I och med internets utveckling och sociala mediers framvÀxt stÀlls företag och deras marknadsförare inför en ny situation om hur omgivningen kan tolkas. Sociala medier uppdateras varje sekund och Àr en direktsÀndning av det senaste. En av marknadsförares arbetsuppgifter Àr att analysera företags situation. I arbetet med situationsanalys samlar marknadsförare in information om ett företags omgivning - information som kan finnas i sociala mediers informationsflöde. Information som ligger till grund för att rÀtt strategiska beslut kan fattas med rÀtt information som underlag.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur barn skapar och upprÀtthÄller relationer med andra barn. Anledningen var ocksÄ att försöka fÄ fram om detta relationsarbete kan innebÀra konsekvenser pÄ lÀrandemiljön.  Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer, genomförda i klass 6 med tolv elever. I resultatet av undersökningen uttryckte eleverna bl.a. sina Äsikter om hur viktigt det Àr med kompisar. Kompisar behövs som sÀllskap, men ocksÄ utifrÄn gemensamma intressen, men framförallt sÄ vÀrdesÀtts tilliten mellan kompisar.

Ljuddesign i spel för sociala medier lider mĂ„nga gĂ„nger av en uppenbar kvalitetsbrist och detta arbete syftar till att undersöka hur ljudets funktion i framförallt Facebookspel kan förbĂ€ttras utifrĂ„n de begrĂ€nsningar formatet presenterar. Bakgrundsdelen avhandlar ljuddesign frĂ„n ett historiskt perspektiv samt hur det traditionellt sett anvĂ€nds idag. Även Ă€mnet sociala medier som helhet tas upp och kombination av dessa tvĂ„ omrĂ„den, ljuddesign och sociala medier, avhandlas. Som ett led till detta genomfördes en enkĂ€tundersökning för att undersöka spelarnas upplevelse av ljudet och deras Ă„sikter kring detta. Det praktiska arbetet genomfördes i samarbete med Muskedunder Interactive och involverade att skapa ljud Ă„t ett av deras befintliga Facebookspel, Hello Adventure, samt ljud ett nyutvecklat iPhonespel, Yummy Bear, som i arbetet anvĂ€ndes som jĂ€mförelse till Hello Adventure..

Bakgrund:Anledningen till att vi valde barnboken som utgÄngspunkt för denna uppsats var att vi bÄda har ett stort intresse av den. Vi har Àven erfarenhet av att arbeta med barnboken i barngrupper och sett hur den kan engagera barn. DÀrför ville vi ta reda pÄ hur den anvÀnds av pedagoger i förskolan eftersom vi upplever att det Àr mycket som tar barnens tid, bland annat surfplattor och datorer.SyfteSyftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetade med barnboken i sin verksamhet pÄ förskolan. Vi ville se om de anvÀnde den i sitt arbete med att ge barnen en skriftsprÄksstimulerande miljö samt vid det sociala samspelet.Metod:Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod. DÀrför har vi intervjuat Ätta pedagoger om hur de anvÀnder sig av barnboken i den dagliga verksamheten.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ om fyra kvinnor i tvÄ mellanstora vÀst och sydsvenska stÀder upplever stress sett ur ett rollperspektiv i vÄrt senmoderna samhÀlle. Vi ville Àven veta vad som stressar dem i de olika rollerna, samt hur de balanserar de olika rollerna. Vi har intervjuat fyra kvinnor mitt i livet och sedan analyserat deras berÀttelser gentemot aktuell teori i Àmnet kring rollstress. VÄra funderingar har kretsat kring hur kvinnan kombinerar sina olika roller i vÄrt komplexa samhÀlle, med alla dess krav och möjligheter. Vi har kommit fram till att samtliga av vÄra informanter kÀnner av stress i olika grad och att upplevelsen kan variera beroende pÄ vilket socialt sammanhang man befinner sig i.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.

Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar det centrala nervsystemet och det levŽder ofta till förlamningssymtom. Det Àr fler kvinnor Àn mÀn som drabbas och det finns en stor utbredning av sjukdomen i de tempererade klimatzonerna. Livskvalitet Àr en subjektiv upplevelse som har olika betydelse för olika personer. Det innefattar personers fysiska och psykiska hÀlsa, personliga övertygelser, sociala relationeroch grad av sjÀlvstÀndighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som pÄverkar personers upplevelse av livskvalitet vid multipel skleros.

Att som organisation anvÀnda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation Àr en avvÀgning mellan att hjÀlpa drabbade intressenter eller attskydda organisationens anseende hos intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier Àrinte en envÀgskommunikation vilket gör det möjligt för intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie Àr att utifrÄn en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvÀgningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation pÄ sociala medier innebÀr samt om det finnsspecifika framgÄngsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och intressenter under enpÄgÄende kris. Detta besvaras med hjÀlp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgÄngsfaktorer för en lyckadanvÀndning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjÀlp av resultatetsom stÀrkte insamlad innehÄll i litteraturgenomgÄngen.

Fenomenet sociala medier tar i och med det ökande internetanvÀndandet allt större plats i vÄr vardag. Behovet av att kommunicera och uttrycka sina Äsikter online har lett till att anvÀndandet av sociala medier ökat lavinartat vÀrlden över ? nÄgot som skapar stora fördelar för företag nÀr det kommer till att marknadsföra sig pÄ effektiva sÀtt. Idag Àr det inte lÀngre en frÄga om ett företag ska anvÀnda sig utav sociala medier, utan snarare pÄ vilket sÀtt. Denna uppsats handlar om hur skandinaviska textil- och modeföretag arbetar med sociala medier och i synnerhet med den mobila applikationen Instagram.

Livskvalitet Àr ett brett fenomen som definieras utifrÄn olika livsomrÄden sÄsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men Àven utifrÄn mer subjektiva upplevelser sÄsom vÀlbefinnande, tillfredsstÀllelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsÀttning upplever sÀmre livskvalitet jÀmfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet betrÀffande socialt och psykiskt vÀlbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Studien baseras pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med fyra semistrukturerade intervjuer dÀr analysen gjorts utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Det övergripande resultatet Àr att intervjupersonerna kÀnner ett socialt och psykiskt vÀlbefinnande.

Det Àr inte ovanligt att massmedia rapporterar om hur anvÀndningen av sociala medier orsakar negativa följder. Detta vÀckte vÄrt intresse och utifrÄn perspektivet sociala medier, valde vi dÀrför att undersöka var grÀnserna gÄr mellan det offentliga, det privata och arbetslivet. Initialt behandlas frÄgan om vad som anses tillhöra det privata respektive det offentliga, vilket Ätföljs av frÄgorna om var arbetslivet befinner sig i relation till dessa och vad som kontrollerar dessa grÀnser. För att kunna undersöka, analysera och diskutera dessa frÄgor har vi genomfört en intervjustudie. Resultaten tyder pÄ att grÀnserna Àr svÄrdefinierbara och att de Àr individuellt förankrade.

Sociala medier har fÄtt allt större betydelse nÀr det gÀller kommunikation mellan mÀnniskor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit bÄde möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna dÀr de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strÀvan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara pÄ sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fÄtt namnet social commerce. Social commerce Àr ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försÀljning av varor och tjÀnster via sociala medier. VÄrt mÄl med denna studie Àr att undersöka anledningarna till varför nÄgra svenska företag har valt att anvÀnda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det Àr som gör att sociala medier Àr en lÀmplig plattform för e-handel.

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka levnadsförhÄllanden bland arbetslösa ungdomar. Syftet var Àven att undersöka vilka konsekvenser som arbetslösheten kan föra med sig för ungdomarna. Konsekvenser som har undersökts Àr inom livsomrÄdena 1)hÀlsa 2) sociala relationer och fritid 3) konsumtion 4) rökning, alkohol och droger 5)kriminalitet och 6) livet i sin helhet. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ metod med enkÀter, som har delats ut till arbetslösa ungdomar i tvÄ kommuner i Sverige. För att ta reda pÄ varför vissa ungdomar pÄverkas negativt av arbetslösheten, medan andra förblir nÀstintill opÄverkade har ekonomi- skammodellen anvÀnts.

Syfte: VÄrt syfte Àr att öka förstÄelse för hur de olika motivationsfaktorerna sjÀlvförverkligande, gemenskap och altruism (i samhÀllsfrÄgor) Àr motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser frÄn empirin har vi anvÀnt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptÀckte vi olika sÀtt hur de tre teman pÄverkade ledare i sociala företags motivation. Vi sÄg Àven att gemenskap Àr den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i ett socialt företag pÄ flest sÀtt, följt av sjÀlvförverkligande och sedan altruism (i samhÀllsfrÄgor). Resultatet var förvÄnade dÄ tidigare forskning mer föresprÄkar altruism som den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i sociala företag i störst utstrÀckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag Àn vad tidigare forskning har visat. VÄrt resultat skapar en större och djupare förstÄelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..