Den hĂ€r studien genomfördes i Helsingborgs kommun som ett examensarbete inom livsmedelstillsynsprogrammet pĂ„ Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. IdĂ©n med uppsatsen uppkom efter att författaren deltagit i ett möte pĂ„ miljökontoret i Helsingborg. En kontroll som gjorts bland livsmedelsbutiker i kommunen visade att 60 % av livsmedelsbutikerna fick underkĂ€nt vid inspektioner. De omrĂ„den som fick flest anmĂ€rkningar var rengöring och underhĂ„ll av lokaler och utrustning, internrevision och temperaturer i kylar och frysar. Över hĂ€lften av butikerna fick underkĂ€nt vid kontrollen vilket visar pĂ„ att det uppenbarligen finns brister i egenkontrollen.

Detta examensarbete Àr en del i högskoleingenjörsutbildningen vid linneuniversitetet i VÀxjö. Arbetet Àr utfört pÄ Ackurat Industriplast AB i Lammhult. Syftet med arbetet Àr att ta fram samt utveckla fyra av kravelementen i Production Part Approval Process (PPAP) dokumentationen. Kravelementen vilka ingÄr inom ramen för detta arbete Àr flödesschema, process FMEA, styrplan samt kontrollinstruktioner.Ackurat har kunder inom fordonsindustrin, dessa kunder stÀller höga krav pÄ kvalitén hos produkterna frÄn sina leverantörer. Denna kvalitetssÀkring sker dels genom att leverantören skall följa krav ur ISO/ TS 16949 standarden dÀr PPAP Àr en del av kvalitetssÀkringen.

Detta examensarbete handlar om matematik i förskolan, hur man arbetar med matematik och hur man arbetar med att synliggöra matematik i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan arbetar med matematiken och hur de synliggör den för barnen.FrÄgestÀllningarna som varit utgÄngspunkter för arbetet:-    Hur arbetar lÀrare med matematik i förskolan?-    Hur synliggör lÀrare matematiken för barnen?En enkÀtundersökning har gjorts som ett hjÀlpmedel för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. EnkÀtundersökningen har delats ut till 13 arbetslag i VÀxjö kommun dÀr sammanlagt 31 lÀrare har deltagit i undersökningen.Resultatet av undersökningen har visat att matematiken finns överallt och lÀraren har ett stort ansvar och en viktig roll att synligöra matematiken för barnen.  Som lÀrare Àr det viktig att vara lyhörd och medveten om matematiken i vardagen, detta för att kunna inspirera till samt skapa samtal och diskussioner kring matematiken i alla dess former. Resultatet har Àven visat att lÀrare kan arbeta med matematiken pÄ olika sÀtt och Àven synliggöra den pÄ olika sÀtt och med olika metoder, bl.a.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

The aim of the thesis was to explore the attitudes toward social documentation held by care personnel, as well as factors that could have an impact on the process of social documentation. The study is based on a survey encompassing 100 respondents working as care personnel at six different eldercare units at Kungsholmen in Stockholm. The data was analyzed by quantitative methods, using a statistical software package (SPSS). The main questions in the study are whether the respondents know how, what and why they should document, what obstacles they experience and what they would need in order to document more or better, as well as whether there are factors that influence their attitudes and knowledge regarding documentation. The key results show that more time is the most common need, and lack of time the most common obstacle to social documentation reported by the respondents. Furthermore, the results show that those who report that they are satisfied with their working conditions are most likely to also report that they know how and why social documentation should be conducted. These results suggest that it is urgent for organizations to create good working conditions in order to increase motivation for social documentation. The results are analyzed using organizational theories.

Studiens syfte Àr att beskriva hur förskollÀrarna konstruerar förskolan som en inkluderande verksamhet. ForskningsfrÄgor: Hur beskriver förskollÀrarna att de förhÄller sig gentemot barnen för att undvika utanförskap? Vilka faktorer beskriver förskollÀrarna som försvÄrande respektive gynnnsamma i konstruktionen av en inkluderande verksamhet? Genomförande: VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktionistisk och vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört parintervjuer med totalt 6 Reggio-Emilia inspirerade förskollÀrare. Intervjuerna har transkiberats och bearbetats hermeneutiskt. Resultatet visade att en inkluderande verksamhet förutsÀtter att förskollÀrarna respekterar barnens olika tanker, kompetenser och egenskaper.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2015:09.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bygghantverk, 22,5 hp, 2013.

Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering pĂ„ SÄBO (SĂ€rskiltboende) samt beskriva vilka likheter och skillnader som finns i dokumentationen gĂ€llande nĂ€r vid behovs medicinering ges. Designen var jĂ€mförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler frĂ„n tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrĂ„n följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, lĂ€kemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet pĂ„ dokumenteraren samt jĂ€mförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrĂ„n om det var ett demensboende eller ett somatikboende.

I den hÀr studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och anvÀndas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn pÄ trygghetsbegreppet kan visa sig i lÀrandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet vÀxte fram frÄn egna minnen frÄn vÄr första tid i skolan dÄ vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lÀra. Med hermeneutiken som forskningsansats anvÀnds och problematiseras vÄr egen förförstÄelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lÀrande.

Undersökningens syfte var att beskriva och förstÄ vad nÄgra förskollÀrare har för intentioner med hur de utformar den fysiska miljön inomhus pÄ förskolor. Studien fokuserar pÄ det barnen erbjuds i form av rum och material avsedda för aktiviteter inom skapande och byggande, samt utifrÄn utformningen av samlingen. Metoden var intervjuer med sex förskollÀrare, parvis, utifrÄn foton av deras egna fysiska miljöer. I studien pÄvisas ett traditionellt mönster avseende hur den fysiska miljön i förskolorna Àr utformad. Resultatet i studien visar pÄ att de flesta av de studerade fysiska miljöerna Àr otillgÀngliga och att barnen ofta behöver hjÀlp för att kunna anvÀnda materialet, samt att förskollÀrarna inte har ett klart uttalat underlag för att utforma den fysiska miljön.

Josefs Gitarrum Àr ett IT-stöd i gitarrundervisningen vid Sundsvalls Kulturskola. Det Àr utformat som en Internetkonferens dÀr gitarrlÀraren och gitarrelever kan kommunicera med varandra. Syftet med denna studie var att undersöka hur internetkonferensen Josefs Gitarrum uppfattas av gitarreleverna och andra instrumentpedagoger. Syftet var ocksÄ att undersöka hur gitarreleverna anvÀnder sig av Josefs Gitarrum samt om kommunikationen mellan lÀrare och elev pÄverkas genom konferensen. Sex elever med stor erfarenhet av Josefs Gitarrum intervjuades och fyra lÀrare vid Sundsvalls Kulturskola gruppintervjuades.

Som en pilotstudie för Göteborgs miljöförvaltning har vi undersökt ett förenklat sÀtt att do-kumentera egenkontrollens kritiska styrpunkter enligt HACCP (?Hazard Analysis Critical Control Point?) -principerna för sÀkrare livsmedelshantering utifrÄn lagstiftningen som trÀdde i kraft 2006. Det sÀtt vi har studerat utgÄr ifrÄn Food Standard Agency, Englands motsvarig-het till Livsmedelsverket, sÀtt att dokumentera i handlingen ?Safe food better business?.I undersökningen lÀmnades blanketter ut till fyra offentliga mÄltidsverksamheter i tvÄ av Gö-teborgs stadsdelsnÀmnder. Dessa blanketter har sedan fyllts i av berörd personal under tvÄ veckor i samband med att de har anvÀnt sitt befintliga egenkontrollprogram för sÀkrare livs-medelshantering.

Studiens syfte Àr att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegÄrden och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. UtgÄngspunkt tas i forskningsfrÄgorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegÄrden anvÀnds?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas pÄ deras gÄrd? samt Vad sÀger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frÄgor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angÄende förskolegÄrden pÄ ett mer berÀttande sÀtt utifrÄn sina erfarenheter. UtifrÄn svaren stÀlldes sedan riktade följdfrÄgor för att fÄ djupare svar pÄ forskningsfrÄgorna.