Sökresultat:
5643 Uppsatser om Förskolebarns intresse - Sida 39 av 377
En kartlÀggning av utbildningsnivÄ och intresse för vidareutbildning bland sjukgymnaster i Sverige
Bakgrund: Den svenska sjukgymnastikens historia strÀcker sig frÄn tidigt 1800-tal och professionen har genom Ären genomgÄtt en rad förÀndringar och utvecklas hela tiden. PÄ senare tid har kravet pÄ evidens och beprövad erfarenhet ökat inom professionen. Kunskapsutvecklingen inom hÀlso- och sjukvÄrden har dÀrför medfört ett behov av vidareutbildning. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga sjukgymnasters utbildningar inom olika arbetsmarknadssektorer och landsting/regioner i Sverige samt undersöka deras intresse för att vidareutbilda sig. Metod: Studien gjordes genom en webbenkÀtundersökning till 400 slumpmÀssigt utvalda medlemmar i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR).
Obligatorisk byrÄrotation : Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende
EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebÀr att byrÄrotation ska bli obligatoriskt, företag av allmÀnt intresse mÄste dÄ byta revisionsbyrÄ efter en begrÀnsad uppdragstid. Obligatorisk byrÄrotation Àr tÀnkt att stÀrka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen pÄ revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur tvÄ synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte lÄter sig pÄverkas av omvÀrlden nÀr de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utÄt mot externa parter.Syfte och problemVÄrt syfte med undersökningen Àr att utreda förslaget om obligatorisk byrÄrotation, varför det kan komma att införas och om det stÀrker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande pÄverka Sverige med stöd av erfarenheter frÄn Italien, som har haft obligatorisk byrÄrotation sedan 1974/1975? HuvudfrÄgan Àr: Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyrÄer och en nÀmndeman pÄ EU-kommissionen.
Ăppna dörrar för Kommunikation : Kommun och ungdom
Under vÄr praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras Äsikter och tÀnkesÀtt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrÄn detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner anvÀnder för att fÄ fram en dialog med ungdomar. För att besvara vÄr frÄgestÀllning begrÀnsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet Àr att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun anvÀnder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas pÄ en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjÀnstemÀn och politiker utifrÄn tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsomrÄdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del Àr strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhÀlliga debatten frÀmst som remissinstans. Skolan Àr dÄ en central lÀnk mellan kommun och ungdom, eftersom det Àr hÀr informationen kan spridas och nÄ den enskilda individen.
FörskollÀrares uppfattning om höglÀsning i förskolans verksamhet
Forskning visar att höglÀsning Àr viktig för barns sprÄkutveckling, att barn genom höglÀsning fÄr tillgÄng till fler ord, samt att höglÀsning kan bidra till att skapa ett intresse för det skrivna sprÄket hos barn. Undersökningens syfte Àrr att ta reda pÄ hur ett antal förskollÀrare ser pÄ betydelsen av höglÀsning för barn i förskolan, hur höglÀsningen ser ut i verksamheten, och hur höglÀsning pÄverkar barnens utveckling av sprÄket.I intervjuerna anvÀndes den ostrukturerade intervjumetoden, dÀr följdfrÄgor kan stÀllas till de intervjuade. Jag har valt att trÀffa förskollÀrarna och intervjua dem, och göra ljudinspelningar samt anteckningar med penna och block under intervjuerna. Fem förskollÀrare intervjuades pÄ fyra olika förskolor. Informanterna Àr mellan 24 och 50 Är och har arbetat olika lÀnge inom förskolans verksamhet.Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att höglÀsning i den pedagogiska verksamheten kan anvÀndas som ett redskap för att frÀmja barns sprÄkutveckling, och alla de intervjuade förskollÀrarna visade tydligt att de ansÄg det vara viktigt med höglÀsning för barn och deras sprÄkutveckling.
FörvÀrvsanalys i praktiken - en fallstudie om tillÀmpningen av IFRS 3
Bakgrund och problem: NÀr ett noterat företag inom EU förvÀrvar ett annat bolag och bildaren koncern ska en förvÀrvsanalys göras. Den av IASB utgivna standarden IFRS 3 innehÄlleranvisningar för upprÀttande av förvÀrvskalkylen. Standarden som Àr principbaserad angerdock bara att tillgÄngar och skulder ska vÀrderas till verkligt vÀrde, men inte hur processen attta fram dessa vÀrden gÄr till i praktiken. Hur ett företag faktiskt angriper denna process ochtolkar IFRS 3 blir dÀrför av intresse att studera.Syfte: Författarna vill kartlÀgga analysprocessen vid upprÀttande av förvÀrvskalkylen. Det Àrav vikt för att kunna skapa en förstÄelse för hur företag i praktiken anvÀnder IFRS 3 vidupprÀttandet av en förvÀrvskalkyl.AvgrÀnsningar: Uppsatsen kommer bara att behandla processen efter förvÀrvet dÄköpeskillingen identifieras och allokeras i förvÀrvsanalysen.
Nedskrivningar -för en rÀttvisande bild eller eget intresse?
Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen.
Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme nÀr det gÀller vilken metod som ska tillÀmpas vid nedskrivning av anlÀggningstillgÄngar.
En villkorsstudie om försÀkrat intresse i motorfordonsförsÀkring - vilka konsekvenser fÄr begreppen "verklig Àgare" och "huvudsaklig brukare"?
FörsÀkringspremien för motorfordonsförsÀkring Àr idag mycket hög för ungdomar. Det fÄr till följd att mÄnga ungdomar vÀljer att uppge sina förÀldrar som Àgare till bilen för att fÄ en lÀgre premie. De riskerar att inte fÄ nÄgon ersÀttning alls vid ett skadefall eftersom försÀkringsbolagen ofta krÀver att försÀkringstagaren Àr ?verklig Àgare? och ?huvudsaklig brukare? till fordonet. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra olika försÀkringsbolags villkor för att utreda hur klausulerna om försÀkrat intresse Àr utformade i motorfordonsförsÀkringar.
Att planera adekvat teknikundervisning för Äk 4-6
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare förhÄller sig till de nationella styrdokumenten och hur de resonerar vid planering av teknikundervisningen. Metoden för studien Àr en kvalitativ intervjustudie med utgÄngspunkt i hur grundskollÀrare planerar och hur de tÀnker delge eleverna teknikÀmnets syfte och mÄl. Tre tillvÀgagÄngssÀtt vid planeringsarbetet samt tvÄ sÀtt att presentera undervisningens syfte för eleverna har framkommit. Ett arbetsomrÄde kan inledas med en presentation av syftet, arbetsomrÄdet kan ocksÄ starta med att vÀcka intresse för arbetet och sedan presenteras dess syfte..
CertifikatframstÀllaren inom ramen för informationssÀkerhet
Allt eftersom kommunikations- och informationstekniken utvecklas, blir det vanligare att mÀnniskor integrera med varandra pÄ elektronisk vÀg. Information skickas och det har uppstÄtt ett behov av att kunna sÀkra att den person som integrationen sker med ocksÄ Àr den som han eller hon utger sig för att vara och att de uppgifter som skickats inte blivit förÀndrade pÄ nÄgot sÀtt, samt att inga obehöriga tar del utav den. De traditionella metoderna att sÀkerstÀlla ett dokuments innehÄll och avsÀndarens identitet, dÀr underskriften haft en central betydelse, har kommit att appliceras pÄ den moderna tekniken. RÀttsliga aspekter har diskuterats och för att hÄlla takt med den snabba tekniska utvecklingen och för att överbrygga landsgrÀnserna inom EU, har det uppstÄtt regleringar pÄ omrÄdet i syfte att skapa en ökad sÀkerhet nÀr det gÀller elektroniska överförda dokument och de underskrifter som kan finnas pÄ dessa. För att kunna skapa en sÀkerhet för den överförda informationen och en tillit för den som ska förlita sig pÄ dokumentets innehÄll, finns det i lag (2000:832) om kvalificerad elektronisk signatur regleringar som avser Ätagandet gÀllande en tredje man, en s.k.
Vem tar plats i arkivet? : - Riksarkivet och personarkiven 1901-2002
Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frĂ„gan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens bestĂ„ndsprofil under perioden 1901-2002. Ămnet Ă€r av intresse dĂ„ tidigare forskning kring personarkiv frĂ€mst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frĂ„gor kring personarkivens anvĂ€ndningsomrĂ„den för forskarsamhĂ€llet. Undersökningens teoretiska ramverk utgĂ„r frĂ„n att arkiven inte Ă€r neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rĂ„dande tidsandans idĂ©er och förutsĂ€ttningar. DĂ€rigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och stĂ€llningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgĂ„ngspunkt för studien Ă€r hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vĂ„r förstĂ„else av det förgĂ„ngna.       Undersökningen bestĂ„r metodologiskt av tvĂ„ delstudier ? en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrĂ„gan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestĂ„nd, dĂ€r kĂ€llmaterialet bestĂ„tt i Riksarkivets bestĂ„ndsöversikt över person- slĂ€kt- och gĂ„rdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under Ă„ren 1901-2002 gĂ„r frĂ„n att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som pĂ„ ett aktivt sĂ€tt bĂ„de insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial.
FjÀrran eller nÀra Hur gÄr det ?
SAMMANFATTNING
Elever som gÄr Estetiskt program med inriktning animation, har flyttat till Eksjö frÄn hela landet eftersom det Àr riksintag. Hur gÄr det dÄ för dessa elever som ger sig ivÀg hemifrÄn redan vid 15-16 Ärs Älder? En del flyttar lÄngt, och har bara möjlighet att Äka hem under de lÀngre loven. Andra behöver inte flytta lika lÄngt och kan utan problem Äka hem varje helg.
Under min praktik pÄ Eksjö gymnasium sÄg jag att flera av dessa elever har problem med sin situation. Kan det vara deras separation frÄn hemmet och den stora omstÀllning detta kan föra med sig, som var orsaken till problemen? Finns problemen i större utstrÀckning hos de elever som flyttat ?lÄngt? jÀmfört med dem som flyttat ?kort?? Kanske finns det andra orsaker till problemen.
Det kanske kan vara sÄ att en del elever ser en chans att komma hemifrÄn genom att söka ett program med riksintag, vilket kan betyda att man inte har det genuina intresset för detta program.
Idella idrottsföreningar : att motivera ideellt arbete
Bakgrund och problem: Definitionen av en ideell förening Àr en förening som finns till för att frÀmja sina medlemmars intressen.  I Sverige finns det ett brett intresse av att vara en del av och arbeta med ideella uppgifter. Statistik visar att mÀn och kvinnor arbetar ideellt 16 timmar per mÄnad i ideella föreningar, stiftelser och liknande. Arbete som görs utan ersÀttning. Ideella föreningar har knappa resurser och letar efter vÀgar att pÄ bÀsta sÀtt utnyttja dessa.
Hur lÄter det? : ElgitarrlÀrares syn pÄ att undervisa i sound och utrustning
Föreliggande uppsats har som syfte att ta reda pÄ vilken syn elgitarrlÀrare pÄ estetiska gymnasieprogram har kring förmedling av sound och utrustning och vilka metoder de tillÀmpar för att lyfta fram dessa moment i sin undervisning. Sound kan definieras pÄ mÄnga sÀtt, men i detta arbete har det en innebörd av vilka klanger som olika instrument, förstÀrkare och diverse hjÀlpmedel kan producera. MÄlet Àr att ge nuvarande och blivande instrumentpedagoger en inblick i hur elgitarrlÀrare arbetar med dessa moment i undervisningen idag. Förhoppningen Àr Àven att studien ska kunna ge inspiration till att utveckla metoder och finna redskap som hjÀlper elever att skapa ett eget sound. Datamaterialet bestÄr av intervjuer med fem elgitarrlÀrare samt observationer av tre av dessa lÀrares gitarrlektioner.
IntresseavvÀgning : Integritetsskydd i arbetslivet
I dagslÀget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollÄtgÀrder en arbetsgivare fÄr vidta i förhÄllande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder pÄ att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger pÄ hypotesen om att lagstiftning pÄ omrÄdet ska tillkomma.Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollÄtgÀrd Àr tillÄten dÄ den inkrÀktar pÄ en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvÀgning dÀr arbetsgivarens intresse av ÄtgÀrden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vÀgs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvÀgning ser ut i dagslÀget samt att analysera hur intresseavvÀgningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning pÄ omrÄdet.En analys av intresseavvÀgningen i dagslÀget leder till att en intresseavvÀgning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas pÄ sÄ sÀtt att det Àr arbetsgivarens syfte med kontrollÄtgÀrden som stÀlls mot vilken grad kontrollÄtgÀrden inkrÀkar pÄ arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollÄtgÀrd fÄr företas vÀgs dessa intressen mot varandra med bedömning av omstÀndigheter som pÄverkar dessa intressen.
Den nya smygreklamen : En kvalitativ studie av AvsÀndar-Finansierade Program och dess betydelse för tv-branschen
Syftet med studien Àr att belysa, problematisera och diskutera fenomenet Advertiser-Funded Programming eller AvsÀndar-Finansierade Program som det kallas för pÄ svenska. AvsÀndar-Finansierade Program Àr en av de senaste trenderna nÀr det kommer till att integrera organisationskommunikation med massmedia. Annonsörerna har tagit steget frÄn att enbart exponera produkter och varumÀrken i reklampauser i och mellan program till att nu finnas med som en finansiell aktör i finansierings- och produktionsprocessen. Samtidigt som organisationers externa kommunikation integreras i underhÄllningsprogrammen minskar publikens möjlighet att vÀrja sig frÄn kommersiella budskap eftersom budskapet blir en del av det redaktionella innehÄllet. För att hÀmta Äsikter och tankar frÄn personer som direkt berörs av annonsörernas intÄg i produktionsprocessen genomfördes kvalitativa intervjuer per telefon med personer som arbetar aktivt med AFP.