Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vÄrdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats dÀr studiens empiriska material har inhÀmtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom bÄde kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att dÀrefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.      Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien pÄvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i mÄnga fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befÀster en tydligt definierbar utsatthet..

Denna uppsats Àr Àmnad att klargöra innebörden av servitutsrekvisiten som Äterfinns i 14 kap. 1§ JB och som reglerar upprÀttandet av avtalsservitut. I uppsatsen diskuteras ocksÄ om anvÀndandet av servitutsrekvisit Àr tillrÀckligt för att avgöra om avtalsservitut kan godkÀnnas. Det finns de som menar att det istÀllet borde faststÀllas ett antal fall dÀr avtalsservitut kan fÄ tillÀmpas. Genom att studera förarbeten, lag, praxis och doktrin har jag tolkat och sammanstÀllt den tilltÀnkta anvÀndningen av avtalsservitut och kommit fram till att utan servitutsrekvisiten skulle det inte finnas möjlighet att finna nya anvÀndningsomrÄden för avtalsservituten.

Syftet med uppsatsen, att fastslĂ„ konsumentkreditlagens Ă€ndamĂ„l, analysera detta Ă€ndamĂ„l samt undersöka de rĂ€ttsekonomiska effekterna lagen fĂ„r har uppnĂ„tts genom en rĂ€ttsekonomisk analys samt genom studier av förarbeten, lag och doktrin. Formellt sett har lagstiftningen syftat till att stĂ€rka konsumentskyddet samt att lagharmonisera mot EG-rĂ€tten. Ur ett rĂ€ttsekonomiskt perspektiv hade lagen som Ă€ndamĂ„l att bromsa överskuldsĂ€ttningen, definiera, skydda samt upprĂ€tthĂ„lla rĂ„digheter/rĂ€ttigheter, stoppa finanskrisen och fĂ„ fart pĂ„ samhĂ€llsekonomin. Konsumentskyddet innefattade skydd av följande rĂ„digheter: avtalsrĂ€tten, marknadsrĂ€tten, obligationsrĂ€tten. Även nĂ€ringsidkarna skyddades genom marknadsrĂ€ttsliga och nĂ€ringsrĂ€ttsliga regleringar.

Denna studie behandlar begreppen process och produkt. Syftet Àr att genom ett hermeneutiskt perspektiv undersöka nÄgra bildlÀrares syn pÄ begreppen process och produkt i bildundervisningen pÄ högstadiet. Tidigare har fokus legat pÄ elevers fÀrdiga produkt men idag Àr bedömningen i bildÀmnet mer fokuserad pÄ elevers process (Skolverket, 2012:3). Undersökningen genomfördes genom  kavlitativa intervjuer. IntervjufrÄgorna Àr förankrade i Lindströms (2002:4-5) process- och produktkriterier.

Denna studie undersöker barns trovÀrdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen pÄ barn som mindre trovÀrdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovÀrdighet samt om hur trovÀrdighet hanteras i social interaktion. Materialet bestÄr av utdrag ur Ätta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i Äldrarna 5-8 Är och 9-12 Är. Studien anvÀnder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovÀrdighet genom tre typer av trovÀrdighetsarbete.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Syftet med min rapport Àr att skapa förstÄelse för hur lÀrare bör stödja elever med koncentrationssvÄrigheter under matematiklektioner. Resultatet har framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger. I rapporten tar jag del av hur specialpedagogerna anser att koncentrationssvÄrigheter uttrycks under matematiklektioner samt hur de anser att man bör stödja eleverna. Resultatet visar hur man genom inlÀrningsmiljö samt inlÀrningsmetod kan stödja eleverna. Specialpedagoger menar att eleverna fokuserar bÀst i ett avskalat klassrum.

Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mÀngden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn pÄ hur barns bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillÀgnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter.Undersökningens information inhÀmtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och vÀrderingar kring frÄgor som behandlade Àmnena bildskapande och lÀrande.I studiens resultat uppmÀrksammas en utförlig förklaring pÄ hur pedagogerna definierar begreppet bildskapande och dess relation till lÀrande. Pedagogerna i studien ansÄg att barn tillÀgnade sig kunskap genom de bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvÀgagÄngssÀtt och pÄ olika nivÄer..

Genom detta arbete ville jag ta reda pÄ varför lÀrare ger lÀxor, och hur dessa lÀxor följs upp. Syftet var sedan att se hur lÀrarnas uppföljning av lÀxor stÀmmer överens med elevernas syn pÄ vad lÀxor Àr. För att finna svar pÄ syftet genomfördes kvalitativa intervjuer bland sex lÀrare som undervisar i de samhÀllsorienterade Àmnena i Ärskurs sex till nio samt 17 elever ur dessa Ärskurser. I resultatet gÄr det att urskönja att lÀxorna övervÀgande följs upp genom antingen muntliga eller skriftliga förhör. Genom intervjuerna framkom det att bÄde lÀrare och elever anser att lÀxor relativt konsekvent följs upp under lektioner, nÄgot som bÄda grupperna menar Àr viktigt för att eleverna ska kunna befÀsta kunskaper..

Postorderbranschen omsÀtter Ätta miljarder kronor varje Är. UngefÀr 30% av dettasker genom e-handel. FörsÀljningen av postorderföretagens produkter över nÀtethar visat sig öka successivt över de senaste Ären. Vi frÄgade oss dÀrför hurövergÄngen till e-handel har pÄverkat postorderföretagens kunder. Syftet meddenna uppsats var att undersöka dessa skillnader för att se vilka förÀndringarkunderna upplever.

Detta arbete handlar om regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010 hos riksdagspartierna Socialdemokraterna och Moderaterna. Dessa mönster analyseras fram genom ett antal kartor och diagram som Àr framstÀllda frÄn statistik frÄn Statistiska CentralbyrÄn, SCB. Genom att vÀlja ut fyra socioekonomiska faktorer; genomsnittsinkomst, eftergymnasial utbildning, industriarbetare samt befolkningstÀthet, kunde en generell bild pÄ kommunnivÄ skapas över vilka röstningsmönster som fanns vid riksdagsvalet 2010. Genom att kombinera dessa faktorer syntes mönster bland Sveriges 290 kommuner, var i landet de tvÄ partierna var starka respektive svaga. PÄ detta lades de mönster som uppenbarades i de socioekonomiska faktorerna, varpÄ slutsatser kunde dras utifrÄn kombinationen av dem..

Vi har i den hÀr uppsatsen undersökt hur de yngsta barnen i förskolan skapar sig som könade subjekt genom lek i förskolans rum. För att undersöka detta har vi gjort videoobservationer pÄ en förskoleavdelning med barn i Äldern 1-3 Är. Inspirationen till de teoretiska perspektiven har framförallt kommit frÄn Hillevi Lenz Taguchis arbeten om feministisk poststrukturalism och begreppet intra-aktion. Intra-aktion syftar till förhÄllandet mellan mÀnniskor samt mellan mÀnniskor och materialitet, sÄ kallat icke-mÀnniskor.Genom att titta pÄ det inspelade materialet har vi valt ut ett antal situationer som transkribe-rats och nÀrlÀsts. PÄ sÄ sÀtt har markörer, avbrott, intensifiering och skiften i leken samt mel-lanrummet mellan barn och material kunnat synliggöras.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva förskolepedagogernas uppfattningar om genusarbete i förskolan. Ett ytterligare syfte var att genom studien undersöka vilken betydelse specialpedagogikens handledarskap har för utvecklingen. Mina frÄgestÀllningar var: Har förskolan genusperspektiv pÄ sin verksamhet? Hur yttrar sig genusmedvetenheten? Vilka sÀtt anvÀnder man för att observera ur ett genusperspektiv? Kan specialpedagogikens handledarskap anvÀndas för att höja genusmedvetenheten? För att göra detta, valde jag en kvalitativ forskningsmetod genom halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Sammanfattningsvis visade mina data att det inte fanns sÄ mycket riktat genusarbete, men att pedagogerna menade att lÀrmiljön var betydelsefull.

Denna uppsats belyser frÄgan om hur det sÀrskilda stödet pÄ en högstadieskola upplevs av och fungerar för elever och lÀrare. Vi försöker Àven definiera begreppet ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. Detta har vi gjort genom att intervjua fem lÀrare samt genom en enkÀtundersökning av elever i tre klasser pÄ skolan.Skolverket har genom sina inspektioner kommit fram till att vart fjÀrde rektorsomrÄde behöver förbÀttra sina insatser för att kunna tillgodose elevers behov av sÀrskilt stöd. SÄ var Àven fallet för den skola dÀr undersökningen gjordes.Det resultat vi fick genom vÄra undersökningar pÄvisade att lÀrare och elever inte var helt nöjda med skolans insatser pÄ omrÄdet överlag.