Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar uppfattar förskolans information och undervisning i Àmnet matematik. UtifrÄn detta stÀllde vi oss följande frÄgor: vilken förstÄelse förÀldrarna har för det arbetsÀtt förskolan har i Àmnet matematik, samt hur förskolan tydliggör mÄlen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till förÀldrarna. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta förÀldrar och fyra lÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna har en förstÄelse för det arbete som förskolorna bedriver i Àmnet matematik. DÀremot framkom att förÀldrarna inte ansÄg att den information som ges Àr tillrÀckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrÄn resultatet av undersökningen Àr, att om förÀldrar ska fÄ en ökad förstÄelse för den verksamhet som bedrivs krÀvs det engagerade och tydliga lÀrare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med lÀroplansmÄlen..

Syftet med denna studie Àr att genom intervjuer med förskollÀrare fÄ en inblick i hur de uppfattar barns lÀrande kring surfplattan. Barn kommer ocksÄ att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lÀrande och se om det framkommer ett lÀrande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som vÀxer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgÄng till nya sÀtt att lÀra sig pÄ. Resultatet har analyserat utifrÄn tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Syftet med studien var att fÄ en djupare inblick i hur ensemblepedagoger ser pÄ Time samt hur de didaktiskt arbetade med detta. Vi avsÄg att fÄ djupare inblick i olika förhÄllningssÀtt som ensemblepedagoger kan ha till Time i en undervisningssituation, samt vad begreppet Time innebÀr. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur mÀnniskor anvÀnder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.Vi anser att vi har fÄtt en bredare ingÄng i Àmnet genom att alla pedagoger spelar olika instrument. Den gemensamma faktorn Àr att de undervisar i ensemble pÄ folkhögskola. I undersökningen anvÀnder vi oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att söka svar pÄ vÄra frÄgor.

Matematik krÀver ofta en kÀnsla för sprÄket som kan försvÄra för flersprÄkiga elever. LÀrare har intervjuats för att pÄ bÀsta sÀtt utveckla kunskap om detta.SprÄket har betydelse pÄ olika sÀtt för matematikinlÀrning och det bör kommuniceras mer. Det Àr som lÀrare viktigt att ha en medvetenhet om kommunikation, flersprÄkighet, inlÀrning, matematik..

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

The purpose of this paper is to bring a British mural painting that originated in England in the 1920?s into the limelight and introduce it to the Swedish public. The mural was commissioned by Tate Gallery, currently known as Tate Britain. The work of art was designed for a semi-public space as a decoration in the Refreshment Room of the gallery, located in the basement where there was little natural light. The artist, a young British man named Rex Whistler, was transformed from being a student at an art school into a celebrated professional artist by this piece of art.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur sprÄket pÄverkar elevernas förstÄelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och pÄ sitt hemsprÄk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör ocksÄ en litteraturgenomgÄng som innefattar betydelsen av matematik som sprÄk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som Àr födda i Sverige inte tycker att svenskan Àr svÄr men de har ibland svÄrigheter att förstÄ texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för nÄgra Är sen eller Àr nyinflyttade uttrycker att de har svÄrt med svenska sprÄket och tycker att sprÄket ger dem svÄrigheter Àven i matematik. För nyinflyttade elever Àr det inte bara sprÄket som gör matematiken svÄr, utan ocksÄ sÀttet som tal skrivs pÄ och symbolerna för rÀknesÀtten, dessa rÀknesÀtt skiljer sig frÄn motsvarande i hemlandets lÀroböcker..

Syfte: Studiens syfte Ă€r att identifiera faktorer som pĂ„ en gymnasieskola kan frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande. FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur skattar elever i Ă„rskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande?? Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r socialt samspel ses som en förutsĂ€ttning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sĂ€ttet gör att jag tolkar det som att elevers svĂ„righeter uppstĂ„r i mötet med undervisningskon-texten, vilket benĂ€mns som det relationella perspektivet.

VÄr C-uppsats handlar om vilka utmaningar lÀrare stÀlls inför i matematik undervisning av flersprÄkiga elever. I vÄr kvalitativa undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger som samtliga arbetar med flersprÄkiga elever. UtifrÄn lÀrarens perspektiv har vi tolkat och analyserat vilka svÄrigheter eleverna möter och hur detta överensstÀmmer med den forskning som gjorts inom omrÄdet. Vi har i vÄr litteraturstudie tittat pÄ vilka centrala faktorer som har betydelse för matematikinlÀrning för flersprÄkiga elever. Av litteraturstudien kan vi konstatera att matematikÀmnet inte Àr nÄgot kulturellt neutralt Àmne.

VÄr C-uppsats handlar om vilka utmaningar lÀrare stÀlls inför i matematik undervisning av flersprÄkiga elever. I vÄr kvalitativa undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger som samtliga arbetar med flersprÄkiga elever. UtifrÄn lÀrarens perspektiv har vi tolkat och analyserat vilka svÄrigheter eleverna möter och hur detta överensstÀmmer med den forskning som gjorts inom omrÄdet. Vi har i vÄr litteraturstudie tittat pÄ vilka centrala faktorer som har betydelse för matematikinlÀrning för flersprÄkiga elever. Av litteraturstudien kan vi konstatera att matematikÀmnet inte Àr nÄgot kulturellt neutralt Àmne.

The aim of this thesis is to examine the relationship between user education at high schools and the context in which it takes place. In order to accomplish this qualitative interviews have been executed with librarians at five Swedish high schools. The theoretical framework of this thesis is based on the sociocultural perspective and four approaches to user education developed by Olof Sundin. Based on the empirical material six themes have been identified. Each one represents a contextual factor which influences the user education.

I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid anvÀndandet av en Àmnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker Àven vilka redskap som nyttjas nÀr en Àmnesintegrerad undervisningsmetod anvÀnds. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn pÄ lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande; PÄ vilket sÀtt förmedlas kunskaper i klassrummet nÀr den Àmnesintegrerade undervisningsmetoden anvÀnds? och Vilka redskap anvÀnds i klassrummet nÀr den Àmnesintegrerade undervisningsmetoden anvÀnds? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestÄende av observationer i klassrumsmiljö.

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgÄr man ifrÄn att elever lÀr i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lÀrare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lÀrandesituationer för eleverna. Det ÀrocksÄ viktigt att lÀraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svÄrigheter elevernakan ha dÄ bokstavssymboler ersÀtter tal. Tidigare forskning beskriver att lÀrare kan stÀlla sigfrÄgorna vad, hur och varför dÄ de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbÄde undervisningen och utvÀrderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lÀrares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i Äk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lÀrare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lÀrare utgÄr frÄn lÀroboken dÄ de planerar undervisningen ochutvÀrderar elevernas kunskaper.

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.