Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, anvÀnds i svenskundervisningen. Litteraturen vi anvÀnde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna Àr en tÀmligen ny företeelse. Som informationshÀmtande metoder anvÀnde vi elevenkÀter som vi delade ut i en sjua, en Ätta och tvÄ nior och tre lÀrarintervjuer med SO och svensklÀrare i dessa klasser. EnkÀtfrÄgorna belyste hur eleverna anvÀnder de sociala medierna pÄ sin fritid, om deras lÀrare anvÀnder de sociala medierna i undervisningen och om de ansÄg att de sociala medierna passade i undervisningen.

Bakgrund: Åldrandet innebĂ€r naturliga biologiska, sociala och psykologiska förĂ€ndringar, andelen Ă€ldre i samhĂ€llet berĂ€knas öka och Ă€ldre upplever ett lĂ€gre socialt deltagande kontra resten av befolkningen. Ensamhet beskrivs som en obehaglig eller oacceptabel avsaknad av relationer och involverar hur en person uppfattar, upplever och utvĂ€rderar den avsaknaden. HĂ€lsoproblem och upplevelsen av livskvalitet Ă€r knutet till ensamhet. Ingen konsensus om fenomenet ensamhet finns inom vĂ„rdvetenskapen. Sjuksköterskan har viktig roll att upptĂ€cka, motverka och förebygga ensamheten, dĂ€rför behövs mer kunskap om fenomenet.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.

I dagslÀget pratar man alltmer om sociala medier och hur anvÀndandet av sociala medier kanhjÀlpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier Àr inte renodlade reklamkanaler,de Àr kommunikationskanaler som framförallt kan och ska anvÀndas för att bygga förtroendeoch stÀrka relationer mellan företag och individ. Vi stÄr mitt i en nyordning somförvandlat anvÀndaren till en mer aktiv del av nÀtets utbud. Det Àr dÀrför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgÀngliga pÄ nÀtet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framÄt, har vi tittat pÄ teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metodmed Ätta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier pÄ respektive företag.De drivande faktorerna bakom anvÀndandet av social media som marknadsföring Àr, som vihar sett, att stÀndigt vara tillgÀnglig och nÀrvarande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialarbetare i socialtjÀnsten talar om vÄld i nÀra relationer samt hur de reflekterar kring att frÄga klienter om eventuella erfarenheter av vÄld i nÀra relationer. De tre frÄgestÀllningarna har varit: 1. Hur beskriver och förstÄr socialarbetare vÄld i nÀra relationer? 2. I vilka situationer frÄgar socialarbetare klienter om eventuella erfarenheter av vÄld i nÀra relationer? 3.

[inget abstract finns].

Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vÄr studie i RÀdda Barnens projekt Ellen & allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-Ärs Älder. Syftet Àr att genom en kvalitativ studie skapa förstÄelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen & allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande. Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfÀllen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vÄrt möte med fÀltet. Intervjuerna var utformade pÄ ett sÄdant sÀtt att de kom att generera material som korrelerade med vÄra observationsdata. FrÄn vÄr analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprÀtthÄlla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni.

Denna undersökning har syftet att ta reda pÄ vad lÀrare har för förhÄllningssÀtt och syn pÄ relationer mellan elever. Studien Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer med Ätta stycken verksamma mellanstadielÀrare i en svensk stad. Eftersom tidigare studier visat hur viktig det Àr att involvera det sociala i skolan och att vÀnskapsrelationer ofta samverkar med elevers skolresultat sÄ Àr det en viktig undersökning. Resultatet visar att lÀrare Àr mycket medvetna om det viktiga i att ha relationer, och de arbetar aktivt med att skapa trygga miljöer dÀr elever kan kÀnna tillhörighet. Dock gÄr arbetssÀttet nÄgot isÀr och Àven synsÀttet pÄ varför man arbetar pÄ olika sÀtt.

Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess pÄverkan pÄ individens psykiska vÀlmÄende. Undersökningen avgrÀnsades till att innehÄlla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska vÀlmÄende. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk pÄfrestning, sjÀlvkÀnsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, Älder och arbetslöshetens lÀngd hade nÄgon betydelse för psykiskt vÀlmÄende. EnkÀt anvÀndes för att undersöka ovanstÄende.

SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Syftet med studien Àr att belysa hur Àldre mÀnniskor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förstÄelse om Àmnet, anvÀndes semistrukturerade intervjuer och nÀtverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 Är, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrÄn den tidigare forskningen om Àmnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshÀndelser.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva och negativa förÀndringar separationen kan leda till i singlarnas sociala liv samt försöka identifiera möjliga anledningar till dessa förÀndringar. Empirisk data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer dÀr informanterna hade genomgÄtt en skilsmÀssa och hade barn. Resultatet visar att informanternas upplevelser ofta kunde styrka tidigare forskning. FörÀndringar efter skilsmÀssan hade lett till bÄde positiva och negativa förÀndringar i singlarnas sociala liv. Gamla vÀnskapsrelationer hade ofta blivit bÀttre medan relationer med parvÀnner oftast hade avslutats eller umgÀnget hade minskat. Bland anledningarna till minskat umgÀnge Äterfinns parvÀnners initiativlöshet och ointresse att inkludera singlar i sina aktiviteter.

Genom konsten vill jag fokusera pÄ och utforska sociala relationer och olika former av förtryck, manipulation och motstÄnd. Jag lÀngtar efter att konsten ska kunna inlemmas i livets alla skeenden för att kritiskt motarbeta binÀrt tÀnkande och möjliggöra alternativ till stagnerade mönster..

MÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer Àr en mÄlgrupp som fÄr begrÀnsad uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrÄgor. För att fÄ en djupare förstÄelse av bemötandet anvÀnde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannÀmnda verksamheter, och hade varit i kontakt med mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har frÀmst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med mÄlgruppen.

MÄnga personer lever med demenssjukdom, och antalet berÀknas stiga i takt med att befolkningen blir Àldre. Syftet med studien var att utifrÄn personer med demenssjukdom och deras berÀttelser beskriva upplevelser av att bo i ordinÀrt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som Àr över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begrÀnsningar i vardagen, förÀndrad sjÀlvbild, kÀnslan av missnöje, kÀnslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De Àldre personerna upplevde begrÀnsningar och varberoende av andra pÄ grund av sin demenssjukdom.