Äldre och ensamhet
En kvalitativ studie om äldres upplevelser av ensamhet
Syftet med studien är att belysa hur äldre människor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förståelse om ämnet, användes semistrukturerade intervjuer och nätverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 år, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrån den tidigare forskningen om ämnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshändelser. Resultatet visar också att det finns ett samband mellan det fysiska tillståndet och möjligheten till ett fysiskt socialt umgänge, och att det geografiska avståndet är betydelsefullt för de sociala relationerna. Gemensamt för alla respondenter var att tillit och regelbundenhet i kontakten är viktigt för att känna gemenskap i de sociala relationerna