Syftet med denna studie Àr att synliggöra den förstÄelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. HÀr studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. FrÄgestÀllningarna som utforskas Àr: Hur anvÀnds normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstÄs i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförstÄelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter anvÀnds en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgÄngspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via forum som sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara pÄ varför arbetstagare vÀljer att uttrycka sig om sin arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan fÄ. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via sociala medier om sin arbetssituation genomförts. DÀrefter har vinjetter utformats utifrÄn resultatet frÄn intervjuerna samt ett uppmÀrksammat fall i tidningen om just en sÄdan hÀr hÀndelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner pÄ situationerna.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur övergrepp mot Àldre i nÀra relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive Àldre, samt att diskutera möjliga ÄtgÀrder inom omrÄdet. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av mÀnnen efter sin 65-Ärsdag har utsatts för nÄgon form av övergrepp. Det Àr sÄledes ett viktigt Àmne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjÀlp av litteratur och informanters kunskap har problemomrÄdet utforskats.

Dagens teknik erbjuder en mÀngd olika sÀtt för mÀnniskor att kommunicera och interagera med varandra. Denna uppsats Àr en studie i bilddelning pÄ sociala medier med fokus pÄ amatörfotografers anvÀndande av tekniken i syfte för att nÄ ut med sina fotografier. Huvudfokus lades pÄ vad för strategier de anvÀnde sig av, men Àven pÄ anvÀndarnas olika mÄlsÀttningar. Med hjÀlp av tidigare forskningsarbeten och djupgÄende intervjuer har vi lyckats Äterkoppla den egna empirin med vÄra teoretiska utgÄngspunkter och dragit slutsatsen att anvÀndandet av sociala medier i syftet för att nÄ ut med sina bilder till andra mÀnniskor varierar vÀldigt stort frÄn person till person. Hur tekniken anvÀnds för detta syfte Àr dÀrmed unikt för den individuelle anvÀndaren, dock har vi lyckats identifiera vissa likheter i anvÀndandet av sociala medier i dessa syften. .

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för sÄvÀl privatpersoner som företag, nÄgot som uppmÀrksammats och utnyttjats för frÀmjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrÄgasÀttas dÄ sociala medier utgÄr frÄn en plattare hierarki Àn tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes dÀrför i denna rapport.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hiv-positivas berÀttelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berÀttelser och vilka samhÀlleliga normer som Äterfinns i individernas berÀttelser. Syftet har Àven varit att sprida information om hiv inom akademien, att lÄta hiv-positivas berÀttelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berÀttelser i en samhÀllelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhÀlleliga kontexter och visar pÄ relationen mellan tid, plats, medicinska framgÄngar och vÀrderingar. Det finns fÄ studier gjorda under 2000-talet som bÄde tar upp ett normkritiskt perspektiv pÄ samhÀlleliga diskurser och innehÄller hiv-positivas berÀttelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill sÀga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de dÀr? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

De senaste 20 Ären har antalet suicidförsök kommit att öka bland ungdomar iSverige. Undersökningar visar att suicid och suicidförsök Àr ett relativt tabubelagtÀmne vilket leder till svÄrigheter att nÀrma sig och förstÄ mÀnniskan i denna mycketkÀnsliga situation. Syftet med studien Àr att kartlÀgga ungdomars riskfaktorer försuicidförsök. Litteraturstudien inkluderar artiklar, merparten kvantitativa, sominhÀmtats efter sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Dessa har granskatsinduktivt varpÄ resultaten Àr sammanstÀllda i tre olika teman; 1) personligakaraktÀrer och egenskaper, 2) sociala faktorer och 3) psykiska och fysiska faktorer.För ökad förstÄelse av resultatet har en indelning i subteman gjorts.

Syftet var att teoretiskt generera en analysmodell för företag som kan bistÄ dem med att faststÀlla möjligheterna till relation mellan varumÀrke och konsument samt att testa modellen empiriskt. Kvalitativ metod ligger till grund för uppsatsen, dÄ vi valde att studera möjligheterna till relation mellan konsument och varumÀrke via intervjubaserade samtal med konsumenter. Vi anvÀnde teoristudier av konsumentbeteende, varumÀrkesbyggande och relationsmarknadsföring för att generera modellen. Data frÄn konsumenterna lÄg till grund för att testa modellens hÄllbarhet. Teoristudierna resulterade i en analysmodell som testades empiriskt pÄ konsumenter.

I uppsatsen Àr syftet att ta reda pÄ: Hur pedagoger ska kunna understödja godakamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation.Uppsatsen genomförs genom att nÄgra pedagoger pÄ tvÄ förskolor intervjuas om hur de i sittarbete understödjer goda kamratrelationer, Àven sju barn intervjuas för fÄ se deras syn pÄ huren bra kamratrelation och Àven hur sÀmre relation Àr enligt barnen.Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer Àr ettviktigt Àmne som de menar att de stÀndigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat ÀrnÄgon som Àr snÀll och en dÄlig kamrat Àr nÄgon som förstör leken eller nÄgon som sÀger dufÄr inte vara med..

Studien syftar till att undersöka den ökade pressen pÄ den personliga imagen pÄ de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i Äldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i tvÄ vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa informantintervjuer och tvÄ fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har dÀrefter transkriberats för att senare sammanstÀllas med hjÀlp av ett kvalitativt analysschema. TillÀmpad analysmetod Àr hermeneutisk meningstolkning som gÄr ut pÄ att analysera de separata delarna som skapar förutsÀttning för att förstÄ helheten. Analysschemat Àr dÀrför uppdelat pÄ fyra huvudteman: anvÀndarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen pÄ sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet pÄ sociala medier.

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieÄldern anvÀnder sociala medier. Syftet med vÄrt arbete Àr att bidra med kunskap om deras anvÀndning av sociala medier, sÀrskilt utifrÄn skolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid SamhÀllsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vÄrt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas anvÀndning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror frÀmst pÄ pojkarnas tillgÄng till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgÄng till egen dator genom ett sÄ kallat en-till-en koncept, vilket gör att de Àr mer aktiva pÄ nÀtet.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext problem som fÄtt större uppmÀrksamhet pÄ senare tid. Det kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det sÄvÀl ur ett individ- som samhÀllsperspektiv Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket i sin tur ökar risken för ohÀlsa ur mÄnga aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för orovÀckande skolfrÄnvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för ökad nÀrvaro.Metod: Litteraturstudie dÀr data utgörs av resultat frÄn sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehÄllsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier vÀxte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrÄnvaro, konsekvenser av skolfrÄnvaro, ÄtgÀrder för att minska frÄnvaro och förmodade vinster av detta.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ gitarrlÀrares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier anvÀnds i gitarrundervisningen pÄ musikutbildningar pÄ olika nivÄer. För att uppnÄ detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlÀrare. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lÀrare, med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, fÄr fler kÀllor att inhÀmta lektionsmaterial ifrÄn och att informationen Àr mer lÀttillgÀnglig nu Àn förr. Det framkommer ocksÄ av resultatet att lÀttillgÀngligheten kan vara nÄgonting negativt och kan lÀmna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna Àr att lÀrare anser att undervisningen blir bÀttre med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt..

Varje Är drabbas ett tusental mÀnniskor i Sverige av allvarlig brÀnnskada, en skada som kommer att förÀndra deras liv för alltid. Sjuksköterskan kan dagligen möta mÀnniskor som kÀnner sig stigmatiserade, kanske utan att hon vet om det. Den brÀnnskadade kan inte dölja sitt yttre och sjuksköterskan kan inte lÄta bli att lÀgga mÀrke till det. Syftet med denna studie Àr att belysa hur mÀnniskor som drabbats av allvarlig brÀnnskada upplever sin livssituation efter skadan. Resultatet Àr sammanstÀllt genom analys av sex kvalitativa artiklar.