Genom a?rhundraden har bilden varit en viktig del i va?rt samha?lle. Den har varit en ka?lla till underha?llning, sparande av minnen och a?ven ett sa?tt att kommunicera pa?. Bilder har anva?nts pa? ma?nga olika sa?tt och sedan 1800-talet har vi kunnat fa?nga bilder genom fotografier.

Vi har urskiljt fyra tillvÀgagÄngssÀtt genom vilka Swedwood tillsammans med sina leverantörer sÀkerstÀller kvaliteten. kontraktering, involvera leverantörerna vid produktutveckling, kontroller samt informations- och kompetensdelning. Vidare har vi urskiljt sex faktorer som bidrar till skillnader vid olika samarbeten: den monetÀra omfattningen, stabiliteten, antal leverantörerper material, beredskap att investera, samarbetets lÀngd samt produktens komplexitet..

Uppsatsen har till syfte att kartlÀgga problematiken med inflytandegrad och olika förutsÀttningar för politiskt deltagande för Malmö stads invÄnare genom Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Det Àr tvÄ demokratiska innovationer som implementerats i Malmö stad för att utöka invÄnarnas politiska delaktighet och stÀrka legitimiteten i politisk beslutsfattning. Studien har en demokratiteoretisk utgÄngspunkt som ligger till grund för att förstÄ de relevanta aspekterna av undersökningsobjektet. Dokumentforskning och intervjuer anvÀnds för informationsinsamling om Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Resultatet analyseras genom det demokratiteoretiska ramverket.

Studien skildrar hur förskollÀrare arbetar med barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer intervjuas sex stycken verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare frÀmst identifierar koncentrationssvÄrigheter genom den motoriska överaktivitet och brist pÄ fokus i aktiviteter och uppgifter som barnen uppvisar. Det framkommer Àven, dock i mindre grad att koncentrationssvÄrigheter kan yttra sig genom passivitet dÄ barnen ses som tillbakadragna och tankspridda. Studien visar ocksÄ att förskollÀrares arbetssÀtt upplevs ha en betydande roll för att kunna hjÀlpa barn med koncentrationssvÄrigheter.

Bakgrund: Globalisering och tekniska förÀndringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck prÀglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat vÀrde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fÄtt en ökad konkurrens.Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsÀttningar till vilka institutionerna mÄste förhÄlla sig. DÄ omvÀrldsförÀndringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna ÄtgÀrder för att sÀkra sin lÄngsiktiga överlevnad.Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer Àr viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervÀrde, vilket ger lÄngsiktig överlevnad?Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsÀttningar att skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte?Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer pÄ nationell nivÄ samt en e-enkÀt med de lokala riksteaterföreningarna.TeoriomrÄden: Organisation, Internkommunikation, MervÀrde, Involvering.Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsÀttningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte Àr att institutionens dominerande idéer prÀglas av samstÀmmighet om att medverkande Àr organisationens gemensamma strategi, vilket Àr fallet.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida lÀrarprofessionalism kring lÀsfrÀmjande insatser vÀxer fram i relationer. Syftet Àr ocksÄ att utforska speciallÀrarens- och förstelÀrarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lÀrare att förÀndra och utveckla undervisningen gÀllande lÀsfrÀmjande insatser. Ytterligare ett syfte Àr attundersöka om det genom relationell handledning gÄr att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrÄn hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.

I denna uppsats belyses ledarrollen, det vill sÀga att uppsatsen Àr en studie som grundar sig pÄ chefernas egna utsagor om deras ledarskap. ProblemstÀllningen Àr att ta reda pÄ hur ledarskapet utövas samt vad det Àr som utmÀrker en bra ledare enligt cheferna sjÀlva. TillvÀgagÄngssÀttet i studien har huvudsakligen skett genom kvalitativ metod. För att kunna förklara och förstÄ ledarskapsrollen har utgÄngspunkten i studien varit relevanta teorier som belyser ledarskapet i forskningsarbetet. UtifrÄn det resultat som framkommit kan det konstateras att kommunikation Àr en nyckelfaktor för att lyckas som en framgÄngsrik ledare.

Detta arbete Àmnar undersöka vilka kroppsdelar som effektivast kommunicerar nervositet och blyghet hos en karaktÀr. Detta för att etablera riktlinjer för en animerare sÄ han/hon ska veta vilken kroppsdel som det bör lÀggas mest tid pÄ under produktionen. Detta genomfördes genom en stadig grund i litteratur inom Àmnet kroppssprÄk samt filmmaterial i form av referensmaterial. En karaktÀr animerades med ett kroppssprÄk som tyder pÄ ett nervöst samt blygt beteende. Sedan utvÀrderades de olika kroppsdelarna genom en kvalitativ undersökning dÀr det visar sig att ansiktet var den kroppsdel kommunicerar den efterstrÀvande sinnestÀmningen effektivast.

BerÀttelser finns överallt, de kommer frÄn vÀrlden runtomkring oss och nÄgonstans lever de kvar, bildar lager i vÄrt medvetana eller omedvetna. Med hjÀlp av berÀttandet orienterar vi oss i vÀrlden, det skapar mening av erfarenheter, konstruerar och kommunicerar uppfattningar om vÀrlden, oss sjÀlva och andra. BerÀttandet Àr en sÄledes ocksÄ en maktfaktor, i hur det positionerar och gör grÀnsdragningar.Undersökningen stÀller frÄgan om hur lÀrande sker genom berÀttandet om tre platser i Israel, och syftar till att ge fördjupad förstÄelse för berÀttandet som tillblivelseprocess.Den rör sig inom omrÄdet visuell kultur och behandlar seendet, representation, i relation till text och bild, verklighet och illusion.Genom att filma platserna, har jag tittat bakom de berÀttelser jag redan bÀr pÄ om dem, och pÄ sÄ sÀtt möjliggjort nya lÀrprocesser. Jag valde att arbeta med det filmade materialet utifrÄn titeln I vÀntan pÄ barbarerna, dÄ den gestaltar ocksÄ min upptagenhet med att dela in vÀrlden, i önskan att förstÄ den.Jag tittade pÄ platserna och de tittade tillbaka pÄ mig. Den sjÀlvreflexiva hÄllningen i granskningen av berÀttandet har lett till att jag vunnit kunskap genom egen tankeverksamhet.

Uppsatsen ifrÄgasÀtter varför det satsas sÄ mycket pengar pÄ den sÄ kallade nollvisionen i trafiken, nÀr det dör lÄngt fÀrre mÀnniskor dÀr Àn genom sjÀlvmord. Materialet hÀmtades in frÄn databaser och genom olika intervjuer. Resultatet visade att regeringen satsade 1,5 miljarder pÄ ÄtgÀrder inom infrastrukturer, medan bara 2 miljoner ges till sjÀlvmordsprevention. Massmedia undviker att behandla frÄgan pÄ grund av den sÄ kallade ?Werthereffekten? som innebÀr att ju fler som hör talas om det desto fler begÄr sjÀlvmord..

Syftet med den hÀr studien var att studera relationerna mellan fysisk aktivitet, psykologiskt vÀlbefinnande, sjÀlvkÀnsla och arbetstillfredsstÀllelse. Ett sekundÀrt syfte var att undersöka om mÄttlig intensitet av fysisk aktivitet Àr starkare korrelerat till de tre psykologiska begreppen Àn lÀtt och anstrÀngande intensitet. Studiens population (n=126) var mellan 26 och 65 Är frÄn ett sjukhus i södra Sverige. Fysisk aktivitet mÀttes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985), psykologisk vÀlbefinnande genom Psychological Well-Being Scale (Ryff, 1989), sjÀlvkÀnsla genom Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1989) och arbetstillfredsstÀllelse genom skalan Arbetstrivsel (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997 baserad pÄ Brayfield & Rothe, 1951). Resultatet visade att arbetstillfredsstÀllelse kan prediceras av fysisk aktivitet och psykologiskt vÀlbefinnande, psykologisk vÀlbefinnande kan prediceras av arbetstillfredsstÀllelse och sjÀlvkÀnsla och sjÀlvkÀnsla kan prediceras av psykologiskt vÀlbefinnande.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att förklara vad samÀganderÀtt innebÀr, dvs. vilka rÀttigheter och skyldigheter personer som Àger fast egendom tillsammans har, och pÄ vilket sÀtt samÀganderÀttsförhÄllandet kan upplösas, samt vad det innebÀr att nÄgon har fÄtt en inskrÀnkning i ÀganderÀtten genom ett förbud att överlÄta sin andel, dels för honom sjÀlv och dels för de andra delÀgarna nÀr man vill ansöka om försÀljning av hela egendomen enligt samÀganderÀttslagen. Den metod jag anvÀnt mig av vid författandet av denna uppsats har bestÄtt av litteraturstudier i form av lag, förarbeten, praxis och doktrin. Om tvÄ eller fler personer Àger fast eller lös egendom tillsammans som de erhÄllit genom arv, gÄva, testamente eller som de köpt anses de Àga egendomen med samÀganderÀtt. DelÀgarna kan rÀttsligt förfoga över sin ideella andel, men vid förvaltningsÄtgÀrder som rör hela egendomen krÀvs samtliga delÀgares samtycke.

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Rapporten beskriver hur ett processavsnitt vid Smurfit Kappa Kraftliner i PiteÄ fungerar och hur reglerkretsarna i detta processavsnitt optimeras för att fungera sÄ bra som möjligt. Optimeringen av kretsarna sker genom Lambdametoden och genom polkancellation. För kretsarna som Àr optimerade jÀmförs hur de fungerar före optimering mot hur de fungerar efter optimeringen. Processflödet för Stripper 2 Àr stabilare efter optimeringen. För Stripper 3 finns problem som inte kan lösas genom optimering av kretsarna.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras nÄgra paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvÀrvsarbete. Detta har undersökts genom att jÀmföra defaktorer som fÄr mÀnniskor att bli kriminella med dem som fÄr mÀnniskor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som fÄr mÀnniskor att kvarstanna i kriminalitetjÀmförts med motsvarande faktorer gÀllande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssÀtt och bedrivits genom ettantal intervjuer med bÄde kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som frÀmst anvÀnts Àr Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stÀmplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.FrÄgestÀllningarna har besvarats med att det gÄr att jÀmstÀlla yrkeskriminalitetmed traditionellt förvÀrvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer..