Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.

Titel: Kundanpassningar pĂ„ den svenska marknaden ? En koppling mellan kundanpassningar och lojalitet.Slutseminarium:  2011-05-31Ämne:  Företagsekonomi (61-90 hp), marknadsföring, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Johanna Borg och Nina RappHandledare:  Urban LjungquistNyckelord:  Relationer, relationsmarknadsföring, 1-till-1 marknadsföring, masskundanpassning,kundlojalitet, mikromarknadsföringProblemformulering:  Hur pĂ„verkar kundanpassningar svenska konsumenters lojalitet gentemot företag?Syfte:  Syftet med denna uppsats Ă€r att utveckla förstĂ„elsen om sambandet mellan kundanpassning och lojalitet.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ tidigare forskning inom Ă€mnet kundanpassning, sĂ„ som relationer, lojalitet, interaktioner med kunden och teknikens pĂ„verkan.Metod:  En kvalitativ ansats har anammats, dĂ€r en extensiv enkĂ€t skickats ut till svenska konsumenter i olika Ă„ldrar, kön och inkomststatus.Empiri: I det empiriska underlaget presenters de svar respondenterna angivit.Analys:  UtifrĂ„n det empiriska underlaget har en djupare analys genomförts för att belysa skillnaderna i respondenternas svar jĂ€mfört med vad teorin presenterar.Slutsats och diskussion: Studien har pĂ„visat att det inte finns konkreta nĂ„gra bevis för att kundanpassningar leder till lojalitet, istĂ€llet har det gĂ„tt att framlĂ€sa att kundanpassningar hjĂ€lper till att bygga relationer, vilket i sig Ă€r grunden till lojalitet..

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för hur lÀrande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lÀrandet fÄr för arbetet. Vi har sett att olika sorters lÀrande uppstÄr i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap vÀrderas olika beroende pÄ de antaganden som styr organisationen och högre vÀrderad kunskap tenderar att uppmÀrksammas mer Àn annan kunskap. Relationer Àr en förutsÀttning för lÀrande och hur dessa uppstÄr och förÀndras beror pÄ tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer pÄverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen pÄ olika sÀtt..

Psoriasis Àr en inflammatorisk hudsjukdom som uppkommer i perioder. Sjukdomens behandling gÄr ut pÄ att lindra patientens besvÀr men gÄr inte helt att bota. Dagens samhÀlle kan uppfattas som ytligt och utseendefixerat vilket leder till att personer som lider av psoriasis kan kÀnna sig annorlunda pÄ grund av den förÀndrade huden. Syftet med uppsatsen Àr att belysa patienters erfarenheter av att leva med psoriasis. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie utifrÄn Axelsson (2008).

De senaste Ären har sociala medier fÄtt allt större betydelse i mÀnniskors liv. Det diskuteras om det till och med har varit en del av förutsÀttningarna för omvÀlvande sociala förÀndringar i olika lÀnder. Det mesta av det som skrivits om sociala medier och hur de anvÀnds rör dock vinstdrivande företag eller uppseendevÀckande protester. Mycket lite har skrivits om hur ideella organisationer och sociala rörelser med en mer lÄg profil anvÀnder dem. Detta examensarbete syftar dÀrför till att undersöka hur moderna sociala rörelser anvÀnder sociala medier i sitt arbete.

Inom alla typer av arbetsgrupper förkommer konflikter, vilka kan hÀrledas till individers arbetsrelaterade beteende. Denna studies syfte Àr att med en kvalitativ litteraturstudie, ur ett socialpsykologiskt perspektiv belysa pÄ vilket sÀtt arbetsrelaterade sociala roller kan bidra till att konflikter uppstÄr inom arbetsgrupper. Resultatet visar att arbetsfunktionella sociala roller, individers arbetsrelaterade beteende förklaras till socialt beteende, socialisering, social struktur, social interaktion, sociala normer, makt och position. Vanliga konflikter som författare relaterar till arbetsfunktionella sociala roller Àr i huvudsak rollkonflikter, sakkonflikter, norm och vÀrderingskonflikter, positions- och maktkonflikter. För att undvika destruktiva konflikter, och sÄledes iatÀllwt kunna skapa konstruktiva konflikter, Àr det av vikt att det finns ett öppet arbetsklimat dÀr olikheter respekteras och arbetsrelaterade problem, arbetsmÄl samt arbetssituationer inom arbetsgrupper noga diskuteras.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Dagens ungdomar befinner sig i större utstrÀckning i frÄnvaro av vuxna. De lever idag i ett allt mer utprÀglat mediesamhÀlle, de matas ideligen av det massmediala utbudet och det handlar mer om yta och prestationer Àn om kÀnsla och medmÀnsklighet. Syftet Àr att undersöka hur sex unga mÀn i Äldrarna 16-17 Är upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser pÄ manlighet och maskulinitet i relation till familj, skola samt vÀnner/fritid ? dÀr sistnÀmnda Àven inkluderar nÀtverksamhet som Facebook.Empiri har samlats in med hjÀlp av intervju som metodverktyg. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Connells teorier kring maskulinitet och den hegemoniska maskuliniteten samt Bourdieus begrepp habitus och kapitaltillgÄngar.Ett tydligt och framtrÀdande resultat har visat sig, nÀmligen att identitetsskapandet pÄverkas och Àr beroende av ett flertal faktorer.

I den hÀr uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur FörÀldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för RÀttigheter, Frigörelse, HÀlsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser pÄ missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger pÄ organisationernas egna material, frÀmst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) frÄn Ären 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som sjÀlv bÀr ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omstÀndigheter denne inte kunnat pÄverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker fÄr betydelse för vad vi tycker och tÀnker om sagda fenomen och dÀrmed hur vi handlar gentemot dessa. DÀrför Àr det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att pÄverka den samhÀlleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan fÄ konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vÄrt samhÀlle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs..

Bakgrund   Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten av hjÀrtinfarkt halverats tack vare forskning kring hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. DÄ flera studier visar att mÄnga patienter som överlever en hjÀrtinfarkt upplever lÄgt vÀlbefinnande behöver dessa stöd i sin ÄterhÀmtningsprocess.Syfte Syftet var att belysa betydelsefulla faktorer vid bemötandet av patienter under ÄterhÀmtningsprocessen efter hjÀrtinfarkt, detta ur ett patientperspektiv.Metod   En litteraturstudie har gjorts utifrÄn tio kvalitativt vetenskapliga artiklar  hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och PubMed. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sammanfördes dessa i en översiktstabell. UtifrÄn detta identifierades Äterkommande nyckelord, vilka alla svarade pÄ syftet, för att dÀrefter sammanstÀllas under fem kategorier.                              Resultat  De fem kategorier som framkom Àr: Kunskap och information, Acceptans och hanteringsstrategier, Den upplevda kroppen, Goda sociala relationer och Existentiell mening. Resultatet visar att patienter som överlevt en hjÀrtinfarkt Àr i stort behov av relevant kunskap och information, sÄvÀl verbal som skriftlig sÄdan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare Àmnar studien ta reda pÄ hur socialarbetare sjÀlva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvÄrar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering dÀr tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svÄrigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.

Syftet med denna uppsats var dels att kartlĂ€gga vilken professionell hjĂ€lp vĂ„ldsamma mĂ€n kan fĂ„ i Stockholms lĂ€n samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer. Undersökningen bestĂ„r delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter dĂ€r alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrĂ„n ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har anvĂ€nts Ă€r de som handlar om relationsvĂ„ld och maktlöshet med olika orsaksförhĂ„llanden sĂ„som samhĂ€llsrelaterade och vĂ„ldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning anvĂ€ndes vid analysen av resultaten.

Vi har i denna uppsats undersökt hur Röda Korsets vision och den sociala gemenskapen pÄverkar engagemanget och motivationen hos en specifik grupp volontÀrer pÄ mötesplatsen Kupan i Halmstad. Vi utgick ifrÄn en kvalitativansats i utformandet av uppsatsen, dÀr vi genomförde kvalitativa intervjuer för insamlandet av vÄrt empiriska material. Detta analyserade vi sedan utifrÄn Philip Selznicks institutionalisering, Mats Alvessons organisationskultur, Randall Collins interaktionsritualer samt Thomas Scheffs sociala band. För att förstÀrka vÄr analys kopplade vi den till tidigare forskning utförda av Svedberg, von Essen och Jegermalm men Àven till Haski-Leventhal och Cnaans studie. Resultatet av vÄr studie visade att Röda Korset som organisation och dess vÀrderingar pÄverkar den sociala gemenskapen, denna sociala gemenskap Àr ett grundlÀggande motiv för att volontÀrerna ska engagera sig inom Röda Korset..

Detta Àr en kvalitativ studie om förÀldrars erfarenheter och upplevelser av att vara förÀlder till barn med olika svÄrigheter, hur de upplever sitt förÀldraskap och sin livssituation. Studien tar sin utgÄngspunkt i öppenvÄrdsverksamheten Axet. Syftet har konkretiserats med hjÀlp av frÄgorna: Hur upplevde förÀldrarna sin situation före de sökte stöd och hur upplever de sin situation efter stödet i relation till: sitt förÀldraskap, sin sjÀlvbild och sina familjerelationer/sociala band? Hur pÄverkas förÀldrarna kÀnslomÀssigt av stödet frÄn Axet? Datainsamlingsmetoden har varit livsvÀrldsbaserade temaintervjuer som utgÄtt frÄn sex teman: förÀldraskap, familj, sjÀlvbild, emotioner och relationer/sociala band, skam och stolthet. Undersökningen genomfördes med nio familjer och en referensgrupp frÄn Axet.

Eleverna i denna studie gÄr naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar pÄ elevernas berÀttelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte Àr att visa pÄ den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan pÄverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lÀrande.Studiens syfte Àr att belysa om gymnasieungdomar pÄ naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgÀnget med sina hundar. Genom umgÀnget med djur blir mÄnga fysiska och psykiska behov tillfredsstÀllda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgÀnget med djuren för med sig, Àr viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nÄ de uppsatta mÄlen inom skolan.