÀldrars engagemang för barns skolresultat. De barn vars förÀldrar engagerar sig i barnens lÀrande inom ett Àmne fÄr ökade möjligheter att lyckas inom utbildningssystemet. Högutbildade förÀldrar besitter en större potential att ge barnen detta stöd. Som teoretiska utgÄngspunkter har vi frÀmst utgÄtt frÄn sociologen Pierre Bourdieus teorier om kapital och dÄ företrÀdesvis utbildningskapitalet.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel pa? gymnasiet ? Vad sa?ger styrdokument och hur ser det da? ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Ha?lsa C. Uppsala Universitet.