De fo?rsta a?ren pa? civilingenjo?rsutbildningen besta?r till stor del av matematik och utgo?r en viktig grund fo?r kommande kurser i utbildningen. I en studie fra?n Sveriges Ingenjo?rer uppma?rksammas det dessva?rre att genomstro?mningen pa? de inledande matematikkurserna a?r relativt la?g. Samtidigt observeras det att anva?ndandet av internetbaserad undervisning, sa? som videofo?rela?sningar, o?kat markant bland ingenjo?rsstudenter de senaste a?ren.I denna studie underso?ker vi hur studenter pa? medieteknikprogrammet pa? Kungliga Tekniska Ho?gskolan anva?nder sig av videofo?rela?sningar i sina matematikstudier.

Undersökningens syfte var att studera om det finns nÄgon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende pÄ vilket socioekonomiskt skolomrÄde de bor i efter att de har lÀmnat förskolan och börjat i förskoleklass, men Àven att se om det finns ett samband mellan elevernas sprÄkliga förmÄga, kön och aritmetisk förmÄga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever frÄn omrÄden med svag socioekonomisk status hade generellt sÀmre matematiska kunskaper och fÀrdigheter och grundlÀggande sprÄklig förmÄga jÀmfört med elever frÄn omrÄden med god socioekonomisk status. Resultatet visar ocksÄ att elevers sprÄkliga förmÄga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmÄgan. I analysen av den sprÄkliga förmÄgan Àr det framförallt den fonologiska förmÄgan som Àr avgörande för den förberedande aritmetiska förmÄgan..

I ett historiskt perspektiv kan skolmatematiken betraktas som traditionstyngd. Forskning visar att lektionstid ofta Àgnas Ät elevers eget arbete och att elever förlorar sin lust att lÀra matematik. Detta stÄr i kontrast till forskning om bl.a. resonemangs- och kommunikationskompetens, samt kamrat- och sjÀlvbedömning som kan öka motivation och vara viktigt för lÀrande. Uppsatsen vill öka kunskapen om kommunikationen som sker nÀr elever och lÀrare samtalar om problemlösningar i matematik samt vilka aspekter av elevernas lösningar som erkÀnns i samtalet.

Syftet med examensarbetet var att fÄ en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsÀttningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmÄga. Vidare studerades tvÄ skolformer utifrÄn vilka likheter och/eller skillnader i förutsÀttningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer pÄ pedagog-, elev-, grupp och miljönivÄ som pÄverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmÄga. En kvalitativ ansats var utgÄngspunkten och kvalitativa intervjuer och observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju pedagoger och en speciallÀrare har intervjuats och sju observationer har gjorts, tre observationer i grundskolan och fyra observationer i grundsÀrskolan.

Med denna uppsats ville jag fÄ en djupare förstÄelse för de faktorer som pÄverkar elevernas lust och motivation för att lÀsa matematik. Undersökningar har visat att mÄnga elever anser att Àmnet matematik Àr trÄkigt. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar motivation och intresset bland annat lÀrarens sÀtt att undervisa, familjens situation, klasskamraternas uppfattningar och attityder, innehÄllet i Àmnet, mm.Resultatet av undersökningen visade att framför allt var det innehÄllet i Àmnet som vÀckte intresse hos eleverna. Eleverna ville se direkta kopplingar mellan det som de lÀste i skolan och det som skede i vardagslivet. Det var flera elever som ville ha mer utmanande uppgifter och mindre repetition i matematikboken..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om man genom att arbeta med vardagsrelaterade problemuppgifter i undervisningen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. Undersökningsmetoden som vi anvÀnde oss av var vardagsrelaterade problemuppgifter, observationer och intervjuer. Utvecklingsarbetet pÄgick under fem veckor och utfördes i Är 8 pÄ tvÄ skolor i olika kommuner. Resultatet visade att eleverna var mer motiverade under arbetet med de vardagsrelaterade problemuppgifterna, men vi kunde inte se om eleverna blev mer motiverade i Àmnet matematik. Vi kom under vÄrt arbete fram till att uppgifter som motiverar eleverna Àr sÄdana som handlar om saker ur deras egen nÀrhet, nÄgot som de kÀnner igen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation pÄverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrÄn elevernas nÀrmiljö. VÄr studie genomfördes i tvÄ klasser, en Ärskurs 4 och en Ärskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkÀt med frÄgestÀllningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrÄn den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda pÄ hur deras motivation för matematik pÄverkats. Samtliga 37 elever fick Àven svara pÄ en avslutande enkÀt.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om flersprÄkiga barn och ele-vers sprÄkutveckling i förskolan och i förskoleklass. I studien har vi utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀll-ningar som Àr följande; vilka strategier anvÀnder förskollÀrare för att utveckla sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn och elever? Vilken betydelse har miljön för flersprÄkiga barn och elever och deras sprÄkutveckling i förskola respektive förskoleklass?Kvalitativa intervjuer har anvÀnts, vilket innebÀr att Ätta förskollÀrare intervjuats för att besvara frÄgestÀllningarna i studien. Ett sociokulturellt perspektiv genomsyrar studien. Resultatet visade pÄ att de olika förskolorna och förskoleklasserna arbetade pÄ olika sÀtt med flersprÄkighet.

LÀrarens attityd till, och syn pÄ matematik har den största betydelse ocksÄ för hur eleverna kommer att introduceras i Àmnets olika bestÄndsdelar, sÀrskilt om man vill bygga upp en inre motivation hos eleverna för att studera matematik. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om lÀrares attityder till matematik kan pÄverka elevers instÀllning till det Àmnet. Inför undersökningen har vi studerat litteratur som behandlar just lÀrarnas attityder till matematikÀmnet. Vi har sedan valt djupintervjuer som metod för att fÄ veta hur ett antal lÀrare ser pÄ Àmnet matematik. Dessa har fÄtt ta del av ett antal frÄgor som tÀcker den frÄgestÀllning vi valt.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att identifiera faktorer som pĂ„ en gymnasieskola kan frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande. FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur skattar elever i Ă„rskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande?? Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r socialt samspel ses som en förutsĂ€ttning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sĂ€ttet gör att jag tolkar det som att elevers svĂ„righeter uppstĂ„r i mötet med undervisningskon-texten, vilket benĂ€mns som det relationella perspektivet.

Syftet med denna undersökning Ă€r att se om det finns nĂ„gra skillnader mellan pojkars och flickors matematikkunskaper i Ă„r 5 samt hur lĂ€rare uppfattar könsskillnader inom matematiken. Med hjĂ€lp av observationer av det nationella Ă€mnesprovet i matematik i Ă„r 5 frĂ„n 2002 och intervjuer med verksamma matematiklĂ€rare, ville vi ta reda pĂ„ om det fanns nĂ„gra könsskillnader i matematikomrĂ„dena mĂ€tning och rumsuppfattning och textuppgifter. Även att fĂ„ lĂ€rares perspektiv pĂ„ könsskillnader i dessa matematikomrĂ„den och ett socialt perspektiv pĂ„ matematikkunskaper. I denna undersökning har en kvalitativ metod anvĂ€nts.Observationsresultaten av undersökningen visar att det inte finns nĂ„gon skillnad mellan könen i omrĂ„det mĂ€tning och rumsuppfattning, men en viss skillnad finns till flickornas fördel i textuppgifter. Intervjuerna gav samma resultat som observationerna vad gĂ€ller de utvalda matematikomrĂ„dena.

Denna studies syfte Àr att undersöka möjligheter och hinder med Àmnesövergripande arbete i Àmnena matematik och samhÀllskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. UtifrÄn studiens möjligheter och hinder ges förslag pÄ hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat Àmnesövergripande arbete mellan dessa Àmnen..

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students? ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool?seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers.My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad pedagoger pÄ fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de sjÀlva anser att de arbetar med Àmnet i verksamheten. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt dÀr pedagogerna fÄtt beskriva vad de anser att matematik i förskolan Àr samt hur de arbetar med Àmnet i verksamheten.I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lÀra barnen vissa grundlÀggande matematiska fÀrdigheter sÄsom jÀmförelse och mÀtning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfÀllen. I verksamheten anvÀnder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sÄnger och ramsor för att öka barnens matematiska förmÄga..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv utveckla teorier om vad som Àr en god matematikuppgift och sedan testa hur vÀl en sÄdan fungerar i klassrumsmiljö.Vi undersöker först vad ett konstruktivistiskt perspektiv fÄr för konsekvenser för undervisningen i matematik och presenterar en didaktisk ansats med sexton karaktÀristiska drag hos en bra uppgift. Tanken med dessa sexton drag Àr att de ska vara ett hjÀlpmedel vid konstruktion och analys av matematikuppgifter. Vidare sÄ exemplifierar vi med ett antal större uppgifter som tas fram och analyseras utifrÄn de sexton karaktÀrsdragen.För att besvara frÄgestÀllningen om hur en matematikuppgift konstruerad utifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv fungerar i praktiken sÄ genomfördes en empirisk undersökning dÀr en av matematikuppgifterna testades i tre gymnasieklasser. Resultatet av denna undersökning var att uppgiften bemöttes positivt utav eleverna. Undersökningen visar ocksÄ pÄ hur elever kan utveckla problemstÀllningen och göra uppgiften till sin egen.