Introducerandet av de sociala medierna har pÄverkat och förÀndrat sÀttet hur vi mÀnniskor kommunicerar pÄ. Det Àr i dagens samhÀlle bÄde populÀrt och vanligt underhÄlla relationer, skapa nya eller enbart enkla konversationer via sociala medier. Företag och marknadsförare har insett betydelsen av den hÀr mediekanalen, dÀrför har anvÀndning och nÀrvaro frÄn företagens sida inom denna mediekanal expanderat kraftigt under den senaste tiden. Dock finns det svÄrigheter att definiera vad det ger i direkt affÀrsvÀrde till företaget. Studien handlar om att undersöka vilka möjligheter samt verktyg som finns tillgÀngliga för marknadsförare till att mÀta marknadsföringseffekter i sociala medier.

NÀr ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krÀvs frÄn bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har ÄterbetalningsförmÄga. Vid insamling av information anvÀnder sig bankmannen av olika informationskÀllor, en av dessa Àr bankmannens sociala nÀtverk. Syftet med denna studie Àr att utreda betydelsen av det sociala nÀtverket dÄ bankmÀn i smÄ stÀder samlar information betrÀffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestÄende av personliga intervjuer utförts pÄ Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vÄr undersökning i Varberg tror vi att vi pÄ ett bra sÀtt kan spegla bankverksamheten i en svensk smÄstad.

Att enskilda politiker och partier vÀljer att anvÀnda sig av sociala medier i valsammanhang blir allt vanligare. I denna uppsats granskades de svenska riksdagspartiernas twitteranvÀndning inför det svenska riksdagsvalet 2010. Genom en social- och innehÄllsmÀssig analys kring twitteranvÀndandet kunde enskilda partiers kommunikationsmönster anas. Den sociala analysen baserades pÄ relationen mellan en anvÀndares följare och följande, den innehÄllsmÀssiga pÄ de taggar nÀtverkets mikroblogginlÀgg mÀrkts med.Bland annat identifierades tvÄ partier med en ren tvÄvÀgskommunikation, och ett parti med en klar envÀgskommunikation. TvÄ av de undersökta partierna hade Àven tendenser till att rikta sin kommunikation mot en inre grupp av politiska twittrare.

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hÀlsotrender konstrueras och omkonstrueras pÄ sociala medier, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt har en kvalitativ metod anvÀnts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: HÀlsotrender pÄ sociala medier Àr till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas dÄ anvÀndare interagerar med varandra pÄ sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhÀvs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och instÀllning vidare pÄverkas av. .

Syftet med artikeln var att undersöka huruvida nÄgra maskrosbarn uppvuxna pÄ statliga barnhem i RumÀnien upplever att nÀra relationer haft betydelse för deras liv. De frÄgestÀllningar som behandlats i artikeln har varit gÀllande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppvÀxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundlÀggande behov.I studien anvÀndes en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt perspektiv gÀllande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen.Resultatet visade att det förekommit nÀra relationer under respondenternas uppvÀxt som i stor utstrÀckning tillgodosett viktiga behov gÀllande bekrÀftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring..

Studiens Àmne vÀxte fram ur vÄrt intresse för sociala medier som en ny kanal med pÄverkan pÄ relationen mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen syftar till att beskriva hur utvalda kommuner i Sverige uppfattar sitt arbete i sociala medier. UtifrÄn detta syfte stÀllde vi oss tvÄ frÄgor: Hur beskriver de utvalda kommunerna sitt strategiska arbete i sociala medier?Hur beskriver de utvalda kommunerna att de arbetar i sociala medier för att bemöta feedback och frÄgor frÄn sina intressenter? FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av kvalitativa samtalsintervjuer. Kommunerna som vi strategiskt valde ut Àr JÀrfÀlla, Karlstad, Katrineholm och Leksand och vi utförde samtalsintervjuer per telefon med den ansvariga för sociala medier pÄ respektive kommun. Studiens resultat visade att de flesta av kommunerna inte har nÄgon uttalad strategi eller schemalagd tid för sitt arbete med sociala medier.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet ? hur förÀldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter förÀldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents). FörÀldrakontakten Àr en stor del av arbetet som förskollÀrare och ytterst viktig.

Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvÄld, och syftet var att undersöka vilka förestÀllningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvÄld samt hur de ser pÄ förutsÀttningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar har socialsekreterare om dem som utövar vÄld i lesbiska relationer? Vilka förestÀllningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för vÄld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgÄr socialsekreterare ifrÄn i sina resonemang kring lesbiskt relationsvÄld? Vilka förutsÀttningar anser sig socialsekreterare ha pÄ sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i vÄldsamma relationer?Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi anvÀnde en kvalitativ metod. UtifrÄn fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka förestÀllningar de hade kring lesbiskt relationsvÄld. I analysen anvÀndes tvÄ teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment.

Studien har sin grund i de nya utmaningar som politiska partier idag stÄr inför. De politiska vÀrderingarna i samhÀllet har under de senaste 20 Ären förÀndrats, vilket tvingar de politiska partierna att i större grad lyssna pÄ sin omvÀrld för att kunna föra en relevant politik. Intresset för studien vÀcktes dÄ vi ville ta reda pÄ hur, och om, politiska partier arbetar med att etablera relationer med sina vÀljare, för att hantera dessa utmaningar.Studien har sin grund i en relationsskapande syn pÄ public relations dÀr teorier inom omrÄdet har anvÀnds för att svara pÄ studiens syfte.Syftet Àr att undersöka hur Nya Moderaterna anser sig arbeta med Public Relations, med fokus pÄ att etablera relationer, och hur detta Äterspeglas i deras kommunikation pÄ Twitter.Studiens frÄgestÀllningar har besvarats med hjÀlp av en kvalitativ metod. Inledningsvis genomförde vi samtalsintervjuer med anstÀllda pÄ Nya Moderaternas kommunikationsavdelning för att dÀrefter genomföra ytterligare samtalsintervjuer med utvalda, centrala, representanter ute i organisationen. Slutligen har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts av samtliga intervjupersoners, samt organisationens, twitterinlÀgg.   Resultatet visar att Nya Moderaterna Àr vÀl medvetna om att deras omvÀrld har ett stort inflytande över huruvida partiet skall nÄ framgÄng eller ej.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för nÄgra Àldre personers livsberÀttelser med fokus pÄ livstillfredstÀllelse och livskvalitet. Följande frÄgestÀllningar var i fokus: Vilka viktiga hÀndelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa hÀndelser har inverkat pÄ deras livssituation? Vilka livsstrategier nÀmns? Urvalet bestod av tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor i Äldern 79-95 Är. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv instÀllning till olika hÀndelser i livet.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsomrÄden i Sverige dÀr vi fÄr en inblick i nÄgra individers lokala levnadsvillkor. Under resans gÄng har vi försökt förstÄ hur den lokala platsen inverkar pÄ individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i tvÄ barnfamiljers nÀrmiljö. DÀr berÀttar familjerna om olika faktorer sÄ som trafik och hotfulla företeelser som inverkar pÄ deras upplevelse av sin nÀrmiljö som trygg eller hotfull. DÀrefter far vi vidare till stadsdelen RosengÄrd i Malmö.

?????.

Sexualitet inom omvÄrdnad Àr ett problem som underprioriteras och Àr tabubelagt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos kvinnor med bröstcancer. Eftersom att definitionen Àr bred gÀllande sexualitet, har vi valt att utgÄ frÄn relationer och sociala kontakter, sexuell kontakt och erotik, kroppsförÀndringar och kroppsbild, kÀrlek, personlighets- och sjÀlvförtroendeförÀndringar nÀr materialet analyserades. En litteratursökning gjordes och 14 vetenskapliga artiklar analyserades i en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att förlora kroppens tidigare utseende och behov: Att möten och relationer med andra blir annorlunda: Att tvingas hitta nya vÀgar och bli starkare.

VÄrt sociala kapital, det vill sÀga vÄra relationer med andra, har betydelse för vÄra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika vÀrde för individen. Kontakter varierar ocksÄ i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och Àr en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som Àr i behov av fler ytliga kontakter Àr unga nyanlÀnda tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp stÄr lÀngst ifrÄn det svenska föreningslivet och dÀrför vill projektet AxxessUmeÄ skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i UmeÄ.