Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att identifiera faktorer som pĂ„ en gymnasieskola kan frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande. FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur skattar elever i Ă„rskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande?? Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r socialt samspel ses som en förutsĂ€ttning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sĂ€ttet gör att jag tolkar det som att elevers svĂ„righeter uppstĂ„r i mötet med undervisningskon-texten, vilket benĂ€mns som det relationella perspektivet.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students? ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool?seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers.My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo.

LÀrarens attityd till, och syn pÄ matematik har den största betydelse ocksÄ för hur eleverna kommer att introduceras i Àmnets olika bestÄndsdelar, sÀrskilt om man vill bygga upp en inre motivation hos eleverna för att studera matematik. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om lÀrares attityder till matematik kan pÄverka elevers instÀllning till det Àmnet. Inför undersökningen har vi studerat litteratur som behandlar just lÀrarnas attityder till matematikÀmnet. Vi har sedan valt djupintervjuer som metod för att fÄ veta hur ett antal lÀrare ser pÄ Àmnet matematik. Dessa har fÄtt ta del av ett antal frÄgor som tÀcker den frÄgestÀllning vi valt.

Syftet med denna undersökning Ă€r att se om det finns nĂ„gra skillnader mellan pojkars och flickors matematikkunskaper i Ă„r 5 samt hur lĂ€rare uppfattar könsskillnader inom matematiken. Med hjĂ€lp av observationer av det nationella Ă€mnesprovet i matematik i Ă„r 5 frĂ„n 2002 och intervjuer med verksamma matematiklĂ€rare, ville vi ta reda pĂ„ om det fanns nĂ„gra könsskillnader i matematikomrĂ„dena mĂ€tning och rumsuppfattning och textuppgifter. Även att fĂ„ lĂ€rares perspektiv pĂ„ könsskillnader i dessa matematikomrĂ„den och ett socialt perspektiv pĂ„ matematikkunskaper. I denna undersökning har en kvalitativ metod anvĂ€nts.Observationsresultaten av undersökningen visar att det inte finns nĂ„gon skillnad mellan könen i omrĂ„det mĂ€tning och rumsuppfattning, men en viss skillnad finns till flickornas fördel i textuppgifter. Intervjuerna gav samma resultat som observationerna vad gĂ€ller de utvalda matematikomrĂ„dena.

Denna studies syfte Àr att undersöka möjligheter och hinder med Àmnesövergripande arbete i Àmnena matematik och samhÀllskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. UtifrÄn studiens möjligheter och hinder ges förslag pÄ hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat Àmnesövergripande arbete mellan dessa Àmnen..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad pedagoger pÄ fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de sjÀlva anser att de arbetar med Àmnet i verksamheten. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt dÀr pedagogerna fÄtt beskriva vad de anser att matematik i förskolan Àr samt hur de arbetar med Àmnet i verksamheten.I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lÀra barnen vissa grundlÀggande matematiska fÀrdigheter sÄsom jÀmförelse och mÀtning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfÀllen. I verksamheten anvÀnder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sÄnger och ramsor för att öka barnens matematiska förmÄga..

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv utveckla teorier om vad som Àr en god matematikuppgift och sedan testa hur vÀl en sÄdan fungerar i klassrumsmiljö.Vi undersöker först vad ett konstruktivistiskt perspektiv fÄr för konsekvenser för undervisningen i matematik och presenterar en didaktisk ansats med sexton karaktÀristiska drag hos en bra uppgift. Tanken med dessa sexton drag Àr att de ska vara ett hjÀlpmedel vid konstruktion och analys av matematikuppgifter. Vidare sÄ exemplifierar vi med ett antal större uppgifter som tas fram och analyseras utifrÄn de sexton karaktÀrsdragen.För att besvara frÄgestÀllningen om hur en matematikuppgift konstruerad utifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv fungerar i praktiken sÄ genomfördes en empirisk undersökning dÀr en av matematikuppgifterna testades i tre gymnasieklasser. Resultatet av denna undersökning var att uppgiften bemöttes positivt utav eleverna. Undersökningen visar ocksÄ pÄ hur elever kan utveckla problemstÀllningen och göra uppgiften till sin egen.

VÄrt syfte med lÀromedelsgranskningen i matematik Àr att synliggöra variationen i lÀrobokens uppgifter. Vi har utformat ett analysschema som utgÄr ifrÄn tolv faktorer som vi anser Àr viktiga för ett varierat och lustfyllt lÀrande. Undersökningen omfattar sju lÀroböcker i skolÄr 4. VÄrt resultat visar att variationen i lÀroböckerna Àr bristfÀllig. MÄnga aspekter, som bör finnas med för att vÀcka elevernas nyfikenhet och lust att lÀra, saknas..

Jag har undersökt ifall det Ă€r möjligt att vĂ€cka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag sjĂ€lv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik Ă€r Ă€ven ett försök att vĂ€cka lĂ€rarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja anvĂ€nda sig av denna metod i sin skolundervisning.Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lĂ€rande, samtidigt som lĂ€rarnas förstĂ„else för elevens resonerande, svĂ„righeter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar pĂ„ ett starkt engagemang och vilja..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka lÀrprocesser som Àger rum före och under promenaden dÀr vi vill fÄ insyn i vilka faktorer som kan pÄverka. Promenaden som en rutin i förskolans vardag Àr inte ett fenomen som tidigare betraktats ur ett lÀrandeperspektiv och utgör problemet samt motivationen för att undersöka och kartlÀgga omrÄdet. Materialet samlas in genom en etnografisk studie med filmobservationer och fÀltanteckningar samt intervjuer med pedagoger för fÄ insyn i deras tankar kring Àmnet. Arbetet kommer ha ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt och verkar som ett redskap för att analysera empirin. Teorierna presenteras utifrÄn tre övergripande infallsvinklar som Àr sÀkerhet, rutin och lÀrande för att förtydliga resultatet.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallÀrares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frÄgestÀllningar belystes:? Vilken roll har speciallÀrare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallÀrare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallÀrare att stöd i matematik och svenska Àr?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet dÀr grunden Àr att lÀrande sker i samspel med andra och dÀr kommunikation och delaktighet Àr viktiga komponenter för att lÀrande och utveckling ska Àga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien dÄ resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att nÀrma oss speciallÀrarnas uppfattningar i frÄgan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.